# Känslor på esperanto – glad, ledsen, trött

Source: https://esperantopedia.org/sv/fraser/kanslor/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Glad är feliĉa eller ĝoja, ledsen är malĝoja, trött är laca. Så säger du Mi estas laca, Mi timas och Mi ĝojas, plus mal-, -iĝ-, -ig- och -em-.

På esperanto säger du hur du mår med *esti* ”vara” plus ett adjektiv – ***Mi estas feliĉa*** ”jag är lycklig”, ***Mi estas laca*** ”jag är trött” – eller med ett känsloverb: ***Mi ĝojas*** ”jag är glad”, ***Mi timas*** ”jag är rädd”, ***Mi enuas*** ”jag är uttråkad”. Några ordelement (*mal-, -iĝ-, -ig-, -em-*) gör sedan en enda rot till en hel familj av känslor. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler; den är alltid den näst sista.

## Känslor som adjektiv

Adjektiv slutar på *-a* och får *-j* i plural: *Ni estas feliĉaj* ”vi är lyckliga”.

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| lycklig | *feliĉa* | fe-LI-ĉa | betyder också ”heldig” |
| glad, förtjust | *ĝoja* | ĜO-ja | djupare än *gaja* |
| gladlynt, munter | *gaja* | GA-ja | syns utåt |
| nöjd | *kontenta* | kon-TEN-ta | vill inte ha något mer |
| ledsen, sorgsen | *malĝoja* | mal-ĜO-ja | djup sorg, till exempel efter en förlust |
| dyster, nedstämd | *malgaja* | mal-GA-ja | ett lättare, övergående sinnestillstånd |
| ledsen | *trista* | TRIS-ta | vanligt, kort |
| olycklig | *malfeliĉa* | mal-fe-LI-ĉa | betyder också ”oturlig” |
| arg | *kolera* | ko-LE-ra | |
| blyg, lättskrämd | *timema* | ti-ME-ma | |
| trött | *laca* | LA-ca | också ”led på” |
| sömnig | *dormema* | dor-ME-ma | |
| nervös | *nervoza* | ner-VO-za | |
| lugn | *trankvila* | tran-KVI-la | |
| orolig | *maltrankvila* | mal-tran-KVI-la | |
| ensam | *soleca* | so-LE-ca | |
| stolt | *fiera* | fi-E-ra | *fiera pri vi* ”stolt över dig” |
| svartsjuk | *ĵaluza* | ĵa-LU-za | rädsla att förlora det som är ditt |
| upprörd, bedrövad | *ĉagrenita* | ĉa-gre-NI-ta | |
| förvånad | *surprizita* | sur-pri-ZI-ta | |

**Nyanser.** Ordboken ReVo säger att *gaja* känns och visas utåt, medan *ĝoja* är en djupare, mer inåtvänd känsla. På samma sätt är *malgaja* ett lättare, mer yttre sinnestillstånd och *malĝoja* en djup sorg. *Trista* är också vanligt: PMEG kallar det ett ofta använt alternativ till *malgaja* och *malĝoja*, men ReVo citerar en språkguide som föredrar formerna med *mal-*. *Feliĉa* betyder både ”lycklig” och ”lyckligt lottad”; för ren tur säg *bonŝanca*. *Ĵaluza* är rädslan att förlora något som är ditt; att vilja ha det någon annan har är *envii* ”avundas”.

**Känslor på -ita.** *Ĉagrenita, surprizita* och *ravita* ”förtjust” kommer av verben *ĉagreni* ”göra upprörd”, *surprizi* ”överraska” och *ravi* ”hänföra”. Ändelsen *-ita* ger det tillstånd som blir följden, så *Mi estas surprizita* betyder ”jag är förvånad” (över något). Se [particip](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/particip/).

## Känslor som verb

| Verb | Uttal | Exempel | Svenska |
|---|---|---|---|
| *ami* | A-mi | *Mi amas mian familion.* | Jag älskar min familj. |
| *ŝati* | ŜA-ti | *Mi ŝatas tiun kanton.* | Jag gillar den där sången. |
| *plaĉi* | PLA-ĉi | *Tiu kanto plaĉas al mi.* | Den där sången tilltalar mig. |
| *malami* | mal-A-mi | *Mi malamas atendi.* | Jag avskyr att vänta. |
| *ĝoji* | ĜO-ji | *Mi ĝojas pri via sukceso.* | Jag gläds åt din framgång. |
| *timi* | TI-mi | *Mi timas la hundon.* | Jag är rädd för hunden. |
| *koleri* | ko-LE-ri | *Li koleras pro la bruo.* | Han är arg över bullret. |
| *enui* | e-NU-i | *Mi enuas.* | Jag har tråkigt. |
| *honti* | HON-ti | *Mi hontas pri mia eraro.* | Jag skäms över mitt misstag. |
| *esperi* | es-PE-ri | *Mi esperas, ke vi venos.* | Jag hoppas att du kommer. |
| *bedaŭri* | be-DAŬ-ri | *Mi bedaŭras, ke mi malfruis.* | Jag beklagar att jag kom för sent. |
| *sopiri* | so-PI-ri | *Mi sopiras al la maro.* | Jag längtar efter havet. |

**Gilla, älska, hata.** I modernt bruk är *ŝati* det mildare ordet och *ami* det starkare; ReVo noterar att det äldre bruket var det omvända. PMEG förklarar att *ŝati* och *plaĉi* betyder nästan samma sak men byter roller: *Mi ŝatas la libron* motsvarar *La libro plaĉas al mi*. Vill du säga ”jag gillar det inte” använd *Mi ne ŝatas ĝin*, och spara *malami* för verkligt hat. *Malŝati* har i vissa ordböcker glosan ”ogilla”, men ReVo definierar det som att behandla något som värdelöst eller oviktigt, så *Mi ne ŝatas* är den tryggare frasen. För kärlek mellan människor, se [jag älskar dig](https://esperantopedia.org/sv/fraser/jag-alskar-dig/).

**Vad som kommer efter verbet.** Ange orsaken med *pri* eller *pro*: ReVo har både *ĝoji pri la bonaĵo* och *mi ĝojas pro via helpo*. En hel bisats tar *ke*: *Mi ĝojas, ke vi venis* ”jag är glad att du kom”; *Mi timas, ke pluvos* ”jag är rädd att det kommer att regna”. Samma delar följer efter *esti* plus adjektiv: *Mi estas ĝoja, ke vi venis.* Hunger och törst finns under [mat och dryck](https://esperantopedia.org/sv/fraser/mat-och-dryck/), köld och värme under [väder och årstider](https://esperantopedia.org/sv/fraser/vader/).

## Fyra sätt att säga hur du mår

| Mönster | Exempel | Svenska |
|---|---|---|
| *esti* + adjektiv | *Mi estas laca.* | Jag är trött. |
| känsloverb | *Mi timas.* | Jag är rädd. |
| *senti sin* + adjektiv | *Mi sentas min sola.* | Jag känner mig ensam. |
| *Estas al mi* + adverb | *Estas al mi malvarme.* | Jag fryser. |

I *senti sin* ”känna sig” är *min* objekt, och adjektivet efter det beskriver dig, så det får inget *-n*: *Ni sentas nin solaj* ”vi känner oss ensamma”. PMEG kallar detta en beskrivning som fogas på via verbet. Använd ett adverb för hur bra du mår: *Mi sentas min bone* ”jag mår bra”. Det sista mönstret kommer från PMEG, som citerar *Estas al mi malvarme* ur Zamenhofs översättning av Andersens sagor; *al mi* anger vem som känner det.

## Ordelement som bygger känslor

| Del | Verkan | Exempel |
|---|---|---|
| *mal-* | motsatsen | *feliĉa → malfeliĉa* ”olycklig”, *kontenta → malkontenta* ”missnöjd”, *ĝoji → malĝoji* ”sörja”, *espero → malespero* ”förtvivlan”, *ami → malami* ”hata” |
| *-iĝ-* | bli, börja bli | *kolera → koleriĝi* ”bli arg”, *laca → laciĝi* ”bli trött”, *trankvila → trankviliĝi* ”lugna sig”, *enui → enuiĝi* ”bli uttråkad”, *ĉagreni → ĉagreniĝi* ”bli upprörd” |
| *-ig-* | få någon att känna | *ĝoji → ĝojigi* ”glädja”, *timi → timigi* ”skrämma”, *koleri → kolerigi* ”göra arg”, *trankvila → trankviligi* ”lugna någon”, *enui → enuigi* ”tråka ut” |
| *-ig-* + *-a* | väcker en känsla | *enuiga* ”tråkig”, *laciga* ”tröttsam”, *timiga* ”skrämmande”, *ĝojiga* ”glädjande” |
| *-em-* | benägen att | *timema* ”rädd av sig”, *kolerema* ”hetlevrad”, *hontema* ”blyg”, *plorema* ”gråtmild”, *enviema* ”avundsjuk” |
| *-eg-* | mycket stark | *feliĉega* ”salig”, *kolerega* ”rasande”, *lacega* ”utmattad” |
| *-et-* | svag | *kolereta* ”lite irriterad”, *rideti* ”le” (av *ridi* ”skratta”) |
| *ek-* | plötsligt | *ektimi* ”bli skrämd”, *ekridi* ”brista ut i skratt”, *ekami* ”börja älska” |

Mer om [prefix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/) och [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/). Några saker att se upp med:

- **Motsats eller bara ”inte”.** *Mal-* är motsatta idén, medan *ne* bara nekar. PMEG:s par är *ami → malami*: *Mi ne amas lin* ”jag älskar honom inte”, men *Mi malamas lin* ”jag hatar honom”.
- **Inget ĝojiĝi.** ReVo listar inte *ĝojiĝi*, eftersom *ĝoji* redan betyder ”känna glädje”.
- **Rädsla.** *Timiĝi* finns, men PMEG rekommenderar *ektimi* för ”bli skrämd”.
- **Ett övergående tillstånd.** Enligt PMEG kan *-em-* också beteckna ett ögonblickligt behov: *dormema* är ”sömnig”, inte ”sover mycket”.

## Att fråga om känslor och svara

| Esperanto | Uttal | Svenska |
|---|---|---|
| *Kiel vi fartas?* | KI-el vi FAR-tas | Hur mår du? |
| *Kiel vi sentas vin?* | KI-el vi SEN-tas vin | Hur känner du dig? |
| *Kio estas al vi?* | KI-o ES-tas al vi | Vad är det med dig? |
| *Kio okazis?* | KI-o o-KA-zis | Vad hände? |
| *Kio ĝenas vin?* | KI-o ĜE-nas vin | Vad besvärar dig? |
| *Kial vi estas malĝoja?* | KI-al vi ES-tas mal-ĜO-ja | Varför är du ledsen? |
| *Nenio, mi nur estas laca.* | ne-NI-o, mi nur ES-tas LA-ca | Inget, jag är bara trött. |

ReVo definierar *farti* som att vara i ett gott eller dåligt tillstånd vad gäller kroppens funktioner, och *Kiel vi fartas?* är fortfarande standardfrasen för ”hur mår du?”; svaren finns under [hälsningar](https://esperantopedia.org/sv/fraser/halsningar/). *Kiel vi sentas vin?* frågar efter ditt humör just nu.

## Att trösta och reagera

| Esperanto | Uttal | Svenska |
|---|---|---|
| *Ne ploru.* | ne PLO-ru | Gråt inte. |
| *Ne timu.* | ne TI-mu | Var inte rädd. |
| *Ne zorgu.* | ne ZOR-gu | Oroa dig inte. |
| *Trankviliĝu.* | tran-kvi-LI-ĝu | Lugna dig. |
| *Ĉio estos en ordo.* | ĈI-o ES-tos en OR-do | Allt kommer att bli bra. |
| *Mi kunsentas kun vi.* | mi kun-SEN-tas kun vi | Jag känner med dig. |
| *Mi kondolencas.* | mi kon-do-LEN-cas | Jag beklagar sorgen. |
| *Kia domaĝo!* | KI-a do-MA-ĝo | Så synd! |
| *Mi ĝojas pri vi.* | mi ĜO-jas pri vi | Jag är glad för din skull. |
| *Mi fieras pri vi.* | mi fi-E-ras pri vi | Jag är stolt över dig. |

Uppmaningarna slutar på *-u*, imperativ, och *ne* gör dem nekande. Korta utrop som *Ve!* ”ack” och *Hura!* ”hurra” är [interjektioner](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/interjektioner/).

## Vanliga frågor

### Hur säger man ”jag är glad” på esperanto?

*Mi estas feliĉa* eller *Mi estas ĝoja*. Bara *Mi ĝojas* betyder ”jag är glad”, oftast över något särskilt.

### Hur säger man ”jag är trött” på esperanto?

*Mi estas laca*. ”Jag är utmattad” är *Mi estas lacega* och ”jag börjar bli trött” är *Mi laciĝas*.

### Hur säger man ”jag är ledsen” på esperanto?

*Mi estas malĝoja*, *Mi estas malgaja* eller *Mi estas trista*. Alla tre används, och *malĝoja* är det djupaste.

### Hur säger man ”jag är rädd” på esperanto?

*Mi timas*, med ett objekt (*Mi timas la hundon*) eller en bisats (*Mi timas, ke pluvos*). ”Var inte rädd” är *Ne timu*.

### Vad är skillnaden mellan feliĉa och ĝoja?

*Feliĉa* är det vanliga ordet för ”lycklig” och betyder också ”lyckligt lottad”. *Ĝoja* är ”glad, förtjust”, och *ĝoji* är ”vara glad” över något.

## Källor

- ReVo: [feliĉa](https://reta-vortaro.de/revo/art/felicx.html), [ĝoji, ĝoja, malĝoja](https://reta-vortaro.de/revo/art/gxoj.html), [gaja, malgaja](https://reta-vortaro.de/revo/art/gaj.html), [kontenta](https://reta-vortaro.de/revo/art/konten.html), [trista](https://reta-vortaro.de/revo/art/trist.html), [kolera](https://reta-vortaro.de/revo/art/koler.html), [timi](https://reta-vortaro.de/revo/art/tim.html), [laca](https://reta-vortaro.de/revo/art/lac.html), [enui](https://reta-vortaro.de/revo/art/enu.html)
- ReVo: [esperi](https://reta-vortaro.de/revo/art/esper.html), [bedaŭri](https://reta-vortaro.de/revo/art/bedaux.html), [sopiri](https://reta-vortaro.de/revo/art/sopir.html), [honti](https://reta-vortaro.de/revo/art/hont.html), [envii](https://reta-vortaro.de/revo/art/envi.html), [ŝati](https://reta-vortaro.de/revo/art/sxat.html), [ami, malami](https://reta-vortaro.de/revo/art/am.html), [plaĉi](https://reta-vortaro.de/revo/art/placx.html), [ĉagreni](https://reta-vortaro.de/revo/art/cxagre.html), [ravi](https://reta-vortaro.de/revo/art/rav.html)
- ReVo: [trankvila](https://reta-vortaro.de/revo/art/trankv.html), [soleca](https://reta-vortaro.de/revo/art/sol.html), [fiera](https://reta-vortaro.de/revo/art/fier.html), [ĵaluza](https://reta-vortaro.de/revo/art/jxaluz.html), [nervoza](https://reta-vortaro.de/revo/art/nervoz.html), [kondolenci](https://reta-vortaro.de/revo/art/kondol.html), [kunsenti](https://reta-vortaro.de/revo/art/sent.html), [farti](https://reta-vortaro.de/revo/art/fart.html), [okazi](https://reta-vortaro.de/revo/art/okaz.html)
- [PMEG: EM](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/em.html), [IĜ](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/igh.html), [ET](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/et.html), [MAL](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/mal.html), [EK](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/ek.html)
- [PMEG: IĜ-verboj (timiĝi, ektimi)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj_frazroloj/igh.html), [priskribaj verboj (esti, fariĝi)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj_frazroloj/priskribaj.html), [similsignifaj verboj (ŝati, plaĉi)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj_frazroloj/similsignifaj.html)
- [Tatoeba](https://tatoeba.org/en/sentences/show/1150510) (CC BY 2.0 FR), bekräftade meningar: #1150510 *Kio estas al vi?*, #435657 *Kio okazis?*, #3952972 *Kio ĝenas vin?*, #656588 *Kiel vi sentas vin?*, #1840821 *Mi sentas min sola*, #12091947 *Kial vi estas malĝoja?*, #4810793 *Mi kondolencas*, #550822 *Kia domaĝo*, #1015630 *Ne ploru*, #429408 *Ne timu*, #466730 *Trankviliĝu*, #470078 *Mi enuas*