# Rymden och vetenskap på esperanto: planeter och stjärnor

Source: https://esperantopedia.org/sv/fraser/rymden-vetenskap/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Solen är suno, en planet planedo, en stjärna stelo: planeter, rymdresor, skolans naturvetenskaper och laboratorieord på esperanto, med uttal.

På esperanto är solen ***suno***, månen ***luno***, en stjärna ***stelo*** och en planet ***planedo***. Planetnamnen är internationella och slutar på *-o* (*Marso*, *Jupitero*, *Plutono*), skolämnena slutar på *-io* eller *-iko* (*astronomio*, *biologio*, *fiziko*), och de som arbetar inom dem är *-isto*-ord eller kortare rötter (*fizikisto*, *astronomo*). Vardagsord om himlen finns under [natur](https://esperantopedia.org/sv/fraser/natur/). Uttalsguiderna visar den betonade stavelsen med versaler; den är alltid den näst sista (se [alfabetet](https://esperantopedia.org/sv/lara/alfabet-och-uttal/)).

## Solsystemets planeter

Räknat från solen är planeterna *Merkuro, Venuso, Tero, Marso, Jupitero, Saturno, Urano* och *Neptuno*. De svenska namnen på Merkurius, Saturnus, Uranus och Neptunus har latinska ändelser på *-us*; på esperanto ersätts de av *-o*.

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| Merkurius | *Merkuro* | mer-KU-ro | närmast solen |
| Venus | *Venuso* | ve-NU-so | andra; gudinnan är *Venero* |
| Jorden | *Tero* | TE-ro | tredje |
| Mars | *Marso* | MAR-so | fjärde; adjektiv *marsa*; en marsian i science fiction är en *marsano* |
| Jupiter | *Jupitero* | ju-pi-TE-ro | femte och störst |
| Saturnus | *Saturno* | sa-TUR-no | sjätte, näst störst, känd för sina ringar |
| Uranus | *Urano* | u-RA-no | sjunde |
| Neptunus | *Neptuno* | nep-TU-no | åttonde |
| Pluto | *Plutono* | plu-TO-no | en dvärgplanet (*nanplanedo*); räknades som den nionde planeten till 2006 |

Ordningen kommer från ReVo, som definierar *Marso* som *la kvara planedo* ”den fjärde planeten” i solsystemet. De flesta planetnamn är också gudanamn: ReVo anger *Marso* som den romerska krigsguden och *Urano* som den grekiska himmelsguden. Veckodagarna *lundo, mardo, merkredo* är egna ord, inte bildade av planetnamn, och skrivs med liten bokstav; se [dagar och månader](https://esperantopedia.org/sv/fraser/dagar-och-manader/).

## Stora bokstäver: suno eller Suno?

Planetnamn är vanliga egennamn: stor bokstav, inget *la* (*Marso*, *sur Marso*). *Suno, luno* och *tero* är vanliga ord. PMEG noterar att man ofta skriver *la Suno* med stor bokstav när man menar vår sol som ett namn, och sådana namn behåller *la*, som *la Granda Ursino*. Stor bokstav är inte obligatoriskt, så båda stavningarna förekommer.

| Skrivet | Vad det betyder |
|---|---|
| *La suno brilas.* | Solen skiner (PMEG:s exempel) |
| *la Suno*, *la Luno*, *la Tero* | vår sol, vår måne, planeten Jorden som namn; ReVo skriver *Suno-Tero-distanco* |
| *sunoj* | solar, alltså stjärnor med egna planeter |
| *la lunoj de Jupitero* | Jupiters månar (varje naturlig satellit är en *luno*) |
| *tero* | jord, mark; i vanlig text också planeten |

## Solsystemet och bortom det

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| solsystem | *sunsistemo* | sun-sis-TE-mo | solen med kropparna omkring den |
| planet | *planedo* | pla-NE-do | kretsar kring en stjärna och har rensat sin bana |
| dvärgplanet | *nanplanedo* | nan-pla-NE-do | *nana* ”pytteliten” + *planedo* |
| asteroid | *asteroido* | as-te-ro-I-do | meter till kilometer i diameter |
| komet | *kometo* | ko-ME-to | får en svans nära solen |
| meteor | *meteoro* | me-te-O-ro | ljuset från en kropp som går in i atmosfären |
| stjärnfall | *falstelo* | fal-STE-lo | ”fallande stjärna”, en ljus meteor |
| galax | *galaksio* | ga-lak-SI-o | en av universums stora stjärnsamlingar |
| Vintergatan | *Lakta Vojo*, *Laktovojo* | LAK-ta VO-jo, lak-to-VO-jo | ReVo avråder från *galaksio* för vår egen galax |
| universum | *universo* | u-ni-VER-so | allt som finns |
| förmörkelse | *eklipso* | ek-LIP-so | *luneklipso* måne-, *suneklipso* solförmörkelse |
| nymåne, fullmåne | *novluno*, *plenluno* | nov-LU-no, plen-LU-no | |

## Astronomi och rymdresor

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| stjärna | *stelo* | STE-lo | självlysande; ReVo räknar vår sol som en |
| stjärnbild | *konstelacio* | kon-ste-la-CI-o | en av 88 officiella områden på himlen |
| stjärngrupp | *stelaro* | ste-LA-ro | figuren den ritar är en *stelfiguro* |
| Stora björnen | *la Granda Ursino* | GRAN-da ur-SI-no | den stora skopformade figuren (Karlavagnen) |
| Orion | *Oriono* | o-ri-O-no | inget *la* (PMEG) |
| teleskop | *teleskopo* | te-le-SKO-po | för att observera avlägsna föremål |
| observatorium | *observejo*, *stelobservejo* | ob-ser-VE-jo, ste-lob-ser-VE-jo | ReVo har också *observatorio* |
| omloppsbana | *orbito* | or-BI-to | kurvan en kropp följer kring en annan |
| satellit | *satelito* | sa-te-LI-to | en måne eller en farkost som kretsar kring en planet |
| raket | *raketo* | ra-KE-to | också en fyrverkeriraket |
| rymdskepp | *kosmoŝipo* | kos-mo-ŜI-po | ReVo: samma som *kosmoveturilo* |
| astronaut | *astronaŭto*, *kosmonaŭto* | as-tro-NAŬ-to, kos-mo-NAŬ-to | ReVo definierar *astronaŭto* som *kosmonaŭto* |
| rymden | *kosmo* | KOS-mo | universum, särskilt rymden bortom jorden |
| utrymme, plats | *spaco* | SPA-co | ReVo märker *spaco* för rymden som *evitinde* ”bör undvikas” |
| utomjording | *eksterterano* | ek-ster-te-RA-no | en från utanför jorden |

Verb: *orbiti* ”kretsa i omloppsbana”, *rondiri* ”gå runt” (ReVo: månen *rondiras ĉirkaŭ* jorden), *turniĝi* ”vrida sig, rotera” (jorden roterar kring sin axel, *akso*), *ekflugi* ”lyfta” (ReVo: en *kosmodromo* är platsen för rymdskeppens *ekflugo*), *observi* ”observera”.

## Hur bildas rymdord?

| Orddel | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| *-ar-* | en grupp av många | *stelo* → *stelaro* |
| *-et-* | liten | *stelo* → *steleto* liten stjärna |
| *-ej-* | plats | *observejo* observatorium |
| *-il-* | instrument | *mezuri* ”mäta” → *mezurilo* |
| *-ig-* | göra, orsaka | *en·orbit·ig·i* sätta i omloppsbana |
| *ekster-* | utanför | *eksterterano* utomjording, *ekstersunsistema* utanför solsystemet |
| sammansättning | första ordet beskriver det andra | *sunsistemo, suneklipso, plenluno, kosmoŝipo* |

Mer under [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/) och [ordbildning](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/).

## Skolans naturvetenskaper och forskare

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| vetenskap | *scienco* | sci-EN-co | kunskap byggd på forskning |
| fysik | *fiziko* | fi-ZI-ko | kropparnas rörelse och växelverkan |
| kemi | *ĥemio*, *kemio* | ĥe-MI-o, ke-MI-o | ReVo anger båda formerna |
| biologi | *biologio* | bi-o-lo-GI-o | |
| matematik | *matematiko* | ma-te-ma-TI-ko | |
| geografi | *geografio* | ge-o-gra-FI-o | |
| geologi | *geologio* | ge-o-lo-GI-o | läran om jordskorpan |
| astronomi | *astronomio* | as-tro-no-MI-o | vetenskapen om himlakropparna |
| meteorologi | *meteorologio* | me-te-o-ro-lo-GI-o | vädervetenskap, även *meteologio*; se [väder och årstider](https://esperantopedia.org/sv/fraser/vader/) |
| datavetenskap | *komputiko* | kom-pu-TI-ko | ReVo: samma som *informatiko*, *informadiko*; se [teknik](https://esperantopedia.org/sv/fraser/teknik-internet/) |

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| forskare | *sciencisto*, *scienculo* | sci-en-CIS-to, sci-en-CU-lo | *sciencisto* är en yrkesperson; *scienculo* vem som helst som forskar inom ett område |
| fysiker | *fizikisto* | fi-zi-KIS-to | *fiziko* + *-ist-* |
| kemist | *ĥemiisto*, *kemiisto* | ĥe-mi-IS-to, ke-mi-IS-to | *ĥemio* + *-ist-* |
| matematiker | *matematikisto* | ma-te-ma-ti-KIS-to | *matematiko* + *-ist-* |
| biolog | *biologo* | bi-o-LO-go | även *biologiisto* |
| geograf | *geografo* | ge-o-GRA-fo | även *geografiisto* |
| geolog | *geologo* | ge-o-LO-go | även *geologiisto* |
| astronom | *astronomo* | as-tro-NO-mo | inte *astronomisto* |

Två mönster förklarar listan. När personen inte har en egen rot lägger du *-ist-* till vetenskapen: *fiziko* → *fizikisto*. PMEG påpekar att *fiziko* inte också kan betyda fysikern, eftersom det är namnet på vetenskapen. Många namn på *-io* har en parallell rot utan *i*: *biologio* → *biologo*. Formerna på *-iisto* är möjliga, men dubbel-*i* är klumpigt, så man föredrar den korta roten, och PMEG säger att man inte ska bilda *astronomisto*. PMEG kallar *-olog-* i *biologo* ett exsuffix: en internationell ändelse, inte ett vanligt esperantosuffix. Skolämnen och klassrumsord finns under [skola](https://esperantopedia.org/sv/fraser/skola/).

## Laboratorium och experiment

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| laboratorium | *laboratorio* | la-bo-ra-to-RI-o | en arbetsplats för forskning och experiment |
| experiment | *eksperimento* | eks-pe-ri-MEN-to | ett metodiskt test av en hypotes |
| att experimentera | *eksperimenti* | eks-pe-ri-MEN-ti | oftast *eksperimenti pri* + ämne |
| hypotes | *hipotezo* | hi-po-TE-zo | ett obevisat antagande som ska prövas |
| teori | *teorio* | te-o-RI-o | en ordnad förklaring som förutsäger fenomen |
| att mäta | *mezuri* | me-ZU-ri | jämföra med en enhet; *mezuro* mätning |
| att bevisa | *pruvi* | PRU-vi | visa med resonemang eller fakta |
| mikroskop | *mikroskopo* | mi-kro-SKO-po | visar det blotta ögat inte kan se |
| atom | *atomo* | a-TO-mo | kärna plus elektroner |
| molekyl | *molekulo* | mo-le-KU-lo | den minsta enheten av ett kemiskt ämne |
| energi | *energio* | e-ner-GI-o | inom fysiken förmågan att uträtta arbete |
| gravitation, tyngdkraft | *gravito* | gra-VI-to | kraften som drar massor mot varandra |

## Rymden och vetenskap i meningar

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *La Tero turniĝas ĉirkaŭ sia akso.* | Jorden roterar kring sin axel. |
| *La Luno rondiras ĉirkaŭ la Tero.* | Månen går runt jorden. |
| *Marso estas la kvara planedo de la sunsistemo.* | Mars är solsystemets fjärde planet. |
| *Saturno havas multajn lunojn.* | Saturnus har många månar. |
| *Ĉu estas vivo sur Marso?* | Finns det liv på Mars? |
| *Nokte ni observas la stelojn per teleskopo.* | På natten tittar vi på stjärnorna med teleskop. |
| *Mia fratino volas esti astronaŭto.* | Min syster vill bli astronaut. |
| *La kosmoŝipo ekflugis hieraŭ.* | Rymdskeppet lyfte i går. |
| *La sciencistoj eksperimentas pri nova metodo.* | Forskarna experimenterar med en ny metod. |

## Vanliga frågor

### Hur säger man ”planet” på esperanto?

*Planedo*. Pluto, *Plutono*, är en *nanplanedo* ”dvärgplanet”; ReVo säger att den räknades som den nionde planeten till 2006.

### Skrivs planetnamn med stor bokstav på esperanto?

Ja. De är egennamn, så *Marso* och *Jupitero* får stor bokstav och inget *la*. Stor bokstav i *la Suno*, och likaså *la Luno* och *la Tero*, är valfri; PMEG säger att *la Suno* ofta skrivs så.

### Hur säger man ”rymden” på esperanto?

*Kosmo* för rymden, med *kosma* ”rymd-” och *kosmoŝipo* ”rymdskepp”. ReVo märker *spaco* för rymden som *evitinde* ”bör undvikas”.

### Vad är skillnaden mellan *astronaŭto* och *kosmonaŭto*?

Ingen på esperanto: ReVo definierar *astronaŭto* som *kosmonaŭto*, en person som reser ut i rymden.

### Hur säger man ”forskare” eller ”fysiker” på esperanto?

*Sciencisto* eller *scienculo* för en forskare och *fizikisto* för en fysiker; en biolog är en *biologo* och en astronom en *astronomo*.

## Källor

- [ReVo: suno, sunsistemo](https://reta-vortaro.de/revo/art/sun.html), [luno, plenluno, novluno](https://reta-vortaro.de/revo/art/lun.html), [tero, eksterterano](https://reta-vortaro.de/revo/art/ter.html), [planedo, nanplanedo](https://reta-vortaro.de/revo/art/planed.html), [kometo](https://reta-vortaro.de/revo/art/komet.html), [asteroido](https://reta-vortaro.de/revo/art/astero.html), [galaksio](https://reta-vortaro.de/revo/art/galaksi.html), [Lakta Vojo](https://reta-vortaro.de/revo/art/lakt.html), [universo](https://reta-vortaro.de/revo/art/univer.html), [nana](https://reta-vortaro.de/revo/art/nan.html)
- [ReVo: Merkuro](https://reta-vortaro.de/revo/art/merkur1.html), [Venuso](https://reta-vortaro.de/revo/art/venus.html), [Marso, marsano](https://reta-vortaro.de/revo/art/mars.html), [Jupitero](https://reta-vortaro.de/revo/art/jupiter.html), [Saturno](https://reta-vortaro.de/revo/art/saturn.html), [Urano](https://reta-vortaro.de/revo/art/uran.html), [Neptuno](https://reta-vortaro.de/revo/art/neptun.html), [Plutono](https://reta-vortaro.de/revo/art/pluton.html)
- [ReVo: stelo, stelaro, falstelo](https://reta-vortaro.de/revo/art/stel.html), [konstelacio](https://reta-vortaro.de/revo/art/konste.html), [Oriono](https://reta-vortaro.de/revo/art/orion.html), [Granda Ursino](https://reta-vortaro.de/revo/art/urs.html), [meteoro](https://reta-vortaro.de/revo/art/meteor.html), [eklipso, luneklipso, suneklipso](https://reta-vortaro.de/revo/art/eklips.html), [orbito](https://reta-vortaro.de/revo/art/orbit.html), [akso](https://reta-vortaro.de/revo/art/aks.html)
- [ReVo: raketo](https://reta-vortaro.de/revo/art/raket.html), [satelito](https://reta-vortaro.de/revo/art/sateli.html), [teleskopo](https://reta-vortaro.de/revo/art/telesk.html), [observi, observejo, stelobservejo](https://reta-vortaro.de/revo/art/observ.html), [observatorio](https://reta-vortaro.de/revo/art/observ1.html), [kosmo](https://reta-vortaro.de/revo/art/kosm.html), [spaco](https://reta-vortaro.de/revo/art/spac.html), [kosmonaŭto](https://reta-vortaro.de/revo/art/kosmonauxt.html), [astronaŭto](https://reta-vortaro.de/revo/art/astronauxt.html), [kosmoŝipo](https://reta-vortaro.de/revo/art/sxip.html), [kosmodromo](https://reta-vortaro.de/revo/art/kosmodrom.html)
- [ReVo: astronomo](https://reta-vortaro.de/revo/art/astron.html), [astronomio](https://reta-vortaro.de/revo/art/astron1.html), [fiziko, fizikisto](https://reta-vortaro.de/revo/art/fizik.html), [ĥemio, kemio, ĥemiisto](https://reta-vortaro.de/revo/art/hxemi.html), [biologio](https://reta-vortaro.de/revo/art/biolog1.html), [biologo](https://reta-vortaro.de/revo/art/biolog.html), [matematiko, matematikisto](https://reta-vortaro.de/revo/art/matema.html), [geografio](https://reta-vortaro.de/revo/art/geogra1.html), [geografo](https://reta-vortaro.de/revo/art/geogra.html), [geologio](https://reta-vortaro.de/revo/art/geolog1.html), [geologo](https://reta-vortaro.de/revo/art/geolog.html), [meteorologio](https://reta-vortaro.de/revo/art/meteor2.html), [informatiko](https://reta-vortaro.de/revo/art/informatik.html), [scienco, sciencisto, scienculo](https://reta-vortaro.de/revo/art/scienc.html)
- [ReVo: laboratorio](https://reta-vortaro.de/revo/art/labora.html), [eksperimento](https://reta-vortaro.de/revo/art/eksper.html), [hipotezo](https://reta-vortaro.de/revo/art/hipote2.html), [teorio](https://reta-vortaro.de/revo/art/teori.html), [mezuri](https://reta-vortaro.de/revo/art/mezur.html), [pruvi](https://reta-vortaro.de/revo/art/pruv.html), [mikroskopo](https://reta-vortaro.de/revo/art/mikros.html), [atomo](https://reta-vortaro.de/revo/art/atom.html), [molekulo](https://reta-vortaro.de/revo/art/moleku.html), [energio](https://reta-vortaro.de/revo/art/energi.html), [gravito](https://reta-vortaro.de/revo/art/gravit.html)
- [PMEG: majuskloj ĉe propraj nomoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/propraj_nomoj/majuskloj.html), [la ĉe propraj nomoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/difiniloj/la/propraj_nomoj.html), [la kaj konata afero (la suno)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/difiniloj/la/konateco.html)
- [PMEG: IST](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ist.html), [I (geografio → geografo)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/sufiksoj/i.html), [OLOG](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/sufiksoj/olog.html), [IĜ (La tero turniĝas ĉirkaŭ sia akso)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/igh.html)