# Skolan på esperanto – ämnen, skolmaterial, lerni eller studi

Source: https://esperantopedia.org/sv/fraser/skola/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Skola är lernejo, en elev lernanto, en lärare instruisto: 60 esperantoord om skolan med uttal, plus när du använder lerni, studi och instrui.

Skola heter på esperanto ***lernejo***, byggt av *lern·ej·o*, ”lära” plus ”plats”: en plats avsedd för lärande. En elev är en ***lernanto***, en lärare en ***instruisto***, och de tre viktiga verben är ***lerni*** ”lära sig”, ***instrui*** ”undervisa” och ***studi*** ”studera”. Tre fällor är värda att känna till: *studento* betyder universitetsstudent, *profesoro* betyder universitetsprofessor, och *lerni* är inte verbet för ”få veta”. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.

## Olika slags skolor

Namn och åldrar för skolnivåerna skiljer sig mellan länder, så referensordboken ReVo definierar dem efter deras plats i ordningen och anger åldersintervall som beror på landet.

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| skola | *lernejo* | ler-NE-jo | vilken plats som helst för lärande |
| förskola | *infanĝardeno* | in-fan-ĝar-DE-no | barn upp till cirka 5 år, före grundskolan |
| grundskola | *bazlernejo* | baz-ler-NE-jo | även *elementa lernejo*; från cirka 6 år upp till 10 eller 15 |
| gymnasieskola, högstadium | *mezlernejo* | mez-ler-NE-jo | från 11 år eller äldre upp till 18 |
| gymnasium, läroverk | *gimnazio*, *liceo* | gim-na-ZI-o, li-CE-o | sekundärskola, organiserad olika i varje land |
| högre skola | *supera lernejo* | su-PE-ra ler-NE-jo | ReVo använder det för universitet och akademier |
| universitet | *universitato* | u-ni-ver-si-TA-to | uppdelat i fakulteter, *fakultatoj* |
| klass (elever i en årskurs) | *klaso* | KLA-so | *en la kvina klaso* ”i femman” |
| klassrum | *klasĉambro* | klas-ĈAM-bro | |
| gympasal | *gimnastikejo* | gim-nas-ti-KE-jo | |

**Gymnasium är en falsk vän.** Svenskans ”gymnasium” är en bestämd skolform för cirka 16–19 år, men esperantos *gimnazio* betyder en sekundärskola vars ålder och organisation skiljer sig mellan länder (ReVo). Vill du ange den svenska skolformen tydligt kan du säga *mezlernejo* (”gymnasieskola”) eller beskriva den: *tri-jara mezlernejo por gejunuloj aĝaj de 16 ĝis 19 jaroj* ”en treårig gymnasieskola för 16–19-åringar”. Den svenska ”grundskolan” motsvarar *bazlernejo*.

Det engelska ”college” har ingen enskild motsvarighet. ReVo definierar *kolegio* som ett institut eller en fakultet och anger det vid sidan av *gimnazio* och *liceo* som en möjlig sekundärskola, så för precision säg *universitato*, *fakultato* eller *mezlernejo*.

## Personer i skolan

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| elev | *lernanto* | ler-NAN-to | alla som lär sig; kvinnlig *lernantino* |
| universitetsstudent | *studento* | stu-DEN-to | ReVo: en elev vid en högre skola |
| klasskamrat | *samklasano* | sam-kla-SA-no | |
| lärare | *instruisto* | in-stru-IS-to | undervisar som yrke; kvinnlig *instruistino* |
| professor | *profesoro* | pro-fe-SO-ro | universitetslärare av hög rang |
| rektor (för en skola) | *lernejestro* | ler-ne-JES-tro | *lern·ej·estr·o*, ”skol-ledare” |
| rektor (för ett universitet) | *rektoro* | rek-TO-ro | chef för ett universitet; ReVo använder det också för en *gimnazio* |

Två falska vänner kräver försiktighet. För ett barn i skolan rekommenderar ReVos bruksanmärkning *lernanto*, inte *studento*. Och ReVo märker den betydelse *profesoro* har i romanska länder, en lärare i grund- eller sekundärskolan, som vilseledande internationellt och något man bör undvika på esperanto. En skollärare är en *instruisto*; fler yrkesord finns under [yrken och arbete](https://esperantopedia.org/sv/fraser/yrken-och-arbete/). Svenskan har liknande fallgropar: ”student” betyder i Sverige även den som tagit studenten (gymnasieexamen), men på esperanto är *studento* en universitetsstudent, och en gymnasieelev är *lernanto*.

## Skolämnen

Ett skolämne är ett *fako* ”gren” av kunskap, och ett ReVo-exempel under *fako* kallar skolämnen ***lernofakoj***. Språk namnges med ett adjektiv: *la angla* ”engelska”, *la franca* ”franska”.

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| matematik | *matematiko* | ma-te-ma-TI-ko | |
| historia | *historio* | his-to-RI-o | |
| geografi | *geografio* | ge-o-gra-FI-o | |
| fysik | *fiziko* | fi-ZI-ko | |
| kemi | *ĥemio*, *kemio* | ĥe-MI-o, ke-MI-o | ReVo anger båda; PMEG säger att ord med Ĥ ofta har en K-variant |
| biologi | *biologio* | bi-o-lo-GI-o | |
| språk | *lingvo* | LIN-gvo | *fremda lingvo* ”främmande språk” |
| litteratur | *literaturo* | li-te-ra-TU-ro | |
| musik | *muziko* | mu-ZI-ko | |
| bild, konst | *arto* | AR-to | *desegni* ”teckna” |
| idrott | *sporto* | SPOR-to | även *gimnastiko* ”gymnastik” |

## Skolmaterial och suffixet -il-

PMEG beskriver suffixet *-il-* som ”instrument, apparat, medel”: det som står före visar handlingen. Alltså ger *skribi* ”skriva” ***skribilo***, vilket verktyg för skrivande som helst. Vanliga rötter som *libro*, *kajero* och *krajono* tar inget *-il-*.

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| bok | *libro* | LI-bro | |
| lärobok | *lernolibro* | ler-no-LI-bro | ”bok för elever” |
| anteckningsbok, skrivhäfte | *kajero* | ka-JE-ro | |
| blyertspenna | *krajono* | kra-JO-no | |
| penna, skrivredskap | *skribilo* | skri-BI-lo | av *skribi* |
| suddgummi | *gumo*, *skrapgumo* | GU-mo, skrap-GU-mo | ReVo: en betydelse av *gumo* är *skrapgumo* |
| pennvässare | *pintigilo* | pin-ti-GI-lo | av *pintigi* ”vässa” |
| linjal | *liniilo* | li-ni-I-lo | verktyg för att dra linjer |
| miniräknare | *kalkulilo* | kal-ku-LI-lo | av *kalkuli* |
| tavla | *skribtabulo*, *tabulo* | skrib-ta-BU-lo, ta-BU-lo | ReVo: man skriver med krita på den svarta *tabulo* |
| krita | *kreto* | KRE-to | |
| skolbänk, skrivbänk | *pupitro* | pu-PI-tro | ReVos exempel: en elevs bänk |
| skolryggsäck | *tornistro* | tor-NIS-tro | stel ryggsäck; *dorsosako* är en vanlig ryggsäck |

## Lektioner, läxor och prov

| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| schema | *horaro* | ho-RA-ro | *lerneja horaro* ”skolschema” |
| lektion | *leciono* | le-ci-O-no | del av en kurs |
| kurs | *kurso* | KUR-so | en serie lektioner |
| läxa | *hejmtasko* | hejm-TAS-ko | |
| prov, examen | *ekzameno* | ek-za-ME-no | |
| betyg | *noto* | NO-to | ReVo: tecknet för en lärares bedömning |
| examensbevis | *diplomo* | di-PLO-mo | |
| rast, paus | *paŭzo* | PAŬ-zo | |

## Verb för att lära, undervisa och examinera

| Esperanto | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| *lerni* | LER-ni | lära sig | *Mi lernas naĝi.* – ”Jag lär mig simma.” |
| *instrui* | in-STRU-i | undervisa | *Mia patrino instruas la francan.* – ”Min mamma undervisar i franska.” |
| *studi* | STU-di | studera | *Mia fratino studas fizikon.* – ”Min syster studerar fysik.” |
| *ekzameni* | ek-za-ME-ni | examinera, pröva någon | *La instruisto ekzamenas la lernantojn.* – ”Läraren examinerar eleverna.” |
| *ekzameniĝi*, *fari ekzamenon* | ek-za-me-NI-ĝi, FA-ri ek-za-ME-non | att ha prov, tenta | *Morgaŭ mi ekzameniĝos.* – ”I morgon har jag prov.” |
| *trapasi ekzamenon* | tra-PA-si ek-za-ME-non | att klara ett prov | *Ŝi trapasis la ekzamenon.* – ”Hon klarade provet.” |
| *diplomiĝi* | di-plo-MI-ĝi | att ta examen | *Mia fratino diplomiĝos en Junio.* – ”Min syster tar examen i juni.” |

## Lära sig, studera eller undervisa: lerni, studi, instrui

ReVo definierar *lerni* som att ta in kunskap och färdigheter inom vetenskap, konst, hantverk eller idrott, och också som att få kunskap genom erfarenhet. Den definierar *studi* som att arbeta flitigt, genom kurser, läsning och övningar, för att få djup kunskap inom ett område. *Instrui* är att föra kunskap vidare: *instrui ion al iu* eller *instrui iun pri io*.

| Svenska | Esperanto | Kommentar |
|---|---|---|
| Jag lär mig esperanto. | *Mi lernas Esperanton.* | *lerni* tillägnar sig ett språk eller en färdighet |
| Jag läser fysik på universitetet. | *Mi studas fizikon en la universitato.* | *studi* ett område, som en studiegång |
| Jag undervisar i esperanto. | *Mi instruas Esperanton.* | *instrui* ger kunskap |
| Jag fick veta att skolan ska stängas. | *Mi eksciis, ke la lernejo fermiĝos.* | *ekscii* ”få veta” |

De två elevverben överlappar. För ett språk är både *Mi lernas Esperanton* och *Mi studas Esperanton* korrekta; det andra betonar en medveten studiegång. Typiska misstag:

| Vanligt misstag | Bättre | Orsak |
|---|---|---|
| *Mi instruas Esperanton* (menat som ”jag lär mig”) | *Mi lernas Esperanton* | *instrui* är ”undervisa” |
| *Mia filino estas studento en la bazlernejo* | *Mia filino estas lernanto en la bazlernejo* | *studento* är universitetsnivå |
| *Mi lernis, ke li foriris* (”jag lärde mig att han gick”) | *Mi eksciis, ke li foriris* | ReVo säger att man ska undvika *lerni* i stället för ”få veta” |
| *Mi ekzamenas hodiaŭ* (menat som ”jag har prov”) | *Mi ekzameniĝas hodiaŭ* eller *Mi faras ekzamenon hodiaŭ* | *ekzameni* betyder att examinera någon |

## Att prata om skolan

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *En kiu klaso vi estas?* | Vilken årskurs går du i? |
| *Kion vi studas?* | Vad studerar du? |
| *Kion vi lernas en la lernejo?* | Vad lär du dig i skolan? |
| *Kiu estas via plej ŝatata lernofako?* | Vilket är ditt favoritämne? |
| *Mi havas ekzamenon morgaŭ.* | Jag har prov i morgon. |
| *Mi devas lerni por la ekzameno.* | Jag måste plugga inför provet. |
| *Mi ricevis bonan noton pri historio.* | Jag fick ett bra betyg i historia. |
| *Ĉu vi jam faris la hejmtaskon?* | Har du redan gjort läxan? |
| *La leciono komenciĝas je la oka.* | Lektionen börjar klockan åtta. |
| *Dum la paŭzo ni ludas en la korto.* | På rasten leker vi på skolgården. |
| *Mi iras al la lernejo per buso.* | Jag åker buss till skolan. |

## Skolord av orddelar

| Suffix | Betydelse (PMEG) | Skolexempel |
|---|---|---|
| *-ej-* | en plats avsedd för något | *lernejo* ”skola”, *gimnastikejo* ”gympasal” |
| *-ant-* | personen som utför handlingen | *lernanto* ”elev”, *ekzamenanto* ”examinator” |
| *-ist-* | en person som ofta sysslar med det, kanske som yrke | *instruisto* ”lärare”, *ekzamenisto* ”officiell examinator” |
| *-il-* | instrument, medel | *skribilo* ”penna”, *lernilo* ”läromedel” |

*Instruanto* är den som undervisar just nu, *instruisto* undervisar som yrke; jämför [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/), [ordbildning](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/) och [particip](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/particip/). Suffixet *-iĝ-* ”bli” ger *diplom·iĝ·i*, ordagrant ”att komma att inneha ett examensbevis”. Vill du själv lära dig esperanto, börja med [inlärningsguiden](https://esperantopedia.org/sv/lara/); [sidan om prov](https://esperantopedia.org/sv/lara/prov/) beskriver KER-proven.

## Vanliga frågor

### Hur säger man ”skola” på esperanto?

*Lernejo*. Använd *en la lernejo* för ”i skolan” och *al la lernejo* för ”till skolan”: *Mi estas en la lernejo*, *Mi iras al la lernejo*.

### Vad är skillnaden mellan lerni och studi?

*Lerni* är att ta in kunskap eller en färdighet: *lerni naĝi*. *Studi* är att arbeta sig djupt igenom ett område, som i en universitetskurs: *studi fizikon*. För ett språk används båda, så *Mi lernas Esperanton* och *Mi studas Esperanton* är båda korrekta; *instrui* är ”undervisa”.

### Vad är skillnaden mellan lernanto och studento?

*Lernanto* är alla som lär sig, och rätt ord för ett barn i skolan. *Studento* är en elev vid ett universitet eller en akademi.

### Hur säger man ”jag har prov i morgon”?

*Mi havas ekzamenon morgaŭ.* För att göra provet säger du *ekzameniĝi* eller *fari ekzamenon*; för att klara det, *trapasi ekzamenon*.

### Hur säger man ”gymnasium” och ”högskola” på esperanto?

Till gymnasiet passar *mezlernejo*, *gimnazio* eller *liceo*. För högskola väljer du *universitato*, *fakultato* eller *supera lernejo* efter betydelsen.

## Källor

- ReVo: [lernejo, bazlernejo, mezlernejo, lernanto, lerni, lernilo](https://reta-vortaro.de/revo/art/lern.html), [instrui](https://reta-vortaro.de/revo/art/instru.html), [studi](https://reta-vortaro.de/revo/art/stud.html), [studento](https://reta-vortaro.de/revo/art/studen.html), [ekzameni, ekzameno, ekzameniĝi, ekzamenisto](https://reta-vortaro.de/revo/art/ekzame.html), [diplomo](https://reta-vortaro.de/revo/art/diplom.html), [klaso](https://reta-vortaro.de/revo/art/klas.html), [leciono](https://reta-vortaro.de/revo/art/lecion.html), [profesoro](https://reta-vortaro.de/revo/art/profes1.html), [universitato](https://reta-vortaro.de/revo/art/univer2.html)
- ReVo: [gimnazio](https://reta-vortaro.de/revo/art/gimnaz.html), [liceo](https://reta-vortaro.de/revo/art/lice.html), [kolegio](https://reta-vortaro.de/revo/art/kolegi.html), [rektoro](https://reta-vortaro.de/revo/art/rektor.html), [infanĝardeno](https://reta-vortaro.de/revo/art/gxarde.html), [fako](https://reta-vortaro.de/revo/art/fak.html), [ĥemio, kemio](https://reta-vortaro.de/revo/art/hxemi.html), [matematiko](https://reta-vortaro.de/revo/art/matema.html), [geografio](https://reta-vortaro.de/revo/art/geogra1.html), [historio](https://reta-vortaro.de/revo/art/histor.html), [gimnastiko, gimnastikejo](https://reta-vortaro.de/revo/art/gimnas1.html), [klasĉambro](https://reta-vortaro.de/revo/art/cxambr.html), [fiziko](https://reta-vortaro.de/revo/art/fizik.html), [biologio](https://reta-vortaro.de/revo/art/biolog1.html), [lingvo](https://reta-vortaro.de/revo/art/lingv.html), [literaturo](https://reta-vortaro.de/revo/art/litera.html), [muziko](https://reta-vortaro.de/revo/art/muzik.html), [sporto](https://reta-vortaro.de/revo/art/sport.html), [arto](https://reta-vortaro.de/revo/art/art.html), [desegni](https://reta-vortaro.de/revo/art/desegn.html)
- ReVo: [kajero](https://reta-vortaro.de/revo/art/kajer.html), [krajono](https://reta-vortaro.de/revo/art/krajon.html), [skribilo](https://reta-vortaro.de/revo/art/skrib.html), [gumo](https://reta-vortaro.de/revo/art/gum.html), [tabulo](https://reta-vortaro.de/revo/art/tabul.html), [kreto](https://reta-vortaro.de/revo/art/kret.html), [pupitro](https://reta-vortaro.de/revo/art/pupitr.html), [liniilo](https://reta-vortaro.de/revo/art/lini.html), [kalkulilo](https://reta-vortaro.de/revo/art/kalkul.html), [pintigi](https://reta-vortaro.de/revo/art/pint.html), [tornistro](https://reta-vortaro.de/revo/art/tornis.html), [dorsosako](https://reta-vortaro.de/revo/art/sak.html), [horaro](https://reta-vortaro.de/revo/art/hor.html), [hejmtasko](https://reta-vortaro.de/revo/art/task.html), [noto](https://reta-vortaro.de/revo/art/not.html), [ekscii](https://reta-vortaro.de/revo/art/sci.html)
- PMEG: [EJ](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ej.html), [IL](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/il.html), [IST](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ist.html), [ESTR](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/estr.html), [AN](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/an.html), [IĜ](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/igh.html), [Participoj kiel O-vortoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/participoj/o-vortoj.html), [Bazaj reguloj de elparolo](https://bertilow.com/pmeg/skribo_elparolo/elparolo/bazaj_reguloj.html)
- Wiktionary, CC BY-SA 4.0: [diplomiĝi](https://en.wiktionary.org/wiki/diplomi%C4%9Di)
- Tatoeba, CC BY 2.0 FR, bruk kontrollerat mot meningarna [#558938](https://tatoeba.org/en/sentences/show/558938), [#597790](https://tatoeba.org/en/sentences/show/597790), [#552655](https://tatoeba.org/en/sentences/show/552655), [#561521](https://tatoeba.org/en/sentences/show/561521)