# Väder och årstider på esperanto – ord och fraser

Source: https://esperantopedia.org/sv/fraser/vader/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Vädersverb på esperanto saknar subjekt – Pluvas är ”det regnar”, Neĝas ”det snöar”. Årstider, Estas varme, temperaturer och användbara fraser.

På esperanto har vädersverb inget subjekt: ***Pluvas*** är ”Det regnar”, ***Neĝas*** ”Det snöar” och ***Tondras*** ”Det åskar”. För förhållanden och temperatur följs *estas* av ett adverb: ***Estas varme*** ”Det är varmt”, ***Estas malvarme*** ”Det är kallt”. De fyra årstiderna är ***printempo, somero, aŭtuno, vintro***. Uttalsguiderna på den här sidan visar den betonade stavelsen med versaler; den är alltid den näst sista (se [alfabetet](https://esperantopedia.org/sv/lara/alfabet-och-uttal/)).

## De fyra årstiderna

| Svenska | Esperanto | Uttal |
|---|---|---|
| vår | *printempo* | prin-TEM-po |
| sommar | *somero* | so-ME-ro |
| höst | *aŭtuno* | aŭ-TU-no |
| vinter | *vintro* | VIN-tro |
| årstid, säsong | *sezono* | se-ZO-no |
| regntid | *pluvsezono* | pluv-se-ZO-no |
| torrperiod | *seka sezono* | SE-ka se-ZO-no |
| väder | *vetero* | ve-TE-ro |

Årstidsnamn är vanliga substantiv, skrivna med liten bokstav (på esperanto skrivs [månaderna](https://esperantopedia.org/sv/fraser/dagar-och-manader/) traditionellt med stor bokstav, till skillnad från på svenska). ReVo behandlar *printempo* som en enda rot, trots att det slutar på *tempo* ”tid”. Den daterar årstiderna efter den gregorianska kalendern: våren på norra halvklotet varar från ungefär 21 mars till 21 juni, våren på södra halvklotet från ungefär 23 september till 21 december.

## Hur säger man ”på sommaren”?

| Mönster | Esperanto | Svenska |
|---|---|---|
| substantiv + *-e* | *Somere mi naĝas en la maro.* | På sommaren badar jag i havet. |
| *en la* + substantiv | *En la somero ni veturis al la maro.* | Under sommaren åkte vi till havet. |
| *dum la* + substantiv | *Dum la vintro la tagoj estas mallongaj.* | Under vintern är dagarna korta. |
| *ĉi-* + substantiv + *-e* | *Ni havis malmulte da neĝo ĉi-vintre.* | Vi hade lite snö i vinter. |
| adjektiv + substantiv + *-n* | *Venontan someron mi vojaĝos.* | Nästa sommar ska jag resa. |
| *tuta* + substantiv + *-n* | *Neĝis la tutan vintron.* | Det snöade hela vintern. |

Ändelsen *-e* gör ett substantiv till ett tidsadverb: *somere*, *vintre*, *matene* (se [adverb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/adverb/)). Både *somere* och *en la somero* är korrekta. Till och med övningarna i *Fundamento*, som ReVo citerar, använder *en somero* och *en vintro* utan artikel.

Ett tidssubstantiv med [ackusativ *-n*](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/) och utan preposition anger en tidpunkt eller en tidsperiod (PMEG): *la sekvan dimanĉon* ”följande söndag”, alltså *pasintan vintron* ”förra vintern”, *la tutan vintron* ”hela vintern”. Ordet *ĉi* betyder ”denna, nära talaren”, och PMEG visar det i sammansättningar som *ĉi-nokte* ”i natt” och *ĉi-jara* ”årets”; *ĉi-vintre* och *ĉi-somere* följer samma mönster.

## Väderord

| Svenska | Esperanto | Uttal |
|---|---|---|
| himmel | *ĉielo* | ĉi-E-lo |
| sol | *suno* | SU-no |
| solsken | *sunbrilo* | sun-BRI-lo |
| moln | *nubo* | NU-bo |
| dimma | *nebulo* | ne-BU-lo |
| regn | *pluvo* | PLU-vo |
| snö | *neĝo* | NE-ĝo |
| hagel | *hajlo* | HAJ-lo |
| is | *glacio* | gla-CI-o |
| frost, isande köld | *frosto* | FROS-to |
| regnbåge | *ĉielarko* | ĉi-e-LAR-ko |
| vind | *vento* | VEN-to |
| bris | *venteto* | ven-TE-to |
| storm, mycket stark vind | *ventego* | ven-TE-go |
| oväder, storm | *ŝtormo* | ŜTOR-mo |
| orkan | *uragano* | u-ra-GA-no |
| blixt | *fulmo* | FUL-mo |
| åska | *tondro* | TON-dro |
| åskväder | *fulmotondro* | ful-mo-TON-dro |

De motsvarande adjektiven slutar på *-a*: *suna tago* ”en solig dag”, *nuba* ”molnig”, *sennuba* ”molnfri”, *pluva* ”regnig”, *neĝa* ”snörik”, *venta* ”blåsig”, *glacia* ”isig”, *seka* ”torr”, *malseka* ”våt”, *kota* ”lerig, geggig”. Med *vetero* använder du ett vanligt adjektiv: *bela vetero* ”fint väder”.

## Vädersverb: inget subjekt, inget ”det”

Svenskan kräver ett formellt ”det” (”det regnar”); esperanto gör det inte. PMEG säger tydligt att man inte ska använda *ĝi* med sådana verb: *Hodiaŭ pluvas*, inte *Ĝi pluvas hodiaŭ*. Den tillägger att det överflödiga *ĝi* i Zamenhofs *Ĝi estis varmega posttagmezo* har försvunnit och i dag räknas som ett fel. Se [pronomen](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/pronomen/).

| Esperanto | Svenska | Infinitiv | Uttal |
|---|---|---|---|
| *Pluvas.* | Det regnar. | *pluvi* | PLU-vas |
| *Neĝas.* | Det snöar. | *neĝi* | NE-ĝas |
| *Tondras.* | Det åskar. | *tondri* | TON-dras |
| *Fulmas.* | Det blixtrar. | *fulmi* | FUL-mas |
| *Hajlas.* | Det haglar. | *hajli* | HAJ-las |
| *Ventas.* | Det blåser. | *venti* | VEN-tas |
| *Frostas.* | Det är isande kallt. | *frosti* | FROS-tas |
| *Ŝtormas.* | Det stormar. | *ŝtormi* | ŜTOR-mas |
| *Sunas.* | Solen skiner. | *suni* | SU-nas |
| *Tagiĝas.* | Det ljusnar, det blir dag. | *tagiĝi* | ta-GI-ĝas |

De vanliga ändelserna ger tempus (se [verb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/verb/)): *Hieraŭ pluvis* ”Det regnade i går”, *Morgaŭ pluvos* ”Det kommer att regna i morgon”. Adverb ger tyngd: *Pluvas forte* ”Det regnar kraftigt”, *Neĝas multe* ”Det snöar mycket”.

Om något annat än regn faller som regn blir det subjekt och får därför inget *-n*: *Pluvis ŝtonoj sur la tegmenton* ”Det regnade stenar på taket”. PMEG avråder från *ŝtonojn* här.

## ”Det är varmt”: Estas varme

När *estas* saknar verkligt subjekt är ordet som beskriver situationen ett adverb på *-e*, inte ett adjektiv (PMEG): *Estas varme*, inte *Estas varma*. PMEG:s egna exempel innehåller *Estas mallume* ”Det är mörkt”.

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *Estas varme.* | Det är varmt. |
| *Estas malvarme.* | Det är kallt. |
| *Estas sune.* | Det är soligt. |
| *Estas nube, sed ne pluvas.* | Det är molnigt, men det regnar inte. |
| *Estas nebule.* | Det är dimmigt. |
| *Estas malseke.* | Det är fuktigt, blött. |
| *Estas tro malvarme por naĝi.* | Det är för kallt för att bada. |

Med ett subjekt kommer adjektivet tillbaka och böjs efter det: *La vetero estas varma* ”Vädret är varmt” (subjekt *vetero*), *Estas bela vetero* ”Det är fint väder” (adjektivet hör till *vetero*).

För att säga hur du själv känner det använder du verben *varmi* och *malvarmi*, som ReVo definierar som att vara eller känna sig varm respektive kall: *Mi malvarmas* ”Jag fryser”, *Al mi varmas* ”Jag har varmt”, *Ĉu tro varmas?* ”Är det för varmt?”. *Mi frostas* betyder ”Jag är genomfrusen”; ReVo definierar *frosti* som att känna isande köld.

## Temperatur

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *Kiom da gradoj estas ekstere?* | Hur många grader är det ute? |
| *Estas dudek gradoj.* | Det är tjugo grader. |
| *Estas dudek du gradoj celsiaj.* | Det är 22 grader Celsius. |
| *Estas dek gradoj super nulo.* | Det är tio plusgrader. |
| *Estis dek gradoj sub nulo ĉi-matene.* | Det var tio minusgrader i morse. |
| *La temperaturo nun estas minus dek gradoj.* | Temperaturen är nu minus tio grader. |
| *Morgaŭ estos pli varme.* | I morgon blir det varmare. |

Säg talet först och sedan *gradoj* (”en grad” är *unu grado*); se [räkneord](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/rakneord/). PMEG anger båda sätten att läsa ett temperaturtecken: +10° är *plus dek gradoj* eller *dek gradoj super nulo*, och −10° är *minus dek gradoj* eller *dek gradoj sub nulo*.

Suffixen *-eg-* ”starkare” och *-et-* ”svagare” bildar en skala: *malvarmega* ”mycket kall”, *malvarma* ”kall”, *malvarmeta* ”sval”, *varma* ”varm”, *varmega* ”het”. Byt *-a* mot *-e* för vädersatsen: *Estas varmege* ”Det är stekhett”.

ReVo säger att *varma* traditionellt är en måttlig, behaglig värme, medan *varmega* betyder obehagligt het, till och med brännande. Den tillägger att ordböckerna PV och PIV har tappat den nyansen, som ryskspråkiga och tyskspråkiga esperantister behåller.

## Ordbildning med väderrötter

| Ord | Delar | Svenska |
|---|---|---|
| *pluvego* | pluv·eg·o | skyfall |
| *pluveto* | pluv·et·o | duggregn |
| *pluvero* | pluv·er·o | regndroppe |
| *neĝero* | neĝ·er·o | snöflinga |
| *neĝulo*, *neĝhomo* | neĝ·ul·o, neĝ·hom·o | snögubbe |
| *pluvneĝo* | pluv·neĝ·o | snöblandat regn (snö som smälter när den faller) |
| *senpluveco* | sen·pluv·ec·o | torka |
| *pluvombrelo*, *sunombrelo* | pluv·ombrel·o, sun·ombrel·o | paraply, parasoll |
| *pluvmantelo* | pluv·mantel·o | regnkappa |
| *fulmotondro* | fulm·o·tondr·o | åskväder |
| *ĉielarko* | ĉiel·ark·o | regnbåge |
| *malvarmumo* | mal·varm·um·o | en förkylning |

Suffixet *-er-* betecknar en enskild del av en massa, så *neĝero* är en flinga av *neĝo*. Verbformerna följer: *pluveti* ”duggregna”, *pluvegi* ”ösregna”. ReVo definierar *ombrelo* som ett bärbart skydd mot regn eller sol, och *pluvombrelo* och *sunombrelo* säger vilket. Se upp med ”kyla”: *malvarmo* är låg temperatur, medan *malvarmumo* är sjukdomen. Mer under [ordbildning](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/).

Verb med *-iĝ-* ”bli” kan också stå ensamma: *Aŭtune pli kaj pli malvarmiĝas* ”På hösten blir det kallare och kallare”, *Vesperiĝas* ”Kvällen faller på”.

## Att prata om vädret

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *Kia estas la vetero en via urbo?* | Hur är vädret i din stad? |
| *Kia bela tago!* | Vilken härlig dag! |
| *Pluvas, prenu ombrelon.* | Det regnar, ta ett paraply. |
| *Surmetu mantelon, ĉar estas malvarme.* | Ta på dig en kappa, för det är kallt. |
| *Ĉu morgaŭ pluvos?* | Kommer det att regna i morgon? |
| *Laŭ la veterprognozo morgaŭ neĝos.* | Enligt väderprognosen kommer det att snöa i morgon. |
| *Kiun sezonon vi plej ŝatas?* | Vilken årstid tycker du bäst om? |
| *Mi plej ŝatas la printempon.* | Jag tycker bäst om våren. |

De två sista meningarna använder ackusativ: årstiden är objekt till *ŝatas* och slutar därför på *-n*.

## Vanliga frågor

### Hur säger man ”Det regnar” på esperanto?

*Pluvas.* Det finns inget ord för ”det”: vädersverb har inget subjekt, och PMEG säger att man inte ska lägga till *ĝi*. Dåtid: *Pluvis*; framtid: *Pluvos*.

### Hur säger man ”Det är kallt” eller ”Det är varmt” på esperanto?

*Estas malvarme* och *Estas varme*; för mycket varmt, *Estas varmege*. Ordet efter *estas* är ett adverb på *-e*.

### Vilka är årstiderna på esperanto?

*Printempo* (vår), *somero* (sommar), *aŭtuno* (höst) och *vintro* (vinter), alla med liten bokstav.

### Hur säger man ”på vintern” på esperanto?

*Vintre* eller *en la vintro*. För ”i vinter” säger du *ĉi-vintre* och för ”förra vintern” *pasintan vintron*.

### Hur anger man temperaturen på esperanto?

Säg talet och *gradoj*: *Estas dek gradoj*. För minusgrader använder du *minus dek gradoj* eller *dek gradoj sub nulo*.

## Källor

- [PMEG: Sensubjektaj verboj (pluvi, neĝi, hajli, ŝtormi, frosti, fulmi, tondri)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj_frazroloj/sensubjektaj.html)
- [PMEG: Tria persono (inget *ĝi* vid subjektslösa verb)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pronomoj/tria.html)
- [PMEG: Uzo de E-vortoj (Estas mallume, Kritiki estas facile)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/e-vortoj/uzo.html)
- [PMEG: N por tempopunkto](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/tempopunkto.html) och [N por mezuro](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/mezuro.html)
- [PMEG: Dum](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/rolvortetoj/aliaj_rolvortetoj/dum.html)
- [PMEG: Ĉi (ĉi-nokte, la ĉi-jara somero)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/e-vortecaj_vortetoj/lokaj/chi.html)
- [PMEG: Plus kaj minus (plus dek gradoj, dek gradoj sub nulo)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/kunligaj_vortetoj/plus_minus.html)
- [ReVo: printempo](https://reta-vortaro.de/revo/art/printe.html), [somero](https://reta-vortaro.de/revo/art/somer.html), [aŭtuno](https://reta-vortaro.de/revo/art/auxtun.html), [vintro](https://reta-vortaro.de/revo/art/vintr.html), [sezono](https://reta-vortaro.de/revo/art/sezon.html)
- [ReVo: pluvo och avledda ord](https://reta-vortaro.de/revo/art/pluv.html), [neĝo](https://reta-vortaro.de/revo/art/negx.html), [vento](https://reta-vortaro.de/revo/art/vent.html), [nebulo](https://reta-vortaro.de/revo/art/nebul.html), [fulmo](https://reta-vortaro.de/revo/art/fulm.html), [tondri](https://reta-vortaro.de/revo/art/tondr.html), [hajlo](https://reta-vortaro.de/revo/art/hajl.html)
- [ReVo: ŝtormo](https://reta-vortaro.de/revo/art/sxtorm.html), [uragano](https://reta-vortaro.de/revo/art/uragan.html), [frosto](https://reta-vortaro.de/revo/art/frost.html), [glacio](https://reta-vortaro.de/revo/art/glaci.html), [nubo](https://reta-vortaro.de/revo/art/nub.html), [vetero](https://reta-vortaro.de/revo/art/veter.html), [suno](https://reta-vortaro.de/revo/art/sun.html)
- [ReVo: varma, malvarma och avledda ord](https://reta-vortaro.de/revo/art/varm.html), [grado](https://reta-vortaro.de/revo/art/grad.html), [ombrelo](https://reta-vortaro.de/revo/art/ombrel.html)
- Meningar från [Tatoeba](https://tatoeba.org/) (CC BY 2.0 FR), använda oförändrade: [#2127737](https://tatoeba.org/en/sentences/show/2127737), [#980568](https://tatoeba.org/en/sentences/show/980568), [#557222](https://tatoeba.org/en/sentences/show/557222), [#583328](https://tatoeba.org/en/sentences/show/583328); förkortade eller bearbetade, och använda för att kontrollera språkbruket: [#13090664](https://tatoeba.org/en/sentences/show/13090664), [#12313539](https://tatoeba.org/en/sentences/show/12313539), [#2652792](https://tatoeba.org/en/sentences/show/2652792), [#639494](https://tatoeba.org/en/sentences/show/639494), [#870840](https://tatoeba.org/en/sentences/show/870840), [#6380476](https://tatoeba.org/en/sentences/show/6380476)