# Ackusativ i esperanto (-n): den kompletta guiden

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Ändelsen -n markerar objektet i esperanto (Mi vidas la katon) och visar även riktning, datum och mått. Regler, tabeller och vanliga fel för svenskspråkiga.

Ackusativen i esperanto är ändelsen *-n*. Dess huvuduppgift är att markera det direkta objektet, alltså den person eller sak som verbet verkar på: *Mi vidas la katon* – ”Jag ser katten”. Den visar också riktning (*en la domon* – ”in i huset”), datum (*lundon* – ”på måndag”) och mått (*du horojn* – ”i två timmar”).

Esperanto har bara två kasus, grundformen och ackusativen; alla andra förhållanden uttrycks med prepositioner ([regel 2](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/16-regler/)).

PMEG formulerar det så här: i en esperantomening visar en preposition eller ändelsen *-n* ordets roll, och ett substantiv med ingetdera är oftast subjekt (eller, efter *esti*, beskriver subjektet). *-n* säger alltså ”det här är inte subjektet” överallt där ingen preposition redan gör det: i *La katon vidas la hundo* – ”Hunden ser katten” kan *la katon* inte vara subjekt, oavsett var det står.

## De fem uppgifterna för -n

| Uppgift | Exempel | Översättning |
|---|---|---|
| Direkt objekt | *Mi legas libron.* | ”Jag läser en bok.” |
| Riktning (vart) | *Ŝi iras en la parkon.* | ”Hon går in i parken.” |
| Tidpunkt (när) | *Ni venos lundon.* | ”Vi kommer på måndag.” |
| Mått (hur länge, hur mycket) | *Ĝi kostas dek eŭrojn.* | ”Den kostar tio euro.” |
| Ersätter *je* (sällsynt) | *Mi ridas lian naivecon.* | ”Jag skrattar åt hans naivitet.” |

## Vilka ord får -n

Ändelsen sätts på ord som benämner eller beskriver en sak, alltid efter *-j*:

| Ordtyp | Grundform | Med -n |
|---|---|---|
| Substantiv | *kato*, *katoj* | *katon*, *katojn* |
| Adjektiv | *granda*, *grandaj* | *grandan*, *grandajn* |
| Personligt pronomen | *mi*, *li*, *ili* | *min*, *lin*, *ilin* |
| Possessivt pronomen | *mia* | *mian* |
| Tabellord på -u, -a, -o | *kiu*, *tia*, *tio* | *kiun*, *tian*, *tion* |
| Platsord (bara riktning) | *hejme*, *tie*, *kie* | *hejmen*, *tien*, *kien* |

Dessa får aldrig *-n*: verb, artikeln *la*, prepositioner, konjunktioner, räkneord som *du* eller *tri*, och tabellorden på *-el, -am, -om, -al, -es* (*kiel, kiam, kiom, kial, kies*). Alltså *Mi havas du katojn* – ”Jag har två katter”, aldrig *dun katojn*.

## Ackusativ för svensktalande

Svenskan har inga kasus på substantiven (bortsett från genitiv-*s*). Objektet känns igen på sin plats i satsen, och bara pronomenen har en särskild objektsform: ”jag – mig”, ”han – honom”, ”vi – oss”. Esperanto gör tvärtom: *-n* sitter på objektet, vilket substantiv det än är, och på alla ord som hör till det. Därför kan ordföljden ändras fritt (se längre ned), vilket svenskan inte klarar lika lätt: ”Katten bet hunden” betyder något annat än ”Hunden bet katten”.

Två fällor för svensktalande:

- **Indirekt objekt.** Svenskan, liksom engelskan, kan sätta mottagaren direkt efter verbet: ”Jag gav henne en bok.” I esperanto får mottagaren *al*: *Mi donis libron al ŝi*. Skriver du *Mi donis ŝin libron* blir ”hon” det som ges bort.
- **Tid och mått utan preposition.** Svenskan använder ofta en bar substantivfras för mått och varaktighet (”Jag sov åtta timmar”, ”Boken kostar tio euro”, ”Vi gick tio kilometer”, ”varje dag”). Esperanto gör likadant men markerar frasen med *-n*: *ok horojn*, *dek eŭrojn*, *ĉiun tagon*.

## 1. Det direkta objektet

Objektet svarar på frågan ”vem?” eller ”vad?” efter verbet. Eftersom *-n* markerar det kan ordföljden ändras utan att betydelsen ändras; att sätta *la katon* först flyttar bara betoningen. Flyttar du *-n* till *la hundon* ändras vem som bet vem:

La hundo mordis la katon. | Hunden bet katten.
La katon mordis la hundo. | Hunden bet katten.

La kato mordis la hundon. | Katten bet hunden.

Allt som beskriver objektet får också *-n*: *Mi aĉetis tiun belan ruĝan aŭton.* – ”Jag köpte den där vackra röda bilen.” Se [substantiv och adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/) och [pronomen](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/pronomen/).

### Objekt som inte kan få -n

Infinitiv, satser med *ke* – ”att” och citat har ingen plats för en ändelse. Deras roll är ändå tydlig:

- *Mi volas dormi.* – ”Jag vill sova.”
- *Mi scias, ke vi venos.* – ”Jag vet att du kommer.”

### Hälsningar och tack

Många vardagsfraser slutar på *-n*: *Saluton!* – ”Hej!”, *Dankon!* – ”Tack!”, *Bonan tagon!* – ”God dag!”, *Bonvenon!* – ”Välkommen!”. De är objekt till ett osagt verb: *(Mi deziras al vi) bonan tagon* – ”(Jag önskar dig) en god dag”. Mer i [hälsningar](https://esperantopedia.org/sv/fraser/halsningar/).

## 2. Riktning: vart

Efter en platspreposition gör *-n* om ”var” till ”vart”:

| Plats (utan -n) | Rörelse (med -n) |
|---|---|
| *en la domo* – ”i huset” | *en la domon* – ”in i huset” |
| *sur la tablo* – ”på bordet” | *sur la tablon* – ”upp på bordet” |
| *trans la rivero* – ”på andra sidan floden” | *trans la riveron* – ”över floden” |
| *antaŭ la domo* – ”framför huset” | *antaŭ la domon* – ”(till en plats) framför huset” |

Skillnaden är viktig: *La kato saltas sur la tablo* – ”Katten hoppar (upp och ner) på bordet”, men *La kato saltas sur la tablon* – ”Katten hoppar upp på bordet”.

La kato saltas sur la tablo. | Katten hoppar (upp och ner) på bordet.
La kato saltas sur la tablon. | Katten hoppar upp på bordet.

Bara prepositioner som också kan betyda en plats tar detta *-n*: *en, sur, sub, antaŭ, apud, inter, trans* med flera. *Al* ”till”, *el* ”ur”, *de* ”från” och *ĝis* ”ända till” betyder aldrig en plats och får därför aldrig *-n*: *Mi iras al la urbo* – ”Jag går till stan”, inte *al la urbon*. Riktnings-*n* betyder alltid rörelse mot en plats, aldrig bort från den (PMEG). Hela listan finns under [prepositioner](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prepositioner/).

Platsadverb och platsord bland tabellorden tar *-n* för riktning utan någon preposition: *hejmen* – ”hem”, *supren* – ”upp”, *tien* – ”dit”, *Kien vi iras?* – ”Vart går du?”. Svenskan har ett liknande par: ”hemma – hem”, ”uppe – upp”, ”här – hit”, ”där – dit”, ”var – vart”. Esperanto behöver ingen särskild form för varje par, bara *-n*.

Ett ortnamn kan fungera likadant (*Mi veturos Parizon* – ”Jag reser till Paris”, ur Fundamentos *Ekzercaro*), men PMEG påpekar att detta *-n* utan preposition i praktiken används nästan enbart med stads- och landsnamn, för att komma in i platsen, och att det i dag är mycket sällsynt, nästan arkaiskt; *al Parizo* är den vanliga formen.

Riktningen kan också vara bildlig, för en övergång till nytt tillstånd: *La sorĉisto ŝanĝis la princon en ranon.* – ”Trollkarlen förvandlade prinsen till en groda.”

## 3. Tid: när

Ett tidsuttryck med *-n* och utan preposition säger när något händer:

- *lundon* – ”på måndag”
- *la 5-an de Majo* – ”den 5 maj”
- *ĉiun tagon* – ”varje dag”
- *unu tagon* – ”en dag”

Samma betydelse går att uttrycka med preposition: *en la sama tago* = *la saman tagon* – ”samma dag”. För klockslag används *je*: *je la deka* – ”klockan tio”, medan *la dekan* betyder ”den tionde” (i månaden).

## 4. Mått: hur länge, hur långt, hur mycket

*-n* anger också varaktighet, avstånd, pris, vikt och ålder:

- *Mi dormis ok horojn.* – ”Jag sov i åtta timmar.”
- *Ni marŝis dek kilometrojn.* – ”Vi gick tio kilometer.”
- *La libro kostas dek eŭrojn.* – ”Boken kostar tio euro.”
- *Li estas dudek jarojn aĝa.* – ”Han är tjugo år gammal.”

För varaktighet fungerar också *dum* – ”under”: *dum ok horoj*.

## 5. I stället för je

Regel 14 tillåter *-n* i stället för den betydelselösa prepositionen *je*: *Mi ridas je lia naiveco* = *Mi ridas lian naivecon*. PMEG anger att detta är ganska sällsynt i dag, och att man föredrar en tydlig preposition.

## När man inte använder -n

De flesta fel uppstår här. Utelämna *-n* i dessa fall:

1. **Efter *esti*, *iĝi* och *ŝajni*.** Ordet efter dem beskriver subjektet och är inget objekt. *Mi estas instruisto.* – ”Jag är lärare.” *Ŝi iĝis kuracisto.* – ”Hon blev läkare.”
2. **När subjektet står efter verbet.** *Hieraŭ okazis grava afero.* – ”I går hände något viktigt.” Efter *okazi* – ”hända”, *manki* – ”saknas”, *resti* – ”återstå” och *aperi* – ”dyka upp” står subjektet ofta sist. Svenskan använder här ofta ett formellt subjekt (”det hände något”), men esperanto har inget motsvarande.
3. **Efter de flesta prepositioner.** *kun mia amiko* – ”med min vän”, *pri la libro* – ”om boken”. Bara riktning efter en platspreposition får *-n*.
4. **Vid resultat eller beskrivning av objektet.** *Mi farbis la pordon verda.* – ”Jag målade dörren grön.” Jämför *Mi farbis la verdan pordon.* – ”Jag målade den gröna dörren.”
5. **För indirekt objekt.** Använd *al*: *Mi donis libron al ŝi.* – ”Jag gav henne en bok.”

## Vanliga fel

| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| *Mi vidas la kato.* | *Mi vidas la katon.* | Objektet behöver *-n*. |
| *Mi vidas bela katon.* | *Mi vidas belan katon.* | Adjektiv kopierar *-n*. |
| *Mi havas du katonj.* | *Mi havas du katojn.* | *-j* kommer före *-n*. |
| *Mi iras al la urbon.* | *Mi iras al la urbo.* | *Al* betyder redan ”till”. |
| *Mi estas en la domon.* | *Mi estas en la domo.* | Ingen rörelse, alltså inget *-n*. |
| *Okazis akcidenton.* | *Okazis akcidento.* | Det är subjektet, inte objektet. |
| *Mi donis ŝin libron.* | *Mi donis al ŝi libron.* | Mottagaren får *al*. |

## Ackusativ och ordföljd

Eftersom objektet bär *-n* är alla sex ordningar av subjekt, verb och objekt grammatiska: *Petro amas Marian*, *Marian amas Petro*, *Amas Petro Marian* och så vidare. Den neutrala ordningen är subjekt–verb–objekt, som i svenskan.

Att sätta objektet först ger eftertryck: *Kafon mi ne trinkas, sed teon mi ŝatas.* – ”Kaffe dricker jag inte, men te gillar jag.” Skillnaden mot svenskan är att verbet i esperanto inte behöver stå på andra plats: svenskan måste vända på ordningen (”Kaffe dricker jag”, ”I går såg jag honom”), medan esperanto behåller subjektet före verbet (*Hieraŭ mi vidis lin*). Om ett objekt inte kan ta *-n*, till exempel ett främmande namn, behåll den neutrala ordningen. Mer om [ordföljd](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordfoljd/).

## Snabbkontroll: -n eller inte

1. Rörelse mot en plats efter *en*, *sur*, *sub* och liknande? Sätt *-n*.
2. Verbets objekt (inte efter *esti*, *iĝi*, *ŝajni*)? Sätt *-n* på det och på varje ord som beskriver det.
3. Ett datum eller ett mått utan preposition? Sätt *-n*.
4. Allt annat efter en preposition? Inget *-n*.

## Exempel i meningar

- *Mi havas bonan amikon.* – ”Jag har en god vän.”
- *Li estas bona amiko.* – ”Han är en god vän.”
- *Ni lavis la malpurajn telerojn.* – ”Vi diskade de smutsiga tallrikarna.”
- *Tiun filmon mi jam vidis.* – ”Den där filmen har jag redan sett.”
- *Mi metis la lakton en la fridujon.* – ”Jag ställde mjölken i kylskåpet.”
- *La lakto estas en la fridujo.* – ”Mjölken står i kylskåpet.”
- *Post la koncerto ni piediris hejmen.* – ”Efter konserten gick vi hem.”
- *Lundon mi komencos novan laboron.* – ”På måndag börjar jag ett nytt jobb.”
- *Mi atendis vin tutan horon!* – ”Jag väntade på dig i en hel timme!”
- *Nia ĝardeno estas dudek metrojn longa.* – ”Vår trädgård är tjugo meter lång.”
- *Hodiaŭ venis letero de mia avino.* – ”I dag kom ett brev från min mormor.”
- *Bonan apetiton!* – ”Smaklig måltid!”

## Vanliga frågor

### Vad är ackusativ i esperanto?
Det är ändelsen *-n*, som läggs till substantiv, adjektiv, pronomen och vissa tabellord. Den markerar det direkta objektet och visar även riktning, datum och mått.

### Varför slutar hälsningar i esperanto på -n?
De är förkortade meningar. *Bonan tagon!* står för *(Mi deziras al vi) bonan tagon* – ”(Jag önskar dig) en god dag”, så hälsningen är objekt till ett osagt verb.

### Används -n efter prepositioner?
Normalt inte: *kun mi* – ”med mig”, *al la urbo* – ”till stan”. Undantaget är riktning efter en platspreposition som *en*, *sur* eller *sub*: *en la domon* – ”in i huset”.

### Finns det dativ i esperanto?
Nej. Mottagaren markeras med prepositionen *al*, inte med någon ändelse: *Mi donis libron al ŝi*. Esperanto har bara grundformen och ackusativen.

### Får adjektivet också -n?
Ja. Varje adjektiv, possessivt pronomen och tabellord som beskriver objektet får *-n*: *Mi perdis mian novan telefonon.* – ”Jag tappade min nya telefon.”

## Källor

- [Fundamento de Esperanto, regel 2, 8, 13 och 14 (engelska)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/gramatiko_angla.html) – Akademio de Esperanto
- PMEG, kapitlet om N-ändelsen: [översikt](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/index.html), [grundregler](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/bazaj_reguloj.html), [objekt](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/objekto.html), [riktning](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/direkto.html), [tidpunkt](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/tempopunkto.html), [mått](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/mezuro.html), [i stället för je](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/n_anstatau_je.html)
- [Esperanto grammar](https://en.wikipedia.org/wiki/Esperanto_grammar) – Wikipedia
- [Ackusativ](https://sv.wikipedia.org/wiki/Ackusativ) – Wikipedia
- [”Bonan matenon” and the unspoken verb](https://bulteno.esperanto-usa.org/a/2022/06/corner/) – Usona Esperantisto, 2022