# Artikeln la i esperanto: när man använder den

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/artikel/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Esperanto har en enda artikel, la (”den, det, de”), och ingen obestämd artikel. Den ändras aldrig: la domo, la domojn. När den används och vad l' är.

Esperanto har en enda artikel, *la*, som motsvarar svenskans bestämda artikel. Den ändras aldrig efter genus, tal eller kasus: *la domo* – ”huset”, *la domoj* – ”husen”, *la domojn* – ”husen” (som objekt). Någon obestämd artikel finns inte: *domo* betyder ”ett hus” eller bara ”hus”.

Regel 1 bland de [16 reglerna](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/16-regler/) fastslår detta, och låter till och med nybörjare utelämna *la* till en början. I praktiken använder alla flytande talare den, och användningen ligger nära svenskans bestämda form.

## Skillnaden mot svenskan

Svenskan har två obestämda artiklar (”en”, ”ett”) och uttrycker bestämdhet med en ändelse på substantivet (”huset”, ”bilen”), ibland med ett extra ord framför adjektiv (”det stora huset”, ”den röda bilen”). Det kallas dubbel bestämdhet. Esperanto har inget av detta: ett ord, *la*, framför hela frasen och aldrig någon ändelse på substantivet: *la granda domo*, *la ruĝa aŭto*.

| | Svenska | Esperanto |
|---|---|---|
| Obestämd form | ”ett hus”, ”en bil” | *domo*, *aŭto* |
| Bestämd form | ”huset”, ”bilen” | *la domo*, *la aŭto* |
| Med adjektiv | ”det stora huset” | *la granda domo* |
| Pluralis | ”husen”, ”bilarna” | *la domoj*, *la aŭtoj* |

## När man använder la

Använd *la* när lyssnaren vet vilken sak du menar. PMEG sammanfattar betydelsen som ”du vet vilken jag menar”.

| Situation | Exempel | Översättning |
|---|---|---|
| Nämnts tidigare | *Mi vidis hundon. La hundo estis nigra.* | ”Jag såg en hund. Hunden var svart.” |
| Klart av situationen | *Mi luis aŭton, sed la radio ne funkciis.* | ”Jag hyrde en bil, men radion fungerade inte.” |
| Bestämt i meningen | *la ĉapelo de mia patro* | ”min fars hatt” |
| Bara en finns | *la suno, la ĉielo* | ”solen, himlen” |
| Superlativ | *la plej alta monto* | ”det högsta berget” |
| Språk som namnges med *-a* | *la angla, la pola* | ”engelska, polska” |
| Namn som består av vanliga ord | *la Nigra Maro, la Alpoj* | ”Svarta havet, Alperna” |

Språknamn som *la angla* är förkortningar av *la angla lingvo* – ”det engelska språket”. Därför behöver de *la*, till skillnad från svenskans ”engelska” utan artikel.

## När man inte använder la

- **Något nytt eller okänt.** *Hundo bojas.* – ”En hund skäller.”
- **Med andra bestämningsord.** *Mia*, *tiu*, *ĉiu* och liknande ord gör redan substantivet bestämt: *mia libro* – ”min bok”, *tiu domo* – ”det där huset”. Aldrig *la mia libro* eller *la tiu domo*.
- **De flesta egennamn.** *Petro*, *Londono*, *Japanio* – och *Esperanto* självt: *Mi lernas Esperanton.* – ”Jag lär mig esperanto.”
- **Saker i allmänhet.** *Mi trinkas kafon.* – ”Jag dricker kaffe.” Jämför *La kafo estas varma.* – ”Kaffet är varmt” (just det här kaffet).

Ett possessivt pronomen med *la* kan stå ensamt och betyda ”min”, ”din” och så vidare: *Via aŭto estas ruĝa, la mia estas blua.* – ”Din bil är röd, min är blå.” Se [pronomen](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/pronomen/).

## Att tala om en hel art

För att tala om en art eller typ finns tre möjligheter i esperanto:

- *Ĉevalo estas besto.* – ”En häst är ett djur.”
- *Ĉevaloj estas bestoj.* – ”Hästar är djur.”
- *La ĉevalo estas utila besto.* – ”Hästen är ett nyttigt djur.”

Enligt PMEG är formen utan *la* vanligast, medan *la* presenterar hela arten som en känd individ och låter mer högtidligt. Svenskan har samma tre möjligheter, vilket gör dem lätta att känna igen: ”Hästar är djur” och ”Hästen är ett nyttigt djur”.

## Särskilda användningar

- **Kroppsdelar och kläder.** När ägaren är given ersätter *la* det possessiva pronomenet: *Li levis la manon.* – ”Han lyfte handen.” Svenskan gör likadant (”Han lyfte handen”).
- **”Alla” i en känd grupp.** *La gastoj eksidis.* – ”Gästerna satte sig” (alla).
- **Kungliga namn.** *La* står efter namnet: *Karolo la Granda* – ”Karl den store”.

## Den korta formen l'

Regel 16 tillåter *l'* i stället för *la*. PMEG rekommenderar det bara efter en preposition som slutar på vokal, till exempel *de*, *pri*, *tra* eller *je*: *de l' mondo* – ”världens”, *pri l' amo* – ”om kärleken”.

Den skrivs som ett eget ord men uttalas ihop med prepositionen, som en enhet. Utanför poesi och sånger är *l'* ovanlig, och i tal förekommer den knappt.

## La jämfört med svenskans bestämda form

| Punkt | Svenska | Esperanto |
|---|---|---|
| Obestämd artikel | ”en, ett” | ingen: *libro* – ”en bok” |
| Genus | en-ord och ett-ord | inget genus: alltid *la* |
| Språknamn | ”engelska” | *la angla* |
| Kroppsdelar | ”hans hand” eller ”handen” | *la mano* är vanligt |
| Ändrar sig efter kasus eller tal | ja (”huset”, ”husen”) | nej: *la domojn* |

När du vill betona ”en” eller ”en viss”, använd *unu* eller *iu*: *Iu viro telefonis.* – ”En man ringde.” Se [tabellord](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/tabellord/).

## Exempel i meningar

- *La suno brilas.* – ”Solen skiner.”
- *Mi aĉetis libron. La libro estas tre interesa.* – ”Jag köpte en bok. Boken är mycket intressant.”
- *Ĉu vi vidis la ŝlosilojn?* – ”Har du sett nycklarna?”
- *Hundoj estas fidelaj bestoj.* – ”Hundar är trogna djur.”
- *La hundo estas fidela besto.* – ”Hunden är ett troget djur.”
- *Mi ŝatas muzikon.* – ”Jag tycker om musik.”
- *Esperanto estas facila lingvo.* – ”Esperanto är ett lätt språk.”
- *La esperanta lingvo naskiĝis en 1887.* – ”Esperantospråket föddes 1887.”
- *Mi loĝas en la ĉefurbo de Pollando.* – ”Jag bor i Polens huvudstad.”

## Vanliga frågor

### Finns det något ord för ”en” eller ”ett” i esperanto?
Nej. Ett substantiv utan *la* är obestämt: *libro* – ”en bok”. För att betona ”en” eller ”en viss”, använd *unu* eller *iu*.

### Ändras la i pluralis eller i ackusativ?
Nej. *La* får aldrig *-j* eller *-n*: *la grandajn domojn* – ”de stora husen” (som objekt). Bara substantivet och dess adjektiv ändras, som förklaras under [substantiv och adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/).

### Vad betyder l' i esperanto?
Det är en förkortad *la*, tillåten enligt regel 16. Den förekommer mest i poesi och sånger, efter prepositioner som *de* eller *pri*: *de l' mondo* – ”världens”.

### Säger man ”la Esperanto”?
Nej. *Esperanto* är ett egennamn: *Mi parolas Esperanton.* – ”Jag talar esperanto.” Språknamn som bildas med *-a* tar artikeln: *la angla* – ”engelska”.

## Källor

- [Fundamento de Esperanto, regel 1 och 16 (engelska)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/gramatiko_angla.html) – Akademio de Esperanto
- PMEG om *la*: [grundregler](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/difiniloj/la/bazaj_reguloj.html), [individer](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/difiniloj/la/individuajhoj.html), [kända saker](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/difiniloj/la/konateco.html), [arter](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/difiniloj/la/specoj.html), [särskilda användningar](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/difiniloj/la/specialaj_uzoj.html), [egennamn](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/difiniloj/la/propraj_nomoj.html)
- [Apostrofo: normal användning](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/apostrofo/normala_uzo.html) – PMEG
- [Esperanto grammar](https://en.wikipedia.org/wiki/Esperanto_grammar) – Wikipedia
- [Artikel (grammatik)](https://sv.wikipedia.org/wiki/Artikel_%28grammatik%29) – Wikipedia