# Esperantogrammatik: fusklapp med alla regler på en sida

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/fusklapp/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Fusklapp för esperantogrammatik: 11 ändelser, 45 tabellord, 10 prefix, 31 suffix och de 16 reglerna i tabeller. Skriv ut den eller spara som PDF.

PDF (A4, 2 pages): [Fusklapp i esperantogrammatik](https://esperantopedia.org/downloads/esperanto-grammar-cheat-sheet-sv.pdf) – CC BY-SA 4.0

Den här fusklappen samlar hela esperantogrammatiken på en sida, eftersom språket är regelbundet: varje ord har en fast ändelse, stammar ändras aldrig, och det finns inga oregelbundna verb, inget grammatiskt genus och bara en artikel. För att skriva ut sidan eller spara den som PDF, använd webbläsarens utskriftskommando (Ctrl+P, eller Cmd+P på Mac).

## Alfabet och uttal

Alfabetet har 28 bokstäver, var och en med ett ljud, och ingenting är stumt: a b c ĉ d e f g ĝ h ĥ i j ĵ k l m n o p r s ŝ t u ŭ v z. Bokstäverna q, w, x och y ingår inte.

| Bokstav | IPA | Låter som |
|---|---|---|
| a e i o u | [a e i o u] | rena vokaler som i spanska eller italienska, utan glidning |
| c | [ts] | *ts* i engelskans ”cats” |
| ĉ | [tʃ] | *ch* i engelskans ”church” (inte svenskans tj-ljud) |
| g | [ɡ] | *g* i ”gå”, alltid hårt, även före e och i |
| ĝ | [dʒ] | *j* i engelskans ”jam” |
| ĥ | [x] | *ch* i skotskans ”loch” |
| j | [j] | *j* i ”ja” |
| ĵ | [ʒ] | *s* i engelskans ”measure” |
| ŝ | [ʃ] | *sh* i engelskans ”she” |
| ŭ | [w] | *w* i engelskans ”how” |
| r | [r] | rullande eller slaget, som i spanska |

- **Betoningen** ligger på näst sista stavelsen: *fa-mi-LI-o* ”familj”, *es-pe-RAN-to*. Bokstäverna *j* och *ŭ* är inte vokaler, så *aj, ej, oj, uj, aŭ, eŭ* bildar en stavelse: *ho-DI-aŭ* ”i dag”.
- **Saknar du ĉ, ĝ, ŝ på tangentbordet?** Skriv [x-systemet](https://esperantopedia.org/sv/lara/alfabet-och-uttal/) (*cx, gx, sx, hx, jx, ux*). Fundamentos eget h-system är *ch, gh, sh, hh, jh, u*.

**Mer:** [alfabet och uttal](https://esperantopedia.org/sv/lara/alfabet-och-uttal/).

## Ordändelser

Ändelsen visar ordklassen eller verbformen; stammen före den ändras aldrig. Elva ändelser gör hela jobbet.

| Ändelse | Funktion | Exempel | Översättning |
|---|---|---|---|
| *-o* | substantiv | *libro* | ”bok” |
| *-a* | adjektiv | *nova libro* | ”ny bok” |
| *-e* | adverb | *bone* | ”väl, bra” |
| *-j* | pluralis | *libroj* | ”böcker” |
| *-n* | objekt, riktning, tid, mått | *Mi legas libron.* | ”Jag läser en bok.” |
| *-i* | infinitiv | *legi* | ”läsa” |
| *-as* | presens | *mi legas* | ”jag läser” |
| *-is* | preteritum | *mi legis* | ”jag läste, jag har läst” |
| *-os* | futurum | *mi legos* | ”jag ska läsa, jag kommer att läsa” |
| *-us* | konditionalis | *mi legus* | ”jag skulle läsa” |
| *-u* | uppmaning, önskan | *legu!* | ”läs!” |

- **Ordning:** ordklassändelse, sedan *-j*, sedan *-n*. Adjektiv kopierar substantivets *-j* och *-n*: *novajn librojn* ”nya böcker” (objekt).
- **Komparation:** *pli granda ol* ”större än”, *la plej granda* ”den största”, *malpli* ”mindre”, *tiel granda kiel* ”lika stor som”.
- **Utan ändelse:** *jam* ”redan”, *nun* ”nu”, *tre* ”mycket”, *tro* ”för”, *ankaŭ* ”också”, *nur* ”bara”.

**Mer:** [grammatiköversikt](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/), [substantiv och adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/), [adverb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/adverb/).

## Artikeln

Esperanto har en artikel, *la* ”den, det, de”, för alla genus, tal och kasus: *la domo, la domoj, la domojn*. Något ord för ”en, ett” finns inte: *domo* är ”ett hus”.

- *La* markerar något känt eller unikt: *la suno* ”solen”.
- Den utelämnas före namn (*Petro, Esperanto*) och före pekande ord: *mia libro, tiu domo*, normalt inte *la mia libro*.
- Språknamn på *-a* tar den: *la angla* ”engelska”.

**Mer:** [artikeln la](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/artikel/).

## Personliga och possessiva pronomen

| Pronomen | Betydelse | Objekt (-n) | Possessivt (-a) |
|---|---|---|---|
| *mi* | jag | *min* | *mia* ”min, mitt, mina” |
| *vi* | du, ni | *vin* | *via* ”din, ditt, dina” |
| *li* | han | *lin* | *lia* ”hans” |
| *ŝi* | hon | *ŝin* | *ŝia* ”hennes” |
| *ĝi* | den, det (sak, djur, litet barn) | *ĝin* | *ĝia* ”dess” |
| *ni* | vi | *nin* | *nia* ”vår, vårt, våra” |
| *ili* | de | *ilin* | *ilia* ”deras” |
| *oni* | man | *onin* (sällsynt) | *onia* ”ens” |
| *si* | sig (själv) | *sin* | *sia* ”sin, sitt, sina” |

- Possessiva pronomen är adjektiv: *miaj libroj, mian libron*. Med *la* står de ensamma: *la mia* ”min”.
- *Si* och *sia* syftar tillbaka på satsens subjekt, bara i tredje person: *Li lavas sin* ”Han tvättar sig”, *Li lavas lin* ”Han tvättar honom (en annan man)”.
- Inofficiellt: *ri* ”han eller hon” (könsneutralt). Det gamla *ci* ”du” (tilltal till en person) används nästan aldrig.

**Mer:** [pronomen](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/pronomen/).

## Ackusativen -n

Ändelsen *-n* markerar det verbet verkar på, och visar också riktning, tid och mått.

| Användning | Exempel | Översättning |
|---|---|---|
| Direkt objekt | *Mi vidas la katon.* | ”Jag ser katten.” |
| Riktning (vart) | *Ŝi iras en la ĉambron.* | ”Hon går in i rummet.” |
| Tidpunkt | *Ni venos lundon.* | ”Vi kommer på måndag.” |
| Mått | *Ĝi kostas dek eŭrojn.* | ”Den kostar tio euro.” |

- Adjektiv, possessiva pronomen och tabellord på *-u* och *-a* kopierar det: *tiujn belajn katojn* ”de där vackra katterna” (objekt).
- Inget *-n* efter *esti* ”vara”, *iĝi* ”bli” eller *ŝajni* ”verka”: *Mi estas instruisto.* ”Jag är lärare.”
- Inget *-n* efter en preposition, utom riktning efter en platspreposition: *en la domo* ”i huset”, *en la domon* ”in i huset”. *Al, el, de* och *ĝis* tar det aldrig.
- Det markerade objektet gör ordföljden fri.

**Mer:** [ackusativ](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/).

## Verb

Ett verb har samma form för alla personer och tal: *mi, vi, li, ni, ili parolas*. Sex ändelser ger alla former, och inget verb är oregelbundet.

| Form | Ändelse | *paroli* ”tala” | *esti* ”vara” |
|---|---|---|---|
| Infinitiv | *-i* | *paroli* | *esti* |
| Presens | *-as* | *mi parolas* ”jag talar” | *estas* ”är” |
| Preteritum | *-is* | *mi parolis* ”jag talade, jag har talat” | *estis* ”var” |
| Futurum | *-os* | *mi parolos* ”jag kommer att tala” | *estos* ”kommer att vara” |
| Konditionalis | *-us* | *mi parolus* ”jag skulle tala” | *estus* ”skulle vara” |
| Uppmaning, önskan | *-u* | *parolu!* ”tala!” | *estu* ”var!” |

- En orealiserbar ”om”-sats har *-us* i båda halvorna: *Se mi havus tempon, mi venus.* ”Om jag hade tid skulle jag komma.”
- Efter verb för vilja och bön tar *ke* *-u*: *Mi volas, ke vi venu.* ”Jag vill att du kommer.”
- Passiv är *esti* plus ett passivt particip, med *de* för den som gör: *La letero estas skribita de Anna.* ”Brevet är skrivet av Anna.”
- *-ig-* bildar ett verb med objekt, *-iĝ-* ett utan: *sidi* ”sitta”, *sidigi* ”sätta någon”, *sidiĝi* ”sätta sig”.

**Mer:** [verb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/verb/).

## Particip

Sex participsuffix visar handlingens fas. Vokalen anger fasen (*a* pågående, *i* avslutad, *o* kommande) och *n* markerar aktiv form.

| | Pågående (a) | Avslutad (i) | Kommande (o) |
|---|---|---|---|
| **Aktiv** | *-ant-*: *leganta* ”läsande” | *-int-*: *leginta* ”som har läst” | *-ont-*: *legonta* ”som ska läsa” |
| **Passiv** | *-at-*: *legata* ”som läses” | *-it-*: *legita* ”läst, avslutad” | *-ot-*: *legota* ”som ska läsas” |

- **Ändelser:** *-a* adjektiv (*la dormanta infano* ”det sovande barnet”), *-e* adverb (*Legante, mi lernas.* ”Medan jag läser lär jag mig.”), *-o* person (*lernanto* ”elev”, *Esperanto* ”den som hoppas”).
- **Sammansatta tempus:** *esti* plus ett particip: *Mi estis manĝanta* ”Jag höll på att äta”, *Mi estas manĝinta* ”Jag har ätit”, *La pordo estas fermita* ”Dörren är stängd”.

**Mer:** [particip](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/particip/).

## Tabellord: de 45 orden

Fem inledningar och nio ändelser ger 45 ord. Läs varje ord som inledning plus ändelse: *neni-* + *-am* = *neniam* ”aldrig”.

| Ändelse | **ki-** (fråga) | **ti-** (den där) | **i-** (någon) | **ĉi-** (varje) | **neni-** (ingen) |
|---|---|---|---|---|---|
| **-o** sak | *kio* vad | *tio* det där | *io* något | *ĉio* allt | *nenio* ingenting |
| **-u** person, en av flera | *kiu* vem, vilken | *tiu* den där | *iu* någon | *ĉiu* alla, var och en | *neniu* ingen |
| **-a** sort | *kia* vilken sorts | *tia* sådan | *ia* någon sorts | *ĉia* alla sorter | *nenia* ingen sorts |
| **-e** plats | *kie* var | *tie* där | *ie* någonstans | *ĉie* överallt | *nenie* ingenstans |
| **-el** sätt | *kiel* hur | *tiel* så | *iel* på något sätt | *ĉiel* på alla sätt | *neniel* på inget sätt |
| **-am** tid | *kiam* när | *tiam* då | *iam* någon gång | *ĉiam* alltid | *neniam* aldrig |
| **-om** mängd | *kiom* hur mycket | *tiom* så mycket | *iom* en del, lite | *ĉiom* allt | *neniom* ingenting alls |
| **-al** orsak | *kial* varför | *tial* därför | *ial* av någon anledning | *ĉial* av alla anledningar | *nenial* utan anledning |
| **-es** ägare | *kies* vems | *ties* den där personens | *ies* någons | *ĉies* allas | *nenies* ingens |

- **-j och -n:** ord på *-u* och *-a* tar båda (*kiujn, tian*), ord på *-o* tar *-n* (*kion*), ord på *-e* tar *-n* bara för riktning (*kien*), och resten ändras aldrig.
- **ki-**ord inleder också relativsatser och indirekta frågor: *la viro, kiu venis* ”mannen som kom”.
- **ĉi** lägger till ”här”: *tiu ĉi* eller *ĉi tiu*, *ĉi tie* ”här”. **ajn** lägger till ”-som helst”: *kiu ajn* ”vem som helst”. **da** följer efter mängder: *kiom da mono* ”hur mycket pengar”.

**Mer:** [alla 45 tabellord](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/tabellord/).

## Räkneord

Det finns tretton grundord, och de får varken *-j* eller *-n* (utom *unu* i betydelsen ”somliga”: *unuj … aliaj*): *nul* 0, *unu* 1, *du* 2, *tri* 3, *kvar* 4, *kvin* 5, *ses* 6, *sep* 7, *ok* 8, *naŭ* 9, *dek* 10, *cent* 100, *mil* 1 000. Tal som skrivs ihop multipliceras, tal som skrivs isär adderas.

| Tal | Esperanto | Logik |
|---|---|---|
| 12 | *dek du* | 10 + 2 |
| 20 | *dudek* | 2 × 10 |
| 23 | *dudek tri* | 2 × 10 + 3 |
| 1 987 | *mil naŭcent okdek sep* | 1 000 + 9 × 100 + 8 × 10 + 7 |
| 2 000 | *du mil* | tusental skrivs isär |
| 1 000 000 | *unu miliono* | ett substantiv; *miliardo* är 10⁹ |

| Form | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| *-a* | ordningstal | *unua* ”första”, *tria* ”tredje”, *dudek-unua* ”tjugoförsta” |
| *-e* | adverb | *unue* ”för det första” |
| *-obl-* | multipel | *duobla* ”dubbel” |
| *-on-* | bråk | *duono* ”hälft”, *kvarono* ”fjärdedel” |
| *-op-* | grupp | *duope* ”två och två” |
| *po* | var | *po tri* ”tre var” |
| *fojo* | gånger | *dufoje* ”två gånger” |

Decimaltecknet är komma, som i svenskan: 3,5 är *tri komo kvin*.

**Mer:** [räkneord](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/rakneord/), [talomvandlare](https://esperantopedia.org/sv/verktyg/tal/).

## Prepositioner och konjunktioner

Esperanto har 33 prepositioner. De ändras aldrig, och substantivet efter dem behåller grundformen: *kun mi* ”med mig”.

| Grupp | Prepositioner |
|---|---|
| Plats | *en* i, *sur* på, *sub* under, *super* ovanför, *antaŭ* framför, *apud* bredvid, *inter* mellan, *ekster* utanför, *ĉe* vid, *ĉirkaŭ* runt, *tra* genom, *trans* över, *preter* förbi, *kontraŭ* mot |
| Riktning, ursprung | *al* till, *el* ur, *de* från, *ĝis* ända till |
| Tid | *antaŭ* före, *post* efter, *dum* under, *ĝis* tills |
| Förhållande | *kun* med, *per* med hjälp av, *sen* utan, *por* för, *pro* på grund av, *pri* om, *laŭ* enligt, *krom* utom, *malgraŭ* trots, *anstataŭ* i stället för, *de* av |
| Mängd | *da* av, efter en mängd: *glaso da akvo* ”ett glas vatten”; *po* var |
| Utan fast betydelse | *je*, bara när ingen annan passar: *je la tria* ”klockan tre” |

Konjunktioner ändras inte heller:

| Typ | Ord |
|---|---|
| Förbinder likvärdiga delar | *kaj* och, *aŭ* eller, *sed* men, *nek* och inte |
| Inleder en bisats | *ke* att, *ĉu* om, *se* om, *ĉar* eftersom, *kvankam* fastän, *dum* medan, *ĝis* tills, *kvazaŭ* som om, *apenaŭ* så fort, *ol* än |

**Mer:** [prepositioner](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prepositioner/), [konjunktioner](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/konjunktioner/).

## Ordbildning

Ett ord är (prefix) + stam + (suffix) + ändelse: *mal·san·ul·ej·o* ”sjukhus” (motsats + frisk + person + plats + substantiv). I sammansättningar står huvudordet sist: *vapor·ŝip·o* ”ångfartyg” är en sorts fartyg. Varje affix är också en stam: *ejo* ”plats”, *ilo* ”verktyg”.

### Officiella prefix

| Prefix | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| *bo-* | släkt genom giftermål | *bopatro* ”svärfar” |
| *ĉef-* | huvud-, överordnad | *ĉefurbo* ”huvudstad” |
| *dis-* | isär | *disdoni* ”dela ut” |
| *ek-* | början, plötslig handling | *ekdormi* ”somna” |
| *eks-* | förra, ex- | *eksedzo* ”exman” |
| *ge-* | båda könen | *gepatroj* ”föräldrar” |
| *mal-* | exakt motsats | *malbona* ”dålig” |
| *mis-* | fel | *miskompreni* ”missförstå” |
| *pra-* | ur-; en generation längre bort | *praavo* ”farfars eller morfars far” |
| *re-* | igen; tillbaka | *relegi* ”läsa om” |

PMEG räknar tio officiella prefix; vissa listor lägger till *fi-*.

### Officiella suffix

| Suffix | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| *-aĉ-* | förakt | *domaĉo* ”kyffe” |
| *-ad-* | varaktig eller upprepad handling | *legadi* ”läsa hela tiden” |
| *-aĵ-* | konkret sak | *trinkaĵo* ”dryck” |
| *-an-* | medlem, invånare | *klubano* ”klubbmedlem” |
| *-ar-* | samling | *vortaro* ”ordbok” |
| *-ĉj-* | manligt smeknamn | *Joĉjo* ”Janne” |
| *-ebl-* | som kan göras | *manĝebla* ”ätlig” |
| *-ec-* | egenskap | *beleco* ”skönhet” |
| *-eg-* | större, starkare | *domego* ”herrgård” |
| *-ej-* | plats för | *lernejo* ”skola” |
| *-em-* | benägenhet | *timema* ”rädd av sig” |
| *-end-* | som måste göras | *pagenda* ”som ska betalas” |
| *-er-* | en enhet av en massa | *monero* ”mynt” |
| *-estr-* | ledare | *urbestro* ”borgmästare” |
| *-et-* | mindre, svagare | *dometo* ”stuga” |
| *-id-* | avkomma | *katido* ”kattunge” |
| *-ig-* | få att, orsaka | *purigi* ”göra ren” |
| *-iĝ-* | bli | *ruĝiĝi* ”rodna” |
| *-il-* | verktyg | *tranĉilo* ”kniv” |
| *-in-* | kvinnlig | *patrino* ”mor” |
| *-ind-* | värd att | *leginda* ”värd att läsa” |
| *-ing-* | hållare | *kandelingo* ”ljusstake” |
| *-ism-* | lära, system | *komunismo* ”kommunism” |
| *-ist-* | yrkesutövare, anhängare | *instruisto* ”lärare” |
| *-nj-* | kvinnligt smeknamn | *panjo* ”mamma” |
| *-obl-* | multipel | *duobla* ”dubbel” |
| *-on-* | bråk | *duono* ”hälft” |
| *-op-* | grupp | *duope* ”två och två” |
| *-uj-* | behållare | *sukerujo* ”sockerskål” |
| *-ul-* | person med en egenskap | *riĉulo* ”rik person” |
| *-um-* | ingen fast betydelse | *plenumi* ”uppfylla” |

Med de sex participsuffixen blir de officiella affixen 47. Andra, som *kilo-*, *tele-* och *-i-* i *Francio*, är inofficiella.

**Mer:** [ordbildning](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/), [prefix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/), [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/).

## Frågor och negation

| Typ | Mönster | Exempel |
|---|---|---|
| Ja/nej-fråga | *ĉu* + påståendet | *Ĉu vi parolas Esperanton?* ”Talar du esperanto?” |
| Frågeordsfråga | ki-ord först | *Kie vi loĝas?* ”Var bor du?” |
| Negation | *ne* före det ord som nekas | *Mi ne komprenas.* ”Jag förstår inte.” |
| Negativt ord | neni-ord | *Neniu venis.* ”Ingen kom.” |
| Varken, eller | *nek … nek* | *Mi volas nek kafon, nek teon.* ”Jag vill ha varken kaffe eller te.” |

- Svaren är *jes* ”ja” och *ne* ”nej”. Verbet flyttas aldrig, och det finns inget ”göra”.
- En negation per sats: *Mi vidis nenion.* ”Jag såg ingenting.” Två tar ut varandra: *Mi ne vidis nenion* betyder ”Jag såg något”.

**Mer:** [frågor och negation](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/fragor-och-nekande/).

## Ordföljd

Normalordningen är subjekt, verb, objekt. Eftersom objektet bär *-n* kan ordningen ändras: *La hundo mordis la katon* och *La katon mordis la hundo* betyder båda ”Hunden bet katten”.

| Element | Regel | Exempel |
|---|---|---|
| Preposition | före sitt substantiv | *sur la tablo* ”på bordet” |
| Adjektiv | före eller efter sitt substantiv | *bela domo* eller *domo bela* |
| *ne, nur, eĉ, ankaŭ* | före det ord de syftar på | *Nur mi vidis lin.* ”Bara jag såg honom.” |
| *ĉu*, ki-ord | i början av frågan | *Ĉu vi venos?* ”Kommer du?” |
| *ajn* | direkt efter sitt tabellord | *kiu ajn* ”vem som helst” |

**Mer:** [ordföljd](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordfoljd/).

## De 16 reglerna i en mening vardera

De 16 reglerna i *Fundamento* (1905) är grammatikens officiella kärna.

1. **Artikel.** Bara den bestämda *la* finns; ingen obestämd artikel.
2. **Substantiv.** De slutar på *-o*, får *-j* i pluralis och *-n* som objekt; prepositioner ersätter andra kasus.
3. **Adjektiv.** De slutar på *-a*, böjs som sitt substantiv och kompareras med *pli, plej, ol*.
4. **Räkneord.** Grundtalen ändras aldrig; resten sätts ihop, med *-a, -obl-, -on-, -op-* och *po*.
5. **Pronomen.** *Mi, vi, li, ŝi, ĝi, si, ni, ili, oni*; *-a* ger possessiva, *-n* objektet.
6. **Verb.** De ändras aldrig efter person eller tal: *-as, -is, -os, -us, -u, -i*, sex particip, passiv med *esti*.
7. **Adverb.** De slutar på *-e* och kompareras som adjektiv.
8. **Prepositioner.** De följs av substantivets grundform.
9. **Läsning.** Varje ord läses som det skrivs.
10. **Betoning.** Den ligger på näst sista stavelsen.
11. **Sammansättningar.** Foga samman stammarna; huvudordet står sist.
12. **Negation.** Ett nekande ord per sats räcker.
13. **Riktning.** *-n* visar rörelse mot en plats: *kie* – *kien*.
14. **Je.** När ingen preposition passar, använd *je*, som inte har någon egen betydelse.
15. **Främmande ord.** Internationella ord får bara en form, med esperantostavning, och släktingar bildas med esperantoändelser.
16. **Apostrof.** Slut-*o* och *a* i *la* får utelämnas: *de l' mondo*.

**Mer:** [de 16 reglerna förklarade](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/16-regler/).

## Vanliga frågor

### Hur skriver jag ut fusklappen eller sparar den som PDF?
Tryck Ctrl+P (Windows, Linux) eller Cmd+P (Mac) och välj en skrivare eller ”Spara som PDF”. Menyn och sidfoten döljs i den utskrivna versionen.

### Hur många ändelser, tabellord och affix har esperanto?
Det finns 11 grammatiska ändelser, 45 tabellord, 33 prepositioner, 10 officiella prefix, 31 officiella suffix och 6 participsuffix.

### Är esperantogrammatiken verkligen regelbunden?
Ja. Det finns inga oregelbundna verb (inte ens *esti* avviker från tabellen), inga oregelbundna pluralformer och inget grammatiskt genus, och bara två kasus: grundformen och ackusativen.

### Vad lämnar den här fusklappen utanför?
Interjektioner, inofficiella affix, datum, klockslag och de finare detaljerna i sammansatta tempus. Se [interjektioner](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/interjektioner/), [prefix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/), [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/) och [räkneord](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/rakneord/).

## Källor

- [Fundamento de Esperanto – grammatiken på engelska (de 16 reglerna)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/gramatiko_angla.html) – Akademio de Esperanto
- [Akademia Vortaro: förklaringar och statistik](https://www.akademio-de-esperanto.org/akademia_vortaro/klarigoj.html) – Akademio de Esperanto (11 ändelser)
- PMEG: [Tabelvortoj – bazaj reguloj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/tabelvortoj/bazaj_reguloj.html), [Personaj pronomoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pronomoj/personaj.html), [Participoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/participoj/index.html), [Nombroj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/nombroj/index.html), [N-finaĵo](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/index.html), [Vortordo](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/vortordo/index.html), [Neado](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/neado.html)
- PMEG: [Prefix](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/index.html), [Suffix](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/index.html), [Rolvortetoj (prepositioner)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/rolvortetoj/index.html)
- [Esperanto grammar](https://en.wikipedia.org/wiki/Esperanto_grammar) – Wikipedia