# Interjektioner i esperanto: ho, ve, hura, nu och ljudord

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/interjektioner/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Esperanto har nio officiella interjektioner (ha, he, ho, nu, ve, fi, hura, bis, adiaŭ) och många inofficiella. Betydelser, exempel, betoning, avledningar.

Esperanto har **nio officiella interjektioner**: *adiaŭ, bis, fi, ha, he, ho, hura, nu* och *ve*. En interjektion är ett kort ord som ger uttryck åt en känsla eller väcker uppmärksamhet. Den står utanför den vanliga grammatiken: den har ingen ändelse, böjs inte och samspelar inte med satsens övriga ord, men utgör ofta ett helt yttrande ensam (PMEG). Alla andra – *aha, hej, oj, hm* och djur- och ljudorden – är inofficiella, och PMEG säger att talare fritt får skapa sådana ord.

Hälsningar som *Saluton!* och *Dankon!* liknar dem men är inga interjektioner; de är substantiv i [ackusativ](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/), vilket förklaras längre ned.

## De nio officiella interjektionerna

Sex fanns redan i *Fundamento* från 1905 (i Universala Vortaro eller Ekzercaro). Tre lades till senare av Språkkommittén och Esperantoakademin: *he* (1909), *hura* (1921) och *bis* (1929).

| Ord | Uttrycker | Status | Exempel |
|---|---|---|---|
| *adiaŭ* | farväl, särskilt vid ett långt avsked | Fundamento 1905 | *Mi diris adiaŭ al la malnova domo.* – ”Jag tog adjö av det gamla huset.” |
| *bis* | ”extranummer!”: en begäran att få höra det igen | 4:e officiella tillägget, 1929 | *"Bis!" kriis la publiko.* – ”’Bis!’ ropade publiken.” |
| *fi* | förakt, avsky | Fundamento 1905 | *Fi, kiel abomene!* – ”Fy, så vidrigt!” |
| *ha* | förundran, överraskning | Fundamento 1905 | *Ha, kiel bele!* – ”Ah, så vackert!” |
| *he* | att väcka uppmärksamhet | 1:a officiella tillägget, 1909 | *He, Petro, atendu min!* – ”Hej där, Petter, vänta på mig!” |
| *ho* | varje livlig känsla; även före ett tilltal | Fundamento 1905 | *Ho, Dio! kion vi faras!* – ”Å Gud, vad du gör!” |
| *hura* | glädje, bifall, entusiasm | 3:e officiella tillägget, 1921 | *Hura! Ni gajnis!* – ”Hurra! Vi vann!” |
| *nu* | ”nåväl, kom igen”: något värt att lägga märke till följer | Fundamento 1905 | *Nu, iru pli rapide!* – ”Kom igen, gå fortare!” |
| *ve* | sorg eller ånger; också hot | Fundamento 1905 | *Ve, mi perdis la ŝlosilon!* – ”Ack, jag har tappat nyckeln!” |

Exemplen med *fi, ha, ho* och *nu* kommer från Zamenhofs *Ekzercaro* (§ 26). Status och årtal följer Akademins Akademia Vortaro.

Flera av dem har en svensk släkting. *Adiaŭ* är samma ord som svenskans ”adjö” (båda från franskans *adieu*), *hura* motsvarar ”hurra”, *fi* ”fy” och *ve* finns i svenskan i uttryck som ”ve och fasa”. Men se upp: *nu* betyder inte ”nu”. Svenskans ”nu” är på esperanto *nun*, medan *nu* är ett utrop som ”nåväl”, ”kom igen”.

### Nu: ordet för allt

*Nu* meddelar att något värt att lägga märke till följer. PMEG listar många användningar, bland dem:

- otålighet: *Nu, iru pli rapide!* – ”Kom igen, gå fortare!”
- samtycke: *Nu, bone, mi venos.* – ”Nåväl, jag kommer.”
- tvekan: *Nu... mi ne scias.* – ”Tja... jag vet inte.”
- resignation: *Nu, tia estas la vivo.* – ”Så är livet.”
- tröst: *Nu, nu, ĉio estos bone.* – ”Nå, nå, allt ordnar sig.”

ReVo tillägger att *nu* också har en betydelse som konjunktion; ett följande ”!” eller ”...” markerar interjektionen.

### Ho, ha, he och ve

*Ho* är den mest allmänna. Den är vanlig före ett tilltal (*ho, Dio!*) och i kombinationer som *ho ve* och *he ho*. *Ha* ligger närmare förundran; fördubblat, *ha ha*, härmar det skratt. *He* väcker någons uppmärksamhet. *Ve* uttrycker sorg och kan vara en varning: *Ve al vi, se vi tion faros!* – ”Ve dig om du gör det!”

### Adiaŭ och bis i praktiken

PMEG anmärker att *adiaŭ* används lite i praktiken. Man säger oftast *ĝis (la) revido!* eller *ĝis!*, som utgår från ett nytt möte; se [hälsningar](https://esperantopedia.org/sv/fraser/halsningar/). *Bis* är begränsat till konstnärliga och musikaliska sammanhang och är också ovanligt; talare säger oftare *pli, plian* eller *denove*.

## Inofficiella interjektioner

PMEG listar över fyrtio exempel och tillägger att former och betydelser varierar med talare och situation, så glosorna ska inte tas för bokstavligt. Inofficiell betyder inte fel: dessa ord är normala i tal och skrift.

| Ord | Uttrycker | Exempel |
|---|---|---|
| *lo* | ett anrop, används bara i telefonanropet *ha lo* | *Ha lo, ĉu vi aŭdas min?* – ”Hallå, hör du mig?” |
| *hola* | ett anrop | *Hola! Ĉu iu estas hejme?* – ”Hallå! Är någon hemma?” |
| *hoj* | ett anrop på avstånd | *Hoj! Ni estas ĉi tie!* – ”Hoj! Vi är här!” |
| *hej* | uppmuntran, uppmaning till glädje | *Hej, ni dancu!* – ”Hej, nu dansar vi!” |
| *hop* | uppmaning att hoppa | *Hop! Super la barilon!* – ”Hopp! Över staketet!” |
| *stop* | ”halt!” | *Stop! Ne iru plu!* – ”Stopp! Gå inte längre!” |
| *aha* | att märka något väntat eller anat | *Aha, tial vi ne venis!* – ”Aha, därför kom du inte!” |
| *ehe* | plötslig förståelse | *Ehe, nun mi komprenas!* – ”Aha, nu förstår jag!” |
| *oho* | förvåning | *Oho, kiom da homoj!* – ”Oj, så många människor!” |
| *aĥ* | stark förvåning eller ånger | *Aĥ, kia domaĝo!* – ”Ack, så synd!” |
| *aj, aŭ* | smärta | *Aj, mia piedo!* – ”Aj, min fot!” |
| *oj* | bitter ånger eller smärta | *Oj, mi perdis ĉion!* – ”Oj, jag har förlorat allt!” |
| *ba, baf* | likgiltigt avfärdande | *Ba, tio ne gravas.* – ”Bah, det spelar ingen roll.” |
| *be* | förvirring (också fårets bräkande) | *Be... mi ne komprenas.* – ”Eh... jag förstår inte.” |
| *hm* | en paus för att tänka, tvivel, oenighet, en låtsashosta | *Hm, mi devas pripensi.* – ”Hm, jag måste fundera.” |
| *uf* | lättnad efter en ansträngning (*fu*: detsamma, eller ett kvävt skratt) | *Uf, finfine finite!* – ”Puh, äntligen färdigt!” |
| *hu* | plötslig rädsla | *Hu! Kio estis tio?* – ”Hu! Vad var det?” |
| *hu ha* | stor upphetsning | – |
| *o kej* | samtycke, ”okej” | *O kej, ni iru.* – ”Okej, vi går.” |
| *amen, haleluja, hosana* | religiösa utrop inom judendomen och kristendomen | – |

*Aŭ* ”aj” stavas som konjunktionen *aŭ* ”eller”; sammanhanget visar vilken som avses. *Hej* är inte en hälsning i PMEGs lista: för ”hej” använd *Saluton!*. Här är esperanto och svenska falska vänner: svenskans ”hej” är en hälsning, men *hej* är ett uppmuntrande utrop. *Aj* betyder däremot detsamma som i svenskan.

## Ljudord och djurläten

Ljudord (onomatopoetika) är språkets lösaste del. PMEG säger att grammatikreglerna inte gäller för dem, och de får bryta mot de vanliga ljudreglerna: *sss* har tre likadana konsonanter och ingen vokal.

| Ord | Härmar eller används för |
|---|---|
| *ŭa* | ett barns gråt; en hunds skall |
| *hot, hoto* | att driva på en häst eller driva bort en ko |
| *huŝ, tju* | att skrämma bort djur |
| *gik gak* | en anka |
| *hu hu* | en uggla |
| *kluk kluk* | en höna; också, liksom *glu glu*, vatten som hälls ur en flaska |
| *kŭaks, brekekekeks* | en padda |
| *kva, kvak* | en groda |
| *kvivit* | en kvittrande fågel |
| *glu glu glu* | en kalkon |
| *puf, pum* | dunsen av ett fall |
| *sss* | ett väsande |
| *tik tak* | en mekanisk klocka |

- *Puf! La libro falis de la breto.* – ”Bom! Boken föll från hyllan.”
- *La anaso diras “gik gak”, kaj la rano diras “kva”.* – ”Anden säger ’gik gak’ och grodan säger ’kva’.”

Vilken stam som helst kan förlora sin ändelse och bli ett utrop eller ett ljud. PMEG ger *halt!* (av *halti*), *ek!* ”sätt igång!”, *eks!* ”bort med det!” och *help!*. Verb ger ljud genom att ändelsen tas bort, ibland med förändringar: *kraki* → *krak!*, *plaŭdi* → *plaŭ!*, *boji* → *boj!*, *tinti* → *tin tin!*, *pafi* → *pif, paf!*. PMEG råder till återhållsamhet och att bara göra så med stammar som har en enda vokal, eftersom ett bart *rapid!* lämnar betoningen oklar.

## Ord bildade av interjektioner

En officiell interjektion har ingen ändelse, men vissa har avledda ord med vanliga ändelser (se [ordbildning](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/)). Dessa former är bekräftade i PMEG eller ReVo:

| Interjektion | Avledda ord | Betydelse |
|---|---|---|
| *adiaŭ* | *adiaŭi, adiaŭo, adiaŭa* | att säga adjö; ett farväl; avskeds- (adjektiv) |
| *bis* | *bisi* | att ropa ”bis!”, att be om en repris |
| *fi* | *fia* | föraktlig; *fi-* är också ett [prefix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/): *fihomo* ”en usel människa” |
| *hura* | *hurao, hurai* | ett hurrarop; att hurra (ReVo) |
| *ve* | *veo, vei* (också *veadi*), *vea, hejmveo* | ett jämmerrop; att klaga; sorgsen; hemlängtan |
| *stop* | *stopi* | att få att stanna |
| *hop* | *hopi* | att hoppa på ett ben |

- *Ni adiaŭis niajn amikojn en la stacidomo.* – ”Vi tog adjö av våra vänner på stationen.”
- *La infanoj huraas.* – ”Barnen hurrar.”

PMEG och ReVo anger inga avledda ord till *he, ho* eller *nu*, så hitta inte på några.

## Saluton och Dankon är inga interjektioner

*Saluton!* ”Hej!” och *Dankon!* ”Tack!” liknar utrop men är substantiv med ackusativändelse. PMEG behandlar dem som förkortade meningar: *Saluton!* = *(Mi donas al vi) saluton* ”(Jag ger dig) en hälsning”, och *Dankon!* = *(Mi donas al vi) dankon*. Detsamma gäller *Bonan matenon!* – ”(Jag önskar dig) en god morgon”. *-n* markerar [objektet](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/) till ett verb som inte längre sägs. Se [artighetsfraser](https://esperantopedia.org/sv/fraser/artighet/) för svar.

Andra uttryck som bara ser ut som interjektioner:

- *Jes, ne, jen* är adverbliknande partiklar ([adverb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/adverb/)).
- *Pardonu!, Bonvolu!, Helpu!* är imperativ på *-u*.
- *Kia bela tago!* är bildat med ett [tabellord](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/tabellord/); PMEG räknar *Kia ĝoja festo!* till de förkortade meningarna, inte till interjektionerna.

## Uttal och stavning

Normalt ligger betoningen på näst sista vokalen (se [alfabetet](https://esperantopedia.org/sv/lara/alfabet-och-uttal/)): *HU-ra, A-ha, HO-la*. PMEG anmärker att interjektioner ofta får en annan betoning än stavningen antyder. Den rekommenderar då att dela eller stava om ordet så att skriften motsvarar ljudet.

| Ord | Betoning enligt regeln | Vanligt uttal | Stavning för det |
|---|---|---|---|
| *hura* | HU-ra | hu-RA | *hu ra* |
| *hola* | HO-la | ho-LA | *ho la* |
| *aha, ehe, oho* | A-ha, E-he, O-ho | a-HA, e-HE, o-HO | *a ha, e he, o ho* |
| *o kej* | O-kej | o-KEJ | *o kej*, inte *okej* |
| *miaŭ* | MI-aŭ | mi-AŬ | *mjaŭ* |

Svenskans ”hurra” och ”hallå” har samma betoning som det vanliga uttalet *hu-RA* och *ho-LA*, så det känns naturligt för svensktalande. Telefonanropet är *ha lo*, alltid uttalat ”ha-LO”. Skrivet *halo* skulle det läsas som det vanliga substantivet *halo*, betonat HA-lo. Bokstaven *ŭ* står normalt efter *a* eller *e*, men 2023 godtog Akademin den i andra lägen i utrop och ljudord, som i *ŭa* och *kŭaks*.

## Bruk och kultur

- Många av ReVos citat för *ve, ho, nu* och *hura* kommer från Zamenhofs översättningar av Andersen, Schiller och Gamla testamentet. Hans *Preĝo sub la Verda Standardo* använder *ho* i åkallan av ett ”mäktigt, kroppslöst Mysterium”.
- PMEG beskriver *ha lo* som ett anrop som används särskilt i telefon. ReVo, som citerar en bruksanvisning, föredrar *saluton* där.

## Exempel i meningar

- *Ho, kia bela vespero!* – ”Å, vilken vacker kväll!”
- *Ha, jen vi estas!* – ”Ah, där är du!”
- *He, atendu min!* – ”Hej, vänta på mig!”
- *Nu, kion ni faru nun?* – ”Nåväl, vad ska vi göra nu?”
- *Ve, la lasta buso jam foriris!* – ”Ack, den sista bussen har redan gått!”
- *Fi, kia malpura ĉambro!* – ”Fy, vilket smutsigt rum!”
- *Hura, morgaŭ komenciĝas la ferioj!* – ”Hurra, i morgon börjar lovet!”
- *Post la koncerto ĉiuj kriis: Bis! Bis!* – ”Efter konserten ropade alla: Bis! Bis!”
- *Adiaŭ, kara amiko!* – ”Adjö, kära vän!”
- *Aj, mi tranĉis mian fingron!* – ”Aj, jag skar mig i fingret!”

## Vanliga frågor

### Hur många interjektioner har esperanto?
Nio är officiella: *adiaŭ, bis, fi, ha, he, ho, hura, nu, ve*. Många fler är inofficiella, och talare kan fritt hitta på ljudord.

### Är Saluton en interjektion?
Nej. Det är substantivet *saluto* ”hälsning” med ackusativändelsen *-n*, kort för *Mi donas al vi saluton*. *Dankon* fungerar på samma sätt.

### Hur säger man ”aj” på esperanto?
Använd *aj!* eller *aŭ!* för smärta. *Oj!* uttrycker bitter ånger eller smärta.

### Vad heter ”hurra” på esperanto?
*Hura!* Det är en officiell interjektion som lades till 1921. Att hurra heter *hurai*: *La infanoj huraas.*

### Kan interjektioner få ändelser?
Vissa kan: *veo, adiaŭi, bisi, fia, hurai*. Andra, som *ho* och *nu*, har inga normala avledda former.

### Var ligger betoningen i hura och aha?
Enligt regeln på *HU-ra* och *A-ha*. Många talare säger *hu-RA* och *a-HA*; PMEG föreslår då att man skriver *hu ra* och *a ha*.

## Källor

- [PMEG kap. 18 – interjektioner och ljudord](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/ekkrioj_sonimitoj/index.html)
- [PMEG 18.1 – officiella interjektioner](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/ekkrioj_sonimitoj/oficialaj_ekkrioj.html)
- [PMEG 18.2 – vanliga ordstammar som interjektioner](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/ekkrioj_sonimitoj/ordinaraj_radikoj.html)
- [PMEG 18.3 – inofficiella interjektioner och ljudord](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/ekkrioj_sonimitoj/neoficialaj_ekkrioj.html)
- [PMEG 18.4 – uttal och stavning](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/ekkrioj_sonimitoj/elparolado_skribado.html)
- [PMEG 32.3 – förkortade satser (Saluton!, Dankon!)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/frazospecoj/mallongigitaj_frazoj.html)
- [Fundamento de Esperanto – Ekzercaro, § 26](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/ekzercaro.html) och [Universala Vortaro](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/universala_vortaro.html)
- [Akademia Vortaro – status för varje element](https://www.akademio-de-esperanto.org/akademia_vortaro/index.html) och [anmärkningar med datum för de officiella tilläggen](https://www.akademio-de-esperanto.org/akademia_vortaro/klarigoj.html)
- [Akademio de Esperanto – deklaration om bokstaven ŭ (9 april 2023)](https://www.akademio-de-esperanto.org/decidoj/pri-la-litero-u.html)
- ReVo (Reta Vortaro): [ve](https://reta-vortaro.de/revo/art/ve.html), [hura](https://reta-vortaro.de/revo/art/hura.html), [nu](https://reta-vortaro.de/revo/art/nu.html), [bis](https://reta-vortaro.de/revo/art/bis.html), [adiaŭ](https://reta-vortaro.de/revo/art/adiaux.html), [hola](https://reta-vortaro.de/revo/art/hola.html)
- [Interjektion](https://sv.wikipedia.org/wiki/Interjektion) – Wikipedia