# Konjunktioner i esperanto: kaj, sed, aŭ, ke, se, ĉar

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/konjunktioner/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Esperanto har 16 konjunktioner, 14 av dem från Fundamento 1905. Fullständig tabell med exempel, ke och ĉu, ĉar och pro tio ke samt vanliga fel.

Esperanto har **16 konjunktioner** enligt PMEGs listor: sex **samordnande** som förbinder likvärdiga delar (*kaj, aŭ, sed, nek, plus, minus*) och tio som inleder en **bisats** (*ke, ĉu, se, ĉar, kvankam, dum, ĝis, kvazaŭ, apenaŭ, ol*). Fjorton kommer från *Fundamento* (1905); *plus* och *minus* lades till 1974. De ändrar aldrig form och står precis före det de förbinder eller inleder.

## Alla konjunktioner i esperanto

| Ord | Betydelse | Typ | Status | Exempel |
|---|---|---|---|---|
| *kaj* | och | samordnande | Fundamento | *pano kaj butero* – ”bröd och smör” |
| *aŭ* | eller | samordnande | Fundamento | *teo aŭ kafo* – ”te eller kaffe” |
| *sed* | men | samordnande | Fundamento | *malgranda, sed forta* – ”liten men stark” |
| *nek* | och inte, varken | samordnande | Fundamento | *nek mi, nek vi* – ”varken jag eller du” |
| *plus* | plus | samordnande | OA 8 (1974) | *du plus tri* – ”två plus tre” |
| *minus* | minus | samordnande | OA 8 (1974) | *kvin minus du* – ”fem minus två” |
| *ke* | att | underordnande | Fundamento | *Mi scias, ke vi venos.* – ”Jag vet att du kommer.” |
| *ĉu* | om | underordnande | Fundamento | *Mi ne scias, ĉu li venos.* – ”Jag vet inte om han kommer.” |
| *se* | om, ifall | underordnande | Fundamento | *Se pluvos, mi restos.* – ”Om det regnar stannar jag.” |
| *ĉar* | eftersom | underordnande | Fundamento | *Mi restas, ĉar mi malsanas.* – ”Jag stannar eftersom jag är sjuk.” |
| *kvankam* | fastän | underordnande | Fundamento | *Kvankam li malsanas, li laboras.* – ”Fastän han är sjuk arbetar han.” |
| *dum* | medan | underordnande | Fundamento | *Dum mi kuiras, vi legas.* – ”Medan jag lagar mat läser du.” |
| *ĝis* | tills | underordnande | Fundamento | *Atendu, ĝis mi revenos.* – ”Vänta tills jag kommer tillbaka.” |
| *kvazaŭ* | som om | underordnande | Fundamento | *Ŝi ridas, kvazaŭ ŝi scius.* – ”Hon skrattar som om hon visste.” |
| *apenaŭ* | så fort | underordnande | Fundamento | *Apenaŭ mi alvenis, ŝi foriris.* – ”Så fort jag kom, gick hon.” |
| *ol* | än | underordnande | Fundamento | *pli alta ol mi* – ”längre än jag” |

Status: Fundamento = grammatiken och *Universala Vortaro*, som blev bindande 1905; OA 8 = Akademins åttonde officiella tillägg. *Dum* och *ĝis* är också [prepositioner](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prepositioner/). *Tamen* ”ändå” och *tial* ”därför” länkar ihop tankar men är adverb ([adverb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/adverb/), [tabellord](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/tabellord/)); till skillnad från *sed* kan de flyttas inom sin sats.

## Förbinda likvärdiga delar: kaj, aŭ, sed, nek

- ***Kaj*** förbinder ord, fraser eller satser av samma slag, aldrig en huvudsats med en bisats (PMEG). I en uppräkning ersätts *kaj* av kommatecken utom före det sista ledet: *supon, salaton kaj fromaĝon* – ”soppa, sallad och ost”.
- ***Aŭ*** erbjuder alternativ, oftast ”det ena eller det andra”, ibland ”eller båda”. PMEG avråder från *kaj/aŭ*. Efter en negation fungerar *aŭ* som *nek*: *Li neniam fumas aŭ drinkas.* – ”Han varken röker eller dricker.”
- ***Sed*** markerar kontrast, och efter en nekad del anger den det som i stället gäller: *Mi ne trinkas kafon, sed teon.* – ”Jag dricker inte kaffe utan te.” Svenskan har två ord här, ”men” och ”utan”; esperanto har bara *sed*. Den kan inleda en mening: *Sed kio okazis poste?* – ”Men vad hände sedan?”
- ***Nek*** betyder ”och inte heller” och följer efter en sats som redan har *ne* eller ett neni-ord: *Mi ne vidis lin, nek ŝin.* – ”Jag såg inte honom, och inte henne heller.” Det betyder bara ”och inte heller”, aldrig ”inte ens” (det är *eĉ ne*, PMEG).
- ***Plus*** och ***minus*** används mest i matematik. *Plus* kan också ersätta *kaj* vid addition: *dek eŭrojn plus kvindek cendojn* – ”tio euro plus femtio cent”.

Fyra ord förekommer också i par. Ett fördubblat *nek* behöver inget extra *ne* (regel 12 bland de [16 reglerna](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/16-regler/): en negation per sats).

| Par | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| *kaj … kaj* | både … och | *Kaj Petro kaj Anna laboras.* – ”Både Petter och Anna arbetar.” |
| *aŭ … aŭ* | antingen … eller, inget annat | *Aŭ vi helpas, aŭ vi foriras.* – ”Antingen hjälper du till eller så går du.” |
| *nek … nek* | varken … eller | *Nek mi nek vi scias.* – ”Varken du eller jag vet.” |
| *ĉu … ĉu* | om … eller, ingen skillnad | *Ĉu pluvas, ĉu ne, ni iros.* – ”Vare sig det regnar eller inte går vi.” |

## Underordnande konjunktioner

- ***Ke*** markerar bara att en sats börjar (PMEG), och satsen får aldrig *-n*. Efter verb för vilja, bön, befallning och råd slutar verbet på *-u*: *Mi volas, ke vi helpu.* – ”Jag vill att du hjälper till.” Fakta får vanliga tempus: *Mi scias, ke vi helpas.*
- **Ki-ord** (*kiu, kie, kiam, kiel, kial*…) inleder relativsatser och indirekta frågor: *Mi ne scias, kiam li venos.* – ”Jag vet inte när han kommer.”
- ***Se*** med *-as/-is/-os* är en verklig möjlighet, med *-us* en tänkt: *Se mi havas tempon, mi helpos.* / *Se mi havus tempon, mi helpus.* – ”Om jag har tid hjälper jag till.” / ”Om jag hade tid skulle jag hjälpa till.”
- ***Kvankam***: när bisatsen står först lägger huvudsatsen ofta till *tamen*: *Kvankam mi estas laca, mi tamen laboras.* – ”Fastän jag är trött arbetar jag ändå.”
- ***Dum*** gäller två pågående handlingar samtidigt, *kiam* ”när” i allmänhet.
- ***Ĝis*** kräver en sats om en tidpunkt: *Mi restis, ĝis li ekdormis.* – ”Jag stannade tills han somnade.”
- ***Kvazaŭ*** jämför med något tänkt, så dess verb är oftast *-us*. *Apenaŭ*-satser står före huvudsatsen.

## Kombinationer med ke och ol

Bara fem prepositioner accepteras allmänt direkt före *ke*: *por, sen, anstataŭ, malgraŭ* och *krom* (PMEG). Med andra läggs *tio* till: *pri tio, ke*; för ”eftersom” och ”innan” se nedan.

| Kombination | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| *por ke* | så att, för att | *Mi skribas klare, por ke ĉiuj komprenu.* – ”Jag skriver tydligt så att alla förstår.” |
| *sen ke* | utan att | *Oni ne povas malfermi ĝin, sen ke ĝi rompiĝus.* – ”Man kan inte öppna den utan att den går sönder.” |
| *anstataŭ ke* | i stället för att | *Anstataŭ ke ŝi respondas, ŝi ridas.* – ”I stället för att svara skrattar hon.” |
| *malgraŭ ke* | trots att (starkare än *kvankam*) | *Ni iris, malgraŭ ke pluvis.* – ”Vi gick trots att det regnade.” |
| *krom ke* | utom att | *Ĝi estas bona, krom ke ĝi kostas multe.* – ”Den är bra, utom att den kostar mycket.” |
| *antaŭ ol* | innan | *Lavu la manojn, antaŭ ol vi manĝos.* – ”Tvätta händerna innan du äter.” |
| *post kiam* | efter att | *Post kiam ni manĝis, ni promenis.* – ”Efter att vi hade ätit gick vi en promenad.” |
| *eĉ se* | även om | *Mi venos, eĉ se pluvos.* – ”Jag kommer även om det regnar.” |
| *ju … des* | ju mer … desto mer | *Ju pli vi legas, des pli vi lernas.* – ”Ju mer du läser, desto mer lär du dig.” |

Med samma subjekt tar *antaŭ ol* en infinitiv: *antaŭ ol manĝi*. I *ju … des* står *ju* i första delen och *des* i andra, vardera med *pli* eller *malpli*.

Svenskan bildar liknande konstruktioner med ”att”: ”för att”, ”utan att”, ”i stället för att”, ”trots att”. Mönstret *prepositionen + ke* ligger alltså nära svenskans, men esperanto tillåter det bara med de fem prepositionerna ovan.

## Ĉar och pro tio ke

PMEG definierar *ĉar* som ”pro tio ke”, så betydelsen är densamma; *tial ke* är en tredje motsvarighet. *Ĉar* är kortast, och en *ĉar*-sats kan också stå ensam för att förklara föregående mening. När den står först kan huvudsatsen inledas med *tial*: *Ĉar pluvis, tial ni restis hejme.* – ”Eftersom det regnade stannade vi hemma.” Före ett substantiv används prepositionen *pro*: *pro la pluvo*. *Tial* betyder ”av den anledningen”, inte ”eftersom”.

## Ke, ĉu och se

*Ke* inleder ett påstående: *Mi scias, ke li venos.* *Ĉu* inleder en ja/nej-fråga inne i en mening och betyder ”om”: *Mi ne scias, ĉu li venos.* En frågeordsfråga använder ett ki-ord. Se [frågor och negation](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/fragor-och-nekande/).

Svenskans ”om” täcker både ”huruvida” och ”på villkor att”; esperanto skiljer dem åt. *Li diros, ĉu li venos* – ”Han säger om han kommer.” *Li diros, se li venos* – ”Om han kommer, säger han till.” Svenskans ”att” motsvarar *ke*.

I indirekt anföring behåller verbet tiden från de ursprungliga orden: *Li diris: "Mi estas laca"* blir *Li diris, ke li estas laca* (PMEG). Svenskan flyttar tiden bakåt (”Han sa att han var trött”), esperanto gör det inte. Se [verb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/verb/).

## Ordföljd och kommatecken

En konjunktion står precis före det den förbinder. En bisats kan följa huvudsatsen, föregå den eller stå inuti den: *Mi restas hejme, se pluvas.* = *Se pluvas, mi restas hejme.* En *ke*-sats kan också inleda meningen: *Ke ŝi pravas, mi ne dubas.* – ”Att hon har rätt tvivlar jag inte på.” Inuti satsen är ordföljden lika fri som annars, men ett ki-ord eller *ĉu* kommer först ([ordföljd](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordfoljd/)).

Esperanto har inga bindande kommaregler (PMEG). Skribenter sätter ett där en naturlig paus faller, oftast före en bisats och mellan sammanbundna huvudsatser: *Ili manĝis, sed ili ne satiĝis.* – ”De åt, men de blev inte mätta.” Här skiljer sig vanan från svenskan, som vanligen inte har något komma före ”att” (”Jag vet att han kommer”), medan esperanto oftast har det: *Mi scias, ke li venos.*

## Misstag som elever gör

| Misstag | Bättre | Varför |
|---|---|---|
| *Mi pensas vi pravas.* | *Mi pensas, ke vi pravas.* | Behåll *ke*; PMEG anger att det utelämnas bara ibland, nästan bara i indirekt anföring. Svenskans ”Jag tror du har rätt” (utan ”att”) går alltså inte att återge. |
| *Li diris, ke li estis laca.* (han sa ”jag är trött”) | *Li diris, ke li estas laca.* | Indirekt anföring behåller den ursprungliga verbformen. |
| *Li demandis, se mi venos.* | *Li demandis, ĉu mi venos.* | *Se* är ”om” som i ”ifall”, *ĉu* är ”om” som i ”huruvida”. |
| *pro ke, antaŭ ke, post ke* | *ĉar; antaŭ ol; post kiam* | Bara fem prepositioner accepteras allmänt före *ke*. |
| *Ju pli rapide, ju pli bone.* | *Ju pli rapide, des pli bone.* | Den andra delen behöver *des*. |
| *Kvankam mi estas laca, sed mi laboras.* | *Kvankam mi estas laca, mi tamen laboras.* | Inget *sed* efter *kvankam*. |
| *Mi restis, ĝis li dormis.* | *Mi restis, ĝis li ekdormis.* | *Ĝis* kräver en tidpunkt, och inget *ne*. |

## Exempel i meningar

- *Mi trinkas kafon, kaj mia edzino trinkas teon.* – ”Jag dricker kaffe, och min fru dricker te.”
- *Ĉu vi volas teon aŭ kafon?* – ”Vill du ha te eller kaffe?”
- *Li estas juna, sed tre sperta.* – ”Han är ung, men mycket erfaren.”
- *Mi havas nek tempon nek monon.* – ”Jag har varken tid eller pengar.”
- *Mi scias, ke vi pravas.* – ”Jag vet att du har rätt.”
- *Ŝi demandis, ĉu ni venos.* – ”Hon frågade om vi skulle komma.”
- *Se morgaŭ pluvos, ni restos hejme.* – ”Om det regnar i morgon stannar vi hemma.”
- *Ni ne iris al la plaĝo, ĉar estis malvarme.* – ”Vi gick inte till stranden eftersom det var kallt.”
- *Kvankam li estis laca, li daŭre laboris.* – ”Fastän han var trött fortsatte han arbeta.”
- *Mi skribas al vi, por ke vi sciu, ke ĉio estas en ordo.* – ”Jag skriver till dig så att du vet att allt är som det ska.”

## Vanliga frågor

### Hur många konjunktioner har esperanto?
Sexton enligt PMEGs listor: sex samordnande och tio som inleder bisatser. Fjorton finns i Fundamento; *plus* och *minus* härrör från 1974.

### Vad är skillnaden mellan ĉar och pro tio ke?
Ingen i betydelse: PMEG definierar *ĉar* som ”pro tio ke”. *Ĉar* är kortare, och dess sats kan också stå ensam som förklaring.

### Vad är skillnaden mellan ke och ĉu?
*Ke* inleder ett påstående (*Mi scias, ke li venos*). *Ĉu* inleder en ja/nej-fråga inne i en mening (*Mi ne scias, ĉu li venos*).

### Är ”om” se eller ĉu på esperanto?
*Se* är ”om” som villkor; *ĉu* är ”om” i en indirekt fråga. Byter man dem ändras betydelsen.

### Sätter man komma före ke på esperanto?
Oftast ja, eftersom ett komma markerar den naturliga pausen före en bisats – till skillnad från svenskans ”att”, som vanligen skrivs utan komma. PMEG säger att det inte finns några bindande kommaregler.

## Källor

- [Fundamento – grammatiken på engelska (regel 3 och 12)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/gramatiko_angla.html)
- [Fundamento – Universala Vortaro](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/universala_vortaro.html)
- [PMEG – Kunligaj vortetoj (kaj, aŭ, sed, plus, minus)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/kunligaj_vortetoj/index.html)
- [PMEG – Kombinitaj vortetoj (kaj … kaj, nek … nek, ĉu … ĉu, ju … des)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/kombinitaj_vortetoj/index.html)
- [PMEG – Subfrazoj (ke, ĉu, se, ĉar och andra inledande ord)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/index.html)
- [PMEG – ke efter prepositioner](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/ke/komplemento.html)
- [PMEG – Ĉar-frazoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/char.html)
- [PMEG – apenaŭ, dum, ĝis, kvankam, kvazaŭ, ol](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/aliaj.html)
- [PMEG – verbformer i indirekt tal](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/nerekta_parolo/verboformoj.html)
- [PMEG – Negation (nek)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/neado.html)
- [PMEG – ordföljd](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/vortordo/index.html) and [punctuation marks](https://bertilow.com/pmeg/skribo_elparolo/skribo/helposignoj.html)
- [Vikipedio – Oka Oficiala Aldono (plus, minus, 1974)](https://eo.wikipedia.org/wiki/Oka_Oficiala_Aldono_al_la_Universala_Vortaro)
- [Konjunktion (ordklass)](https://sv.wikipedia.org/wiki/Konjunktion_%28ordklass%29) – Wikipedia