# Prefix i esperanto: alla 10 officiella med exempel

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Esperanto har 10 officiella prefix: bo-, ĉef-, dis-, ek-, eks-, ge-, mal-, mis-, pra-, re-. Betydelser, exempel och en närmare titt på mal-.

Esperanto har **10 officiella prefix**: *bo-, ĉef-, dis-, ek-, eks-, ge-, mal-, mis-, pra-* och *re-*. Nio av dem kommer från *Fundamento de Esperanto* (1905); *mis-* blev officiellt 1929. Ett prefix tillför en fast betydelse och ändrar aldrig ordklass: *fermi* ”stänga” → *malfermi* ”öppna”.

Prefixen är en del av [ordbildningen](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/) i esperanto. Den andra delen, de 31 [suffixen](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/), sätts efter ordstammen.

## De 10 officiella prefixen

| Prefix | Betydelse | Exempel | Översättning |
|---|---|---|---|
| *bo-* | släktskap genom giftermål (svär-) | *bopatro, bofrato, bofilino* | ”svärfar, svåger, svärdotter” |
| *ĉef-* | huvud-, främst | *ĉefurbo, ĉefministro* | ”huvudstad, statsminister” |
| *dis-* | isär, åt alla håll | *disĵeti, disdoni* | ”strö omkring, dela ut” |
| *ek-* | plötslig eller begynnande handling | *ekdormi, ekridi, ekvidi* | ”somna, brista ut i skratt, få syn på” |
| *eks-* | före detta, ex- | *eksedzo, eksreĝo* | ”exmake, förre kungen” |
| *ge-* | båda könen tillsammans | *gepatroj, gefratoj, geedzoj* | ”föräldrar, syskon, äkta par” |
| *mal-* | exakt motsats | *malbona, malgranda, malfermi* | ”dålig, liten, öppna” |
| *mis-* | felaktigt | *miskompreni, misuzi, miskalkuli* | ”missförstå, missbruka, räkna fel” |
| *pra-* | urtida; en generation längre bort | *praavo, praarbaro* | ”farfars far eller morfars far, urskog” |
| *re-* | på nytt; tillbaka | *relegi, reveni, redoni* | ”läsa om, komma tillbaka, ge tillbaka” |

Källorna räknar något olika. PMEG och lernu listar de tio ovan. Den engelska Wikipedia listar *fi-* i stället för *ĉef-*, och ReVo-redaktörernas översikt över affix kommer upp i 12 genom att lägga till både *fi-* och prepositionen *trans-*. PMEG behandlar *fi* som ett officiellt interjektionsord som också används som ett prefix (*fihomo* ”en avskyvärd människa”), och *trans-* som en preposition. Den här sidan följer PMEG: tio.

malbona = dålig | bon = bra | ferm = stänga | leg = läsa
ekdormi = somna | dorm = sova
bopatrino = svärmor | patr = far

## Mal-: motsatsen

*Mal-* ger **exakt motsatsen** till ett ord (PMEG). Samma ordstam plus *mal-* täcker båda ändarna av en skala, så du lär dig en stam i stället för två. Det fungerar på alla slags ord:

| Ordklass | Grundord | Med *mal-* |
|---|---|---|
| Adjektiv | *bona* ”bra”, *granda* ”stor”, *varma* ”varm” | *malbona* ”dålig”, *malgranda* ”liten”, *malvarma* ”kall” |
| Verb | *fermi* ”stänga”, *helpi* ”hjälpa”, *ami* ”älska” | *malfermi* ”öppna”, *malhelpi* ”hindra”, *malami* ”hata” |
| Substantiv | *amiko* ”vän”, *lumo* ”ljus”, *ordo* ”ordning” | *malamiko* ”fiende”, *mallumo* ”mörker”, *malordo* ”oordning” |
| Adverb, småord | *pli* ”mer”, *plej* ”mest”, *supre* ”ovanför” | *malpli* ”mindre”, *malplej* ”minst”, *malsupre* ”nedanför” |
| Preposition | *antaŭ* ”framför” | *malantaŭ* ”bakom” |

Ensamt är *mal-* också en ordstam: *malo* ”motsatsen”, *male* ”tvärtom”.

### Mal- jämfört med ne-

*Ne* betyder bara ”inte”; *mal-* betyder motsatsen. *Malagrabla* är ”obehaglig”, medan *neagrabla* är ”inte behaglig” – varken trevlig eller otrevlig. PMEG ställer *mallaŭdi* ”kritisera” mot *ne laŭdi* ”inte berömma”.

### Där mal- inte fungerar

*Mal-* används bara där det finns en verklig motsats. Många par har två skilda ordstammar: *tago – nokto* ”dag – natt”, *komenci – fini* ”börja – sluta”, *nigra – blanka* ”svart – vit” (PMEG). Några talare använder skilda stammar som *kurta* för *mallonga* ”kort”, men de är fortfarande långt ovanligare än formerna med *mal-*. En bra [ordbok](https://esperantopedia.org/sv/ordbok/) visar vilka par som finns.

## Anmärkningar om de andra prefixen

- **ek-** sätts på [verb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/verb/) och har två betydelser: handlingens början (*ekdormi* ”somna”) och en plötslig, kort handling (*ekkrii* ”ropa till”). Ensamt: *eki* ”börja”.
- **re-** betyder ”på nytt” (*relegi* ”läsa om”) eller ”tillbaka” (*reveni* ”återvända”). Ensamt: *ree* ”på nytt”.
- **ge-** står normalt i plural: *gepatroj* ”föräldrar”, *geedzoj* ”man och hustru”. Singularen *gepatro* ”förälder” är ett nyare, experimentellt bruk (PMEG).
- **bo-** står aldrig ensamt: *bopatrino* ”svärmor”, *bofilo* ”svärson”.
- **pra-** går bakåt i tiden: *praavo* ”farfars eller morfars far”, *prapraavo* ”ännu en generation längre tillbaka”, *praulo* ”förfader”.
- **eks-** markerar en tidigare roll: *eksedzino* ”exhustru”. Ensamt: *eksa* ”före detta”, *eksiĝi* ”avgå”.
- **mis-** tillför idén om fel utan att vända på betydelsen: *misdirekti* ”vilseleda”. Jämför *mal-*, som vänder på betydelsen.
- **ĉef-** är också en vanlig ordstam: *ĉefo* ”chef”, *ĉefa* ”huvud-”, ”främst”.
- **dis-** sprider saker åt olika håll: *disiĝi* ”skiljas åt”, ”skingras”.

## Prepositioner och andra ord som används som prefix

Många officiella ord fungerar som prefix utan att räknas som sådana. [Prepositionerna](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prepositioner/) är den största gruppen: *alveni* ”anlända”, *eliri* ”gå ut”, *kunlabori* ”samarbeta”, *senhejma* ”hemlös”. Andra är *ne-* (*nekredebla* ”otrolig”), *for-* (*foriri* ”gå bort”), *mem-* (*memstara* ”självständig”) och stammen *vic-* (*vicprezidanto* ”vicepresident”).

## Inofficiella prefix

Dessa prefix är **inte officiella affix**. De kommer varken från *Fundamento* eller från något beslut av Akademien, så du kan tala språket bra utan dem. Ord som bildas med dem är ändå vanliga inom vetenskap, teknik och vardagligt tal, och många står i ordböcker som ReVo och PIV. PMEG beskriver 29 av dem och behandlar de 24 SI-prefixen för sig.

De flesta är internationella prefix. De är oproblematiska i ord som redan finns i andra språk, till exempel *ultrasono* ”ultraljud”. PMEG avråder från att skapa nya ord med dem när ett esperantoelement gör samma nytta: *kontraŭ-*, *super-*, *sub-*, *antaŭ-* eller *ĉef-*. PMEG påpekar också att sex av dem saknas i ordboken PIV: *afro-, aŭdio-, aŭto-, eŭro-, stif-, video-*.

| Prefix | Betydelse | Exempel | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| *afro-* | afrikansk | *afroamerikano* ”afroamerikan” | Knappt använt. |
| *anti-* | motsatt, fientlig | *antifaŝisto* ”antifascist”, *antimaterio* ”antimateria” | *Kontraŭ-* är oftast bättre, men tekniska termer som *antimaterio* accepteras. |
| *arĥi-, arki-* | främst, högst | *arĥiduko* ”ärkehertig” | Använd det bara där det finns ett internationellt ord med *arĥi-*. Annars *ĉef-*. ”Ärkebiskop” är *ĉefepiskopo*: ReVo markerar *arĥiepiskopo* som något man bör undvika. |
| *aŭdio-* | ljudteknik | *aŭdiodisko* ”ljudskiva” | PMEG föredrar stammen *aŭdi-*. |
| *aŭto-* | själv, egen | *aŭtodidakto* ”autodidakt” | Undvik det för ”automatisk”: det krockar med *aŭto* ”bil”. Säg *aŭtomata*. |
| *bio-* | liv, levande varelse | *biografio* ”biografi”, *biodiverseco* ”biologisk mångfald” | Känns allt oftare som ett riktigt prefix. Många *bio-*ord är också enskilda stammar. |
| *des-* | borttagande, ogörande | *desinfekti* ”desinficera”, *desherbi* ”rensa ogräs” | Föreslaget men lite använt. PMEG föredrar *mal-* eller *sen-…-ig-*. Inte småordet *des* i *ju pli … des pli …* ”ju mer … desto mer …”. |
| *eko-* | ekologisk | *ekosistemo* ”ekosystem”, *ekoturismo* ”ekoturism” | I bruk. Det är en kortform av *ekologia*. |
| *eŭro-* | europeisk | *Eŭrovizio* ”Eurovision” | Avråds: det krockar med *eŭro* ”euro”. Använd *Eŭrop-*. |
| *hiper-* | överdriven, över- | *hiperacideco* ”hyperaciditet” | Vetenskap. *Super-* eller *tro* är oftast tydligare. |
| *infra-* | under | *infrasono* ”infraljud” | Normalt *sub-*. Säg *transruĝa*, inte *infraruĝa*, för ”infraröd”. |
| *ko-* | komplement (matematik) | *kosinuso* ”cosinus” | Ett riktigt prefix bara inom matematiken. *Kooperativo* ”kooperativ” och liknande ord är enskilda stammar. |
| *kver-* | tvärgående | *kversekco* ”tvärsnitt” | Tekniskt. Det vanliga ordet är *transversa*. |
| *makro-* | storskalig, jättestor | *makromolekulo* ”makromolekyl” | Vetenskap. Jämför *mikro-*. |
| *meta-* | om sig självt, en nivå högre | *metalingvo* ”metaspråk”, *metapoezio* ”poesi om poesi” | Vetenskap och konst. *Metafiziko* ”metafysik” är ett eget ord, inte ”fysik om fysik”. |
| *mikro-* | mycket liten | *mikrofilmo* ”mikrofilm”, *mikroorganismo* ”mikroorganism” | Också ett SI-prefix (se tabellen nedan). |
| *mini-* | mycket liten, mycket kort | *minijupo* ”minikjol”, *minigolfo* ”minigolf” | Används när ett internationellt ord finns. Esperantosättet är *-et-*. |
| *mono-* | en, enda | *monorelo* ”monorail” | Krockar med *mono* ”pengar”. PMEG föredrar *unu-*: *unurelo*. |
| *pre-* | före | *prefaco* ”förord”, *prelego* ”föreläsning” | Det är etablerade enskilda stammar. För nya ord använd *antaŭ-*. |
| *proto-* | först, ursprunglig | *prototipo* ”prototyp” | Vetenskap och teknik. |
| *pseŭdo-* | falsk, skenbar | *pseŭdonimo* ”pseudonym” | Zamenhof använde det ofta som ett riktigt prefix. PMEG föredrar *ŝajn-*, *kvazaŭ-* eller *kaŝ-*. |
| *retro-* | bakåt | *retroiri* ”gå bakåt”, *retroaktiva* ”retroaktiv” | Ganska vanligt. Det är tydligare än *re-*, som har två betydelser. |
| *san-* | helgon | *Sanfrancisko* ”San Francisco” | Bara i ortnamn. PMEG rekommenderar *Sankta* eller originalformen, inte blandningar som *Sandomingo*. |
| *semi-, hemi-* | halv | *semicirklo* ”halvcirkel”, *hemisfero* ”halvklot” | Ganska vanligt där ett internationellt ord finns. PMEG föredrar *duon-*. |
| *stif-* | styv- (släktskap) | – | Föreslaget i stället för *duon-* eller *vic-* i vissa släktskapsord. Knappt använt. |
| *tele-* | långt bort, på avstånd | *televidi* ”titta på tv”, *telekomuniki* ”kommunicera på avstånd” | PMEG: mycket behövligt i dagens värld, så använd det fritt. |
| *termo-* | värme | *termometro* ”termometer”, *termostato* ”termostat” | För nya ord rekommenderar PMEG *varm-*, för att undvika krock med *termo* ”term”. |
| *ultra-* | extrem, bortom | *ultrasono* ”ultraljud”, *ultraviola* ”ultraviolett” | Tekniskt. För nya ord rekommenderar PMEG *trans-* eller *ekstrem-*. |
| *video-* | videoteknik | *videofilmo* ”videofilm” | PMEG föredrar stammen *vide-*. |

### SI-prefix för måttenheter

PMEG listar 24 prefix för måttenheter. De följer det internationella SI-systemet och står bara framför enhetsnamn: *kilo-* + *metro* → *kilometro* ”kilometer”. Flera av orden som uppstår är redan officiella stammar, och PMEG avråder från att göra ord med dessa prefix som bara finns i esperanto.

| Prefix | Faktor | Internationellt namn | Exempel |
|---|---|---|---|
| *kveta-* | 10³⁰ | quetta- | *kvetagramo* ”quettagram” |
| *rona-* | 10²⁷ | ronna- | *ronagramo* ”ronnagram” |
| *jota-* | 10²⁴ | yotta- | *jotagramo* ”yottagram” |
| *zeta-* | 10²¹ | zetta- | *zetagramo* ”zettagram” |
| *eksa-* | 10¹⁸ | exa- | *eksagramo* ”exagram” |
| *peta-* | 10¹⁵ | peta- | *petagramo* ”petagram” |
| *tera-* | 10¹² | tera- | *teragramo* ”teragram” |
| *giga-* | 10⁹ | giga- | *gigaherco* ”gigahertz” |
| *mega-* | 10⁶ | mega- | *megavato* ”megawatt” |
| *kilo-* | 10³ | kilo- | *kilogramo* ”kilogram” |
| *hekto-* | 10² | hekto- | *hektolitro* ”hektoliter” |
| *deka-* | 10¹ | deka- | *dekametro* ”dekameter” |
| *deci-* | 10⁻¹ | deci- | *decilitro* ”deciliter” |
| *centi-* | 10⁻² | centi- | *centimetro* ”centimeter” |
| *mili-* | 10⁻³ | milli- | *milimetro* ”millimeter” |
| *mikro-* | 10⁻⁶ | mikro- | *mikrometro* ”mikrometer” |
| *nano-* | 10⁻⁹ | nano- | *nanosekundo* ”nanosekund” |
| *piko-* | 10⁻¹² | piko- | *pikosekundo* ”pikosekund” |
| *femto-* | 10⁻¹⁵ | femto- | *femtosekundo* ”femtosekund” |
| *ato-* | 10⁻¹⁸ | atto- | *atosekundo* ”attosekund” |
| *zepto-* | 10⁻²¹ | zepto- | *zeptosekundo* ”zeptosekund” |
| *jokto-* | 10⁻²⁴ | yocto- | *joktosekundo* ”yoctosekund” |
| *ronto-* | 10⁻²⁷ | ronto- | *rontosekundo* ”rontosekund” |
| *kvekto-* | 10⁻³⁰ | quecto- | *kvektosekundo* ”quectosekund” |

Exemplen är regelbundna kombinationer av ett prefix och ett enhetsnamn. PMEG nämner *kilo-, hekto-, deci-, centi-* och *mili-* som de vanligaste. De fyra nyaste prefixen (*kveta-, rona-, ronto-, kvekto-*, som lades till i SI 2022) används knappt ännu.

Två liknande former kräver försiktighet. *Eksa-* (10¹⁸) är inte *eks-* ”före detta”, och *mikro-* är också det allmänna prefixet för ”mycket liten” i listan ovan.

## För dig som talar svenska

Svenskan har många prefix som du känner igen, men de ligger inte alltid på samma plats. *Mis-* motsvarar svenskans ”miss-” (”missförstå” = *miskompreni*), *pra-* ligger nära ”ur-” (”urskog” = *praarbaro*), *ĉef-* motsvarar ofta ”huvud-” (”huvudstad” = *ĉefurbo*) och *re-* motsvarar ”åter-” (”återvända” = *reveni*). Släktskap genom giftermål uttrycks ofta med ”svär-” i svenskan (”svärfar”, ”svärmor”), där esperanto använder *bo-*.

Se upp med *mal-* och svenskans ”o-”: ”olycklig” och ”osäker” liknar *malfeliĉa* och *malcerta*, men svenskans ”o-” betyder ofta bara ”inte” (”otydlig”), och många svenska motsatser är helt skilda ord (”stor” – ”liten”, ”gammal” – ”ung”). På esperanto bildar du motsatsen med *mal-* så ofta det går: *granda* – *malgranda*, *nova* – *malnova*, *juna* – *maljuna*.

## Exempel i meningar

- *La butiko malfermiĝas je la naŭa.* – ”Affären öppnar klockan nio.”
- *Bonvolu ne miskompreni min.* – ”Missförstå mig inte, tack.”
- *Miaj gepatroj loĝas en Varsovio.* – ”Mina föräldrar bor i Warszawa.”
- *Post la koncerto la homoj disiris.* – ”Efter konserten skingrades människorna.”
- *Subite la bebo ekploris.* – ”Plötsligt brast bebisen i gråt.”
- *Mi relegis la leteron antaŭ ol respondi.* – ”Jag läste om brevet innan jag svarade.”
- *Mia bopatrino kuiras tre bone.* – ”Min svärmor lagar mycket god mat.”
- *Ŝi estas la ĉefkuiristo de la restoracio.* – ”Hon är restaurangens kökschef.”
- *Niaj prapatroj vivis tute alie.* – ”Våra förfäder levde helt annorlunda.”

## Vanliga frågor

### Hur många prefix har esperanto?
Tio officiella: *bo-, ĉef-, dis-, ek-, eks-, ge-, mal-, mis-, pra-, re-*. Vissa källor listar *fi-* i stället för *ĉef-*, och många prepositioner fungerar också som prefix. PMEG beskriver dessutom 29 inofficiella prefix och 24 SI-prefix.

### Vad betyder mal- på esperanto?
*Mal-* gör ett ord till sin exakta motsats: *bona* ”bra” → *malbona* ”dålig”, *fermi* ”stänga” → *malfermi* ”öppna”.

### Vad är skillnaden mellan mal- och ne-?
*Ne* förnekar bara: *neagrabla* är ”inte behaglig”. *Mal-* anger motsatsen: *malagrabla* är ”obehaglig”.

### Kan ett prefix användas som ett eget ord?
Ja. De flesta prefix tar ändelser som vilken stam som helst: *eksa* ”före detta”, *ree* ”på nytt”, *malo* ”motsatsen”, *eki* ”börja”.

### Vilket prefix tillkom efter 1905?
Bara *mis-*, som blev officiellt 1929. Alla de andra kommer från Fundamento.

### Är kilo-, mega- och mili- officiella prefix i esperanto?
Nej, men de är det vedertagna sättet att ange multipler av enheter. De står bara framför enhetsnamn (*kilometro* ”kilometer”, *megavato* ”megawatt”, *milimetro* ”millimeter”) enligt det internationella SI-systemet.

### Vilka inofficiella prefix används mest?
Bland de allmänna kallar PMEG *tele-* (*televidi* ”titta på tv”) mycket behövligt. *Eko-*, *bio-*, *retro-* och *mini-* är också vanliga. För mått är de vanligaste *kilo-, hekto-, deci-, centi-* och *mili-*.

## Källor

- [PMEG – prefix (lista med tio)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/index.html)
- [PMEG – MAL](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/mal.html)
- [PMEG – MIS (officiellt sedan 1929)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/mis.html)
- [PMEG – Afiksecaj elementoj (ord som används som affix)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/afiksecaj_elementoj/index.html)
- [PMEG – inofficiella affix](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/index.html)
- [PMEG – inofficiella prefix (lista med 29)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/prefiksoj/index.html)
- [PMEG – internationella affix (SI-prefix)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/internaciaj.html)
- [PMEG – andra affixliknande ord (fi)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/afiksecaj_elementoj/aliaj_vortetoj.html)
- [ReVo-teamet – officiella och inofficiella affix](https://revuloj.github.io/temoj/afiksoj.html)
- [ReVo – kilo-](https://reta-vortaro.de/revo/art/kilo.html)
- [Akademio de Esperanto – Akademia Vortaro, explanations (MIS 1929)](https://www.akademio-de-esperanto.org/akademia_vortaro/klarigoj.html)
- [Universala Vortaro (Fundamento)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/universala_vortaro.html)
- [lernu – Prefiksoj](https://lernu.net/gramatiko/prefiksoj)
- [Wikipedia – Esperanto vocabulary](https://en.wikipedia.org/wiki/Esperanto_vocabulary)
- [Wikipedia – Prefix (svenska)](https://sv.wikipedia.org/wiki/Prefix)