# Pronomen i esperanto: mi, vi, li, ŝi, si med flera

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/pronomen/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Pronomen i esperanto följer ett mönster: -n för objekt och -a för possessiv (mi, min, mia). Hela tabellen, si eller li, det gamla ci och inofficiella ri.

Personliga pronomen i esperanto är *mi* – ”jag”, *vi* – ”du, ni”, *li* – ”han”, *ŝi* – ”hon”, *ĝi* – ”den, det”, *ni* – ”vi”, *ili* – ”de”, *oni* – ”man” och det reflexiva *si*. Lägg till *-n* för objekt (*min* – ”mig”) och *-a* för possessiv (*mia* – ”min, mitt, mina”). Det finns inga andra former att lära sig.

Dessa nio pronomen står i regel 5 bland de [16 reglerna](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/16-regler/). Ett tionde, *ci*, finns bara i Fundamentos ordbok och används nästan aldrig.

## Alla personliga pronomen

| Pronomen | Svenska | Objekt (-n) | Possessiv (-a) |
|---|---|---|---|
| *mi* | jag | *min* – mig | *mia* – min, mitt, mina |
| *vi* | du, ni (en eller flera) | *vin* – dig, er | *via* – din, ditt, dina; er, ert, era |
| *li* | han | *lin* – honom | *lia* – hans |
| *ŝi* | hon | *ŝin* – henne | *ŝia* – hennes |
| *ĝi* | den, det | *ĝin* – den, det | *ĝia* – dess |
| *ni* | vi | *nin* – oss | *nia* – vår, vårt, våra |
| *ili* | de | *ilin* – dem | *ilia* – deras |
| *oni* | man | *onin* – en (sällsynt) | *onia* – ens (sällsynt) |
| *si* | (reflexivt) | *sin* – sig | *sia* – sin, sitt, sina |

- **vi** är både singular och plural, både formellt och informellt. Ett ord täcker ”du”, ”ni” och det artiga tilltalet.
- **ĝi** används för saker, djur och små bebisar.
- **ili** gäller varje grupp av personer eller saker, utan kön.
- **oni** betyder människor i allmänhet, ungefär som svenskans ”man”: *Oni diras, ke…* – ”Man säger att …”. Det motsvarar ofta en svensk passiv: *Oni parolas Esperanton tie.* – ”Esperanto talas där.” *Onin* och *onia* är regelbundna men behövs sällan.

Objektsformen följer reglerna för [ackusativ](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/): *Ŝi amas lin.* – ”Hon älskar honom.” *Ĉu vi vidis min?* – ”Såg du mig?”

## Possessiva pronomen böjs som adjektiv

Possessiva pronomen är adjektiv, så de får *-j* och *-n* av sitt substantiv:

| | Singular | Plural |
|---|---|---|
| **Subjekt** | *mia libro* | *miaj libroj* |
| **Objekt** | *mian libron* | *miajn librojn* |

Ett possessivt pronomen gör redan substantivet bestämt, så det kombineras aldrig med *la* framför ett substantiv: *mia libro*, inte *la mia libro*. Ensamt, utan substantiv, betyder *la mia* ”min”, ”mitt” eller ”mina”: *Tiu ĉambro estas la mia.* – ”Det rummet är mitt.” Se [artikeln](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/artikel/).

## Si, sin, sia: det reflexiva

*Si* pekar tillbaka på subjektet i sin egen sats, och bara när subjektet är tredje person: *li, ŝi, ĝi, ili, oni* eller ett substantiv.

| Mening | Betydelse |
|---|---|
| *Petro lavas sin.* | ”Petter tvättar sig.” |
| *Petro lavas lin.* | ”Petter tvättar honom” (en annan man). |
| *Ŝi vizitis sian patrinon.* | ”Hon besökte sin (egen) mor.” |
| *Ŝi vizitis ŝian patrinon.* | ”Hon besökte hennes (en annan kvinnas) mor.” |

Två regler förebygger de flesta misstag:

1. **Bara tredje person.** För *mi, vi, ni* används deras egna former: *Mi lavas min.* – ”Jag tvättar mig.” *Ni amas nian urbon.* – ”Vi älskar vår stad.”
2. **Aldrig i subjektet.** *Anna kaj ŝia fratino venis.* – ”Anna och hennes syster kom.” *Sia* är fel här, eftersom frasen själv är subjektet. Med *kun* blir det rätt: *Anna kun sia fratino venis.*

### Svenskan har samma system

Här har du en riktigt bra hjälp. Esperantos *si* fungerar nästan som svenskans reflexiva ”sig”, ”sin”, ”sitt” och ”sina”, och skillnaden mellan *sia* och *lia/ŝia* är densamma som mellan ”sin” och ”hans/hennes”:

- *Ŝi vizitis sian patrinon.* – ”Hon besökte sin mor.” (hennes egen mor)
- *Ŝi vizitis ŝian patrinon.* – ”Hon besökte hennes mor.” (en annan kvinnas mor)

Båda språken använder det reflexiva bara för tredje person och använder vanliga former för första och andra person (”jag tvättar mig”, *mi lavas min*). Båda säger också ”Anna och hennes syster” i stället för ett reflexivt pronomen i subjektet. En skillnad: svenskans ”sin/sitt/sina” rättar sig efter det ägda ordets genus och numerus (”sin bok”, ”sitt hus”, ”sina böcker”), medan *sia* bara får *-j* och *-n* som ett vanligt adjektiv: *sia libro*, *siaj libroj*.

## Ci: det gamla ”du”

Fundamentos ordbok innehåller *ci*, ett intimt tilltal i singular, men de 16 reglerna nämner det inte. PMEG slår fast att *ci* aldrig har använts på riktigt och att många talare inte skulle förstå det. Normal esperanto använder alltid *vi*. Du slipper alltså välja mellan ”du” och ”ni”.

## Ri och könsneutrala pronomen

Esperanto har inget officiellt pronomen för en person vars kön är okänt eller ospecificerat. Traditionellt användes *li*, vilket nu allt oftare kritiseras som sexistiskt. Zamenhof tillät också *ĝi* för personer av okänt kön, men PMEG varnar för att det kan låta objektifierande om vuxna.

Det inofficiella pronomenet *ri* (*rin*, *ria*) betyder ”han eller hon” om en person, oavsett kön. PMEG markerar det som inofficiellt och påpekar att det har spridit sig ganska brett, särskilt bland unga talare. Enligt engelska Wikipedia var det det populäraste könsneutrala förslaget 2019; Akademio de Esperanto har inte antagit det.

- *Mia amiko diris, ke ri venos.* – ”Min vän sa att han eller hon kommer.”

## Pronomen efter prepositioner

Efter en preposition behåller pronomenen sin grundform: *kun mi* – ”med mig”, *por vi* – ”för dig”, *al ŝi* – ”till henne”. Den som tar emot en handling får *al*: *Donu al mi la libron.* – ”Ge mig boken.” Se [prepositioner](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prepositioner/).

## Exempel i meningar

- *Mi amas vin.* – ”Jag älskar dig.”
- *Ni parolis pri vi hieraŭ.* – ”Vi pratade om dig i går.”
- *Ŝi donis al li sian libron.* – ”Hon gav honom sin (egen) bok.”
- *Ŝi donis al li lian libron.* – ”Hon gav honom hans bok.”
- *Ili vizitis siajn gepatrojn.* – ”De besökte sina (egna) föräldrar.”
- *Li lavas sin ĉiumatene.* – ”Han tvättar sig varje morgon.”
- *La hundo ludas kun sia pilko.* – ”Hunden leker med sin boll.”
- *Ĉu tiu ombrelo estas via aŭ mia?* – ”Är det där paraplyet ditt eller mitt?”
- *Oni diras, ke la vintro estos malvarma.* – ”Man säger att vintern blir kall.”

## Vanliga frågor

### Hur tilltalar man någon artigt på esperanto?
Använd *vi*, för en eller flera personer, formellt eller informellt. För extra artighet kan du lägga till en titel som *sinjoro* – ”herr” eller *sinjorino* – ”fru”.

### Vad är skillnaden mellan sia och lia?
*Sia* syftar tillbaka på satsens subjekt: *Li legas sian libron* – ”Han läser sin (egen) bok”. *Lia* betyder någon annans: *Li legas lian libron* – ”Han läser hans (en annan mans) bok”.

### Har esperanto ett könsneutralt pronomen?
Inte officiellt. Det inofficiella *ri* är det mest använda alternativet; *li* och *ĝi* användes traditionellt för personer av okänt kön.

### Används ci fortfarande i esperanto?
Nästan aldrig. Det förekommer bara i Fundamentos ordbok, och PMEG rekommenderar att alltid använda *vi*.

### Hur säger man ”min” eller ”din” som självständigt ord?
Använd det possessiva pronomenet med *la*: *la mia* – ”min, mitt”, *la via* – ”din, ditt”. Det böjs som ett adjektiv: *Viaj ŝuoj estas novaj, la miaj estas malnovaj.* – ”Dina skor är nya, mina är gamla.”

## Källor

- [Fundamento de Esperanto, regel 5 (på engelska)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/gramatiko_angla.html) – Akademio de Esperanto
- PMEG: [Personaj pronomoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pronomoj/personaj.html), [Posedaj pronomoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pronomoj/posedaj.html), [Dua persono (vi, ci)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pronomoj/dua.html), [Tria persono (li, ŝi, ĝi, ri)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pronomoj/tria.html), [Si en simplaj frazoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pronomoj/si/simplaj_frazoj.html)
- [Esperanto grammar](https://en.wikipedia.org/wiki/Esperanto_grammar) och [Gender reform in Esperanto](https://en.wikipedia.org/wiki/Gender_reform_in_Esperanto) – Wikipedia
- [Reflexiva pronomen](https://sv.wikipedia.org/wiki/Reflexiva_pronomen) – Wikipedia (svenska)