# Relativsatser i esperanto: kiu, kiun, kio och kies

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/relativsatser/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Relativsatser i esperanto inleds med kiu, kio eller kies. Kiu följer substantivets antal, och -n följer rollen i satsen: la libro, kiun mi legas.

En relativsats i esperanto inleds med ett ki-ord, oftast *kiu*, som står för det substantiv den beskriver: *La libro, kiun mi legas, estas bona.* – ”Boken som jag läser är bra.” *Kiu* betyder ”som”, ”vilken” och ”vem” i ett enda ord. Det får *-j* när substantivet står i plural och *-n* när det är objekt i sin egen sats. PMEG kallar dem *rilataj subfrazoj*.

Satsen står direkt efter sitt substantiv. Till skillnad från svenskan (”boken jag läste”) utelämnar esperanto aldrig relativordet: ”boken jag läste” är *la libro, kiun mi legis*.

## Vilket relativord ska man använda?

| Substantivet du beskriver | Använd | Exempel |
|---|---|---|
| en person eller sak, subjekt i satsen | *kiu*, *kiuj* | *La viro, kiu loĝas tie, estas mia onklo.* – ”Mannen som bor där är min farbror eller morbror.” |
| en person eller sak, objekt i satsen | *kiun*, *kiujn* | *La libroj, kiujn mi legas, estas bonaj.* – ”Böckerna jag läser är bra.” |
| en person eller sak efter en preposition | preposition + *kiu* | *la amiko, kun kiu mi parolis* – ”vännen som jag pratade med” |
| en ägare | *kies* | *la knabino, kies patro estas kuracisto* – ”flickan vars pappa är läkare” |
| *tio, ĉio, io, nenio* eller en hel tanke | *kio*, *kion* | *ĉio, kion vi diris* – ”allt som du sa” |
| en plats eller tid | *kie*, *kien*, *kiam* | *la urbo, kie mi naskiĝis* – ”staden där jag föddes” |
| ett sätt, en sort eller en mängd | *kiel*, *kia*, *kiom* | *tiom da tempo, kiom vi bezonas* – ”så mycket tid som du behöver” |

## Kiu, kiuj, kiun, kiujn

*Kiu* rättar sig i antal efter det substantiv det ersätter, som ett [adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/). Dess *-n* (se [ackusativ](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/)) beror bara på dess egen roll i relativsatsen, aldrig på substantivets roll i huvudsatsen.

| Rollen för *kiu* i sin sats | Singular | Plural |
|---|---|---|
| subjekt | *kiu* | *kiuj* |
| objekt | *kiun* | *kiujn* |
| efter en preposition | *kun kiu* | *kun kiuj* |

För att välja form kan du göra om satsen till en egen mening och se vad *kiu* ersätter: *Mi legas la libron* ger *la libro, kiun mi legas* (objekt, alltså -n); *La viro loĝas tie* ger *la viro, kiu loĝas tie* (subjekt, inget -n).

- *Mi vidis la knabon, kiu kantis.* – ”Jag såg pojken som sjöng.” *Knabon* är objekt till *vidis*, men *kiu* är subjekt till *kantis*, så det har inget -n.
- *La knabo, kiun mi vidis, kantis.* – ”Pojken som jag såg sjöng.” Nu är *knabo* subjekt och *kiun* objekt.

## Prepositioner framför kiu

Prepositionen står direkt framför *kiu*, och paret inleder satsen. Svenskan låter prepositionen stå sist (”vännen som jag pratade med”); det får esperanto inte göra (PMEG). Den svenska konstruktionen ”vännen med vilken jag pratade” är det som ligger närmast.

| Svenska | Esperanto |
|---|---|
| vännen som jag pratade med | *la amiko, kun kiu mi parolis* |
| rummet som vi sover i | *la ĉambro, en kiu ni dormas* |
| rummet som jag gick in i | *la ĉambro, en kiun mi iris* |

Efter en [preposition](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prepositioner/) får *kiu* inget -n, utom för riktning: *en kiu* är ”i vilket”, *en kiun* är ”in i vilket”.

## Kio: efter tio, ĉio, io och nenio

När det beskrivna ordet är ett *-o*-tabellord används *kio* (objekt: *kion*), inte *kiu*:

- *Tio, kio okazis, estis stranga.* – ”Det som hände var konstigt.”
- *Mi komprenis ĉion, kion vi diris.* – ”Jag förstod allt som du sa.”
- *Ŝi havas nenion, kion ŝi volas kaŝi.* – ”Hon har ingenting som hon vill dölja.”

*Kio* följer också ett adjektiv som står ensamt för ”saken”: *la unua, kion mi lernis* – ”det första jag lärde mig”; med ett substantiv är det *kiu* igen: *la unua vorto, kiun mi lernis*. Och *kio* kan stå för en hel sats: *Ŝi gajnis la konkurson, kio ĝojigis ĉiujn.* – ”Hon vann tävlingen, vilket gladde alla.”

## Kies: ”vars”

*Kies* motsvarar svenskans ”vars”. Det får aldrig -j eller -n; det gör substantivet efter det:

- *La knabino, kies patro estas kuracisto, loĝas apud mi.* – ”Flickan vars pappa är läkare bor bredvid mig.”
- *Jen la viro, kies hundon mi trovis.* – ”Här är mannen vars hund jag hittade.”

*Kies* visar främst ägande och tillhörighet. För en del som tas ur en grupp använder man *el kiuj*: *Mi havas tri katojn, el kiuj unu estas nigra.* – ”Jag har tre katter, av vilka en är svart.”

## Kie, kiam, kiel och paren tiu … kiu

Ett ki-ord svarar ofta mot ett ti-ord ur samma grupp i huvudsatsen, och därför bildar [tabellorden](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/tabellord/) en tabell.

| Huvudsats | Relativsats | Exempel |
|---|---|---|
| *tiu* | *kiu* | *Tiu, kiu venis, estas mia frato.* – ”Den som kom är min bror.” |
| *tio* | *kio* | *Mi aŭdis tion, kion vi diris.* – ”Jag hörde vad du sa.” |
| *tia* | *kia* | *Mi serĉas tian ĉambron, kian vi priskribis.* – ”Jag söker ett sådant rum som du beskrev.” |
| *tie*, *tien* | *kie*, *kien* | *Mi restos tie, kie vi estas.* – ”Jag stannar där du är.” |
| *tiam* | *kiam* | *Venu tiam, kiam vi povas.* – ”Kom när du kan.” |
| *tiel* | *kiel* | *Skribu tiel, kiel vi parolas.* – ”Skriv så som du talar.” |

Ti-ordet kan utelämnas när det skulle ha samma form som ki-ordet: *Kiu serĉas, trovas.* – ”Den som söker, finner.” Om formerna skiljer sig måste det stå kvar: *Mi konas tiun, kiu telefonis.* – ”Jag känner den som ringde.” Man kan inte säga *Mi konas, kiu telefonis*, eftersom *tiun* skulle få -n men *kiu* inte.

Efter ett substantiv fungerar *kie* och *kiam* på samma sätt: *la tago, kiam ni renkontiĝis* – ”dagen då vi träffades”. *Kie* ersätter ofta ”i vilken”: *la ĝardeno, kie ni ludis* = *la ĝardeno, en kiu ni ludis*. Som relativord är *kial* sällsynt: skriv *la kaŭzo, pro kiu ili foriris* – ”orsaken till att de gick”.

## Ke eller kiu?

Svenskan gör samma uppdelning som esperanto: ”som” beskriver ett substantiv (*kiu*), ”att” inleder ett påstående (*ke*). *Ke* har ingen egen betydelse utan markerar bara att en sats börjar (PMEG), precis som svenskans ”att”. Se [konjunktioner](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/konjunktioner/).

| Svenska | Esperanto | Varför |
|---|---|---|
| boken som jag läste | *la libro, kiun mi legis* | Boken är objekt till ”läste”. |
| Jag vet att du har rätt | *Mi scias, ke vi pravas.* | Ett påstående efter ett verb som uttrycker vetande. |
| nyheten som Anna berättade för mig | *la novaĵo, kiun Anna rakontis al mi* | Nyheten är objekt till ”berättade”. |
| nyheten att Anna kommer | *la novaĵo, ke Anna venos* | Satsen anger vad nyheten säger. |

Testet är att sätta tillbaka substantivet i satsen. *Mi legis la libron* fungerar, så använd *kiun*. *Anna venos* är redan komplett utan ”nyheten”, så använd *ke*.

## Frågor inuti en mening

En fråga inuti en mening inleds med *ĉu* (ja eller nej) eller ett ki-ord och får inget frågetecken; se [frågor och nekande](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/fragor-och-nekande/).

- *Mi ne scias, ĉu ŝi venos.* – ”Jag vet inte om hon kommer.”
- *Mi ne scias, kiu venos.* – ”Jag vet inte vem som kommer.”

Använd inte *se* (”om” i betydelsen ”ifall”) för ”huruvida”. Här är svenskan en fälla: ordet ”om” betyder både *ĉu* (”Jag vet inte om hon kommer”) och *se* (”Om det regnar, stannar jag hemma”), men på esperanto är de två skilda ord. Samma ki-sats kan vara en fråga eller en relativsats med ett utelämnat *tion*: *Mi scias, kion vi diris* är ”Jag vet vad du sa” eller ”Jag vet det du sa”, med liten skillnad (PMEG).

## Kommatecken

PMEG ger inga bindande kommaregler; ett komma passar där en naturlig paus faller, till exempel före en bisats: *Mi vidis katon, kiu dormis sur la tablo.* – ”Jag såg en katt som sov på bordet.” En sats mitt i får ett komma på var sida: *La viro, kiu loĝas tie, estas mia onklo.* Du får alltid sätta ut kommatecknen, även runt en sats som identifierar substantivet (PMEG). Det skiljer sig från svenskan, där en bestämmande relativsats normalt skrivs utan komma.

Kommatecknet står före prepositionen, inte före *kiu*: *la amiko, kun kiu mi parolis*, aldrig *la amiko kun, kiu mi parolis*.

## Typiska misstag

| Misstag | Bättre | Varför |
|---|---|---|
| *La libro, kiu mi legas* | *La libro, kiun mi legas* | *Kiu* är objekt till *legas*. |
| *Mi vidis la viron, kiun kantis.* | *Mi vidis la viron, kiu kantis.* | *Kiu* är subjekt till *kantis*; *-n* i *viron* kopieras inte. |
| *La libro mi legas* | *La libro, kiun mi legas* | Relativordet kan inte utelämnas. |
| *La amiko, mi parolis kun* | *La amiko, kun kiu mi parolis* | Prepositionen står framför *kiu*. |
| *ĉio, kiu mi diris* | *ĉio, kion mi diris* | Efter *ĉio* används *kio*. |
| *Mi pensas, kiu vi pravas.* | *Mi pensas, ke vi pravas.* | Ett påstående kräver *ke*. |
| *Mi ne scias, se ŝi venos.* | *Mi ne scias, ĉu ŝi venos.* | *Ĉu* är ”om” i betydelsen ”huruvida”, *se* är ”om” i betydelsen ”ifall”. |

## Exempel i meningar

- *La filmo, kiun ni vidis hieraŭ, estis tre amuza.* – ”Filmen som vi såg i går var mycket rolig.”
- *Mi havas amikon, kiu parolas kvin lingvojn.* – ”Jag har en vän som talar fem språk.”
- *La urbo, en kiu mi naskiĝis, estas malgranda.* – ”Staden där jag föddes är liten.”
- *La homoj, kun kiuj mi laboras, estas tre afablaj.* – ”Människorna som jag arbetar med är mycket vänliga.”
- *Jen la instruisto, kies lecionojn mi ŝatas.* – ”Här är läraren vars lektioner jag tycker om.”
- *Ĉio, kion vi bezonas, estas en la sako.* – ”Allt du behöver finns i påsen.”
- *Mi memoras la tagon, kiam ni unue renkontiĝis.* – ”Jag minns dagen då vi först träffades.”
- *Ŝi loĝas en la domo, kie loĝis ŝiaj geavoj.* – ”Hon bor i huset där hennes morföräldrar eller farföräldrar bodde.”

## Vanliga frågor

### Hur säger man ”som”, ”vilken” och ”vem” på esperanto?
Använd *kiu* för både personer och saker, och *kiuj* för plural: *la viro, kiu venis*. Efter *tio, ĉio, io* och *nenio* används *kio*. Svenskans ”att” före ett påstående är *ke*.

### Ska man använda kiu eller kiun?
Använd *kiun* när ordet är objekt i sin egen sats (*la libro, kiun mi legas*) och *kiu* när det är subjekt (*la viro, kiu loĝas tie*).

### Kan man utelämna relativordet i esperanto?
Nej. ”Boken jag läste” måste vara *la libro, kiun mi legis*, och ”vännen jag pratade med” måste vara *la amiko, kun kiu mi parolis*.

### Vad är skillnaden mellan ke och kiu?
*Kiu* beskriver ett substantiv och ersätter det i satsen. *Ke* inleder bara en sats som innehåller ett påstående eller ett substantivs innehåll: *Mi scias, ke vi pravas*; *la fakto, ke li venis*.

### Sätter man komma före kiu?
Oftast ja: *Mi vidis la viron, kiu loĝas tie.* PMEG ger inga bindande regler, men ett komma före en bisats är den vanliga vanan.

## Källor

- PMEG: [Rilataj subfrazoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/rilataj/index.html), [Rilataj kiu, kio kaj kies](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/rilataj/kiu_kio_kies/index.html) med sidorna om [kiu](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/rilataj/kiu_kio_kies/kiu.html), [kio](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/rilataj/kiu_kio_kies/kio.html) och [kies](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/rilataj/kiu_kio_kies/kies.html)
- PMEG: [Aliaj rilataj KI-vortoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/rilataj/aliaj_ki-vortoj.html), [Forlaso de TI-vorto](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/rilataj/ti-forlaso.html)
- PMEG: [Ke-frazoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/ke/index.html), [Ke-frazoj kiel priskribo](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/ke/priskribo.html), [Demandaj subfrazoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/demandaj.html)
- PMEG: [Kio estas subfrazo?](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/kio.html), [Helposignoj (komo)](https://bertilow.com/pmeg/skribo_elparolo/skribo/helposignoj.html)
- [Esperanto grammar – Wikipedia](https://en.wikipedia.org/wiki/Esperanto_grammar)
- Ordens betydelser kontrollerade i [ReVo (Reta Vortaro)](https://reta-vortaro.de/revo/)