# Suffix i esperanto: alla 31 officiella med exempel

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Alla 31 officiella suffix i esperanto, från -aĉ- till -um-, med betydelse och exempel. 28 är från Fundamento 1905; -aĉ-, -ism- och -end- kom senare.

Esperanto har **31 officiella suffix**. Varje suffix står mellan stammen och ändelsen och tillför en betydelse: *lern·ej·o* ”skola” är ”lära + plats”. Tjugoåtta kommer från *Fundamento de Esperanto* (1905); *-aĉ-* lades till 1909, *-ism-* 1919 och *-end-* 1953.

Ytterligare sex suffix bildar [particip](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/particip/) (*-ant-, -int-, -ont-, -at-, -it-, -ot-*). Tillsammans med de 10 [prefixen](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/) blir det 47 officiella affix.

## Alla 31 officiella suffix

| Suffix | Betydelse | Exempel | Översättning |
|---|---|---|---|
| *-aĉ-* | dålig kvalitet, förakt | *domaĉo, babilaĉi* | ”kyffe, babbla dumheter” |
| *-ad-* | fortgående eller upprepad handling | *martelado, legadi* | ”hamrande, läsa och läsa” |
| *-aĵ-* | konkret sak; djurkött | *trinkaĵo, dolĉaĵo, porkaĵo* | ”en dryck, en sötsak, fläskkött” |
| *-an-* | medlem, invånare, anhängare | *klubano, vilaĝano* | ”klubbmedlem, bybo” |
| *-ar-* | samling av samma sak | *arbaro, vortaro* | ”skog, ordbok” |
| *-ĉj-* | manligt smeknamn | *Joĉjo* (av *Johano*), *paĉjo* | ”Janne, pappa” |
| *-ebl-* | som kan göras | *manĝebla, videbla* | ”ätlig, synlig” |
| *-ec-* | egenskap, abstrakt tillstånd | *beleco, infaneco* | ”skönhet, barndom” |
| *-eg-* | större, intensivare | *domego, varmega* | ”stor byggnad, het” |
| *-ej-* | plats för | *lernejo, kuirejo* | ”skola, kök” |
| *-em-* | benägenhet, böjelse | *timema, laborema* | ”rädd av sig, arbetsam” |
| *-end-* | som måste göras | *pagenda* | ”som ska betalas” |
| *-er-* | en enhet av en massa | *neĝero, monero* | ”snöflinga, mynt” |
| *-estr-* | ledare, chef | *urbestro, ŝipestro* | ”borgmästare, fartygschef” |
| *-et-* | mindre, svagare | *dometo, rideti* | ”litet hus, le” |
| *-id-* | avkomma, unge | *katido, reĝido* | ”kattunge, prins” |
| *-ig-* | att göra, att orsaka | *purigi, sidigi* | ”göra ren, sätta (någon)” |
| *-iĝ-* | att bli, att övergå till | *ruĝiĝi, sidiĝi* | ”rodna, sätta sig” |
| *-il-* | redskap, medel | *tranĉilo, ŝlosilo* | ”kniv, nyckel” |
| *-in-* | kvinnlig | *patrino, reĝino* | ”mor, drottning” |
| *-ind-* | värd att | *leginda, fidinda* | ”läsvärd, pålitlig” |
| *-ing-* | hållare som något delvis stoppas ned i | *kandelingo, glavingo* | ”ljusstake, svärdsslida” |
| *-ism-* | lära, system, rörelse | *komunismo, anglismo* | ”kommunism, anglicism” |
| *-ist-* | yrkesutövare, anhängare | *instruisto, esperantisto* | ”lärare, esperantist” |
| *-nj-* | kvinnligt smeknamn | *Manjo* (av *Mario*), *panjo* | ”Mia (smeknamn för Maria), mamma” |
| *-obl-* | multipel | *duobla, trioble* | ”dubbel, tre gånger så mycket” |
| *-on-* | bråkdel | *duono, kvarono* | ”hälften, fjärdedel” |
| *-op-* | grupp av | *duope, triopo* | ”två och två, trio” |
| *-uj-* | behållare | *monujo, sukerujo* | ”plånbok, sockerskål” |
| *-ul-* | person med en egenskap | *junulo, riĉulo* | ”ung man, rik person” |
| *-um-* | ingen fast betydelse | *kolumo, plenumi* | ”krage, uppfylla” |

## Suffix ordnade efter betydelse

Det blir lättare att komma ihåg suffixen om man lär sig dem i grupper:

- **Människor:** *-an-* (medlem), *-ist-* (yrkesutövare), *-ul-* (person med en egenskap), *-estr-* (ledare), *-id-* (avkomma), *-in-* (kvinnlig), *-ĉj-* och *-nj-* (smeknamn)
- **Platser och hållare:** *-ej-* (plats), *-uj-* (behållare), *-ing-* (hållare)
- **Saker och mängder:** *-aĵ-* (konkret sak), *-il-* (redskap), *-er-* (en enhet), *-ar-* (samling)
- **Grad och hållning:** *-et-* (liten), *-eg-* (stor), *-aĉ-* (dålig), *-ec-* (egenskap), *-em-* (benägenhet)
- **Handling:** *-ad-* (fortgående), *-ig-* (orsaka), *-iĝ-* (bli), *-ebl-* (möjlig), *-ind-* (värd), *-end-* (nödvändig)
- **Tal:** *-obl-, -on-, -op-* (se [räkneord](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/rakneord/))
- **Övrigt:** *-ism-* (lära), *-um-* (ingen fast betydelse)

## Suffixen är också ord

Varje suffix kan få en ändelse och fungera som en vanlig stam: *ejo* ”plats”, *ilo* ”redskap”, *ano* ”medlem”, *aro* ”grupp”, *ero* ”partikel”, *estro* ”ledare”, *eta* ”pytteliten”, *ega* ”jättestor”, *ege* ”mycket”, *ebla* ”möjlig”, *inda* ”värdig”, *aĉa* ”urusel”, *igi* ”orsaka”, *iĝi* ”bli”.

## Flera suffix efter varandra

Flera suffix kan följa på en stam, och det är kärnan i esperantos [ordbildning](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/). Varje suffix gäller allt som står före det:

| Ord | Delar | Betydelse |
|---|---|---|
| *malsanulejo* | mal·san·ul·ej·o | sjuk + person + plats = ”sjukhus” |
| *lernejestro* | lern·ej·estr·o | lära + plats + ledare = ”rektor” |
| *nekredebla* | ne·kred·ebl·a | inte + tro + möjlig = ”otrolig” |
| *bopatrino* | bo·patr·in·o | svär- + far + kvinnlig = ”svärmor” |

lernejestro = rektor | lern = lära
malsanulejo = sjukhus | san = frisk

## Anmärkningar om knepiga suffix

**-ig- och -iĝ-.** *-Ig-* bildar ett verb som tar objekt; *-iĝ-* bildar ett som inte gör det. Resultatet beror på stammen: *morti* ”dö” → *mortigi* ”döda”; *fermi* ”stänga (något)” → *fermiĝi* ”stängas (av sig själv)”. Mer om detta under [verb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/verb/).

**-et- och -eg- med fasta betydelser.** Vissa ord har en fast betydelse som går utöver ”liten” eller ”stor”: *rideti* ”le” (inte bara ”skratta lite”), *pordego* ”stor port”, *ŝtrumpeto* ”socka”.

**-in- och kön.** *-In-* används bara för levande varelser. Många stammar är neutrala (*amiko* ”vän”, *instruisto* ”lärare”), men en del är manliga som utgångspunkt (*patro* ”far”, *frato* ”bror”). PMEG beskriver ett inofficiellt manligt suffix *-iĉ-* (*katiĉo* ”hankatt”), som föreslogs på 1970-talet och används av vissa talare.

**-ĉj- och -nj- kortar stammen.** Man behåller de första en till fem bokstäverna i ett namn: *Johano* → *Joĉjo*, *Mario* → *Manjo*, *patrino* → *panjo*. Det är de enda affix som skär av stammen.

**-uj- och landsnamn.** Fundamento använde också *-uj-* för fruktträd (*pomujo* ”äppelträd”) och länder (*Francujo* ”Frankrike”). I dag är *pomarbo* vanligare, och många talare säger *Francio* med det inofficiella suffixet *-i-*. Akademien bekräftade 2023 att *-i-* fortfarande inte är officiellt.

**-um-** har ingen egen betydelse. Lär dig varje ord för sig: *kolumo* ”krage”, *aerumi* ”vädra”, *plenumi* ”uppfylla”.

## För dig som talar svenska

Svenskan bygger också ord av små delar, och några suffix liknar esperantos funktioner. *-ec-* motsvarar ofta ”-het” (*beleco* ”skönhet”), *-ebl-* ”-bar” (*manĝebla* ”ätbar”), *-ind-* ”-värd” (*leginda* ”läsvärd”), *-em-* ”-sam” (*laborema* ”arbetsam”), *-ist-* och *-ism-* är nästan identiska med svenskans ”-ist” och ”-ism”, och *-ej-* motsvarar platssuffixet i ord som ”bageri”. Skillnaden är att esperantos suffix är få, regelbundna och alltid har samma betydelse, medan svenska ändelser kan vara många och ha flera funktioner. Svenskan bildar dessutom ofta ord genom sammansättning (”sjuk·hus”, ”lärar·rum”), där esperanto oftare använder ett suffix: *malsanulejo*.

Se upp med *-in-*. Svenskan har ”-inna” (”lärarinna”), men den används allt mindre, och många föredrar neutrala yrkesbeteckningar. På esperanto är *-in-* fortfarande det vanliga sättet att ange kvinnlig person: *instruisto* → *instruistino*.

## Inofficiella suffix

Dessa suffix är **inte officiella affix**. De kommer varken från *Fundamento* eller från något beslut av Akademien, men ord som bildas med dem är vanliga inom medicin, vetenskap och i vardagliga texter, och många finns i ordböcker. PMEG beskriver 36 av dem. Tabellen följer PMEG:s alfabetiska ordning. PMEG markerar de sällsyntaste, mest experimentella, som *-ab-*, *-iĉ-*, *-ip-* och *-uk-*, som saknade i ordboken PIV.

Blanda inte ihop dem med de officiella suffixen. *-ism-* (andra officiella tillägget, 1919), *-end-* (akademibeslut, 1953) och *-aĉ-* (första officiella tillägget, 1909) är officiella. *-i-*, *-iv-* och *-oz-* är det inte.

Flera inofficiella suffix delar form med officiella element, så kontrollera sammanhanget:

- det medicinska *-it-* ”inflammation” och participet *-it-*
- *-al-* och *-en-* inom biologin, och prepositionerna *al* och *en*
- *-ol-* inom musiken och konjunktionen *ol* ”än”
- *-e-* och adverbändelsen, *-i-* och infinitivändelsen, *-j-* och pluraländelsen

| Suffix | Betydelse | Exempel | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| *-ab-* | fast installation | *trinkabo* ”dricksfontän” | Experimentellt. PMEG säger att man bör undvika det: använd *trinkilo* eller *trinkfontano*. |
| *-ac-* | växtfamilj (latinets *-aceae*) | *rozacoj* ”rosväxterna” | Bara botaniska namn. |
| *-al-* | växtordning (latinets *-ales*) | *rozaloj* ”rosordningen” | Bara botaniska namn. Ord som *speciala* ”speciell” är enskilda stammar. |
| *-anc-* | fysikalisk storhet | *impedanco* ”impedans” | PMEG ser hellre sådana ord som enskilda stammar, som *substanco* ”substans”. |
| *-ari-* | talsystem | *duaria* ”binär” | Används inte i praktiken. Den vanliga formen är *duuma*, med *-um-*. |
| *-ator-*, *-ador-* | apparat | *kalkulatoro* ”kalkylator” | Ord på *-ator-* är oftast lånade enskilda stammar. PMEG föredrar *-il-* eller *aparato*. *-Ador-* krockar med *adori* ”tillbe”. |
| *-e-* | växttribus (latinets *-eae*); föreslaget: färg | *asklepiadeoj* ”tribus Asclepiadeae”, *rozea* ”rosfärgad” | Färgbetydelsen föreslogs 1986 och används knappt. Säg *rozkolora*. |
| *-ed-* | djurfamilj (latinets *-idae*) | *cervedoj* ”hjortdjuren (Cervidae)” | Bara zoologiska namn. |
| *-en-* | djurunderfamilj (latinets *-inae*) | *lutrenoj* ”uttrarna (Lutrinae)” | Bara zoologiska namn. |
| *-enz-* | ämne som verkar | *solvenzo* ”lösningsmedel” | Experimentellt, främst inom kemin. Normalt *-il-* eller *-aĵ-*. |
| *-esk-* | liknande, i stil med | *japaneska* ”på japanskt vis” | Sällsynt. *-ec-*, *ŝajn-* eller *simil-* är vanligare. |
| *-i-* | land (av folkets namn) | *Francio* ”Frankrike”, *Japanio* ”Japan” | Mycket vanligt, parallellt med det officiella *-uj-* (*Francujo*). Fortfarande inofficiellt; se anmärkningen om *-uj-* ovan. |
| *-iĉ-* | manlig | *katiĉo* ”hankatt”, *najbariĉo* ”manlig granne” | Det populäraste av de här förslagen (sedan omkring 1976). De flesta talare använder fortfarande *vira* eller *vir-*. |
| *-if-* | att förvandlas till | *varmifi* ”förvandlas till värme” | Föreslaget tekniskt suffix, knappt använt. *-Ig-* är det vanliga. |
| *-ik-* | område, vetenskap, hantverk | *matematiko* ”matematik”, *fiziko* ”fysik” | PMEG ser oftast sådana ord som enskilda stammar. |
| *-ilion-* | mycket stora tal | *duiliono* ”10¹², en miljon miljoner” | Används mest av matematiker. Till vardags behövs bara *miliono* och *miliardo*. |
| *-iliard-* | tusen gånger talet på *-ilion-* | *duiliardo* ”10¹⁵” | Samma användning som *-ilion-*. |
| *-ip-* | ickebinär person | *amikipo* ”ickebinär vän” | Föreslogs 2019 och är bara experimentellt. |
| *-istan-* | land (av det internationella *-stan*) | *Afganistano* ”Afghanistan” | Använd det bara där en internationell form på *-stan* finns. PMEG föredrar *Afganujo* eller *Afganio*. |
| *-it-* | inflammation | *bronkito* ”bronkit”, *nefrito* ”nefrit” | Medicin. Utanför den rekommenderar PMEG det separata ordet *inflamo*. |
| *-iv-* | förmögen att, kapabel till | *produktiva* ”produktiv”, *kreiva* ”kreativ” | Ganska vanligt. Det betyder aktiv förmåga, till skillnad från *-ebl-*. PMEG föreslår *-em-*, *-pov-* eller *-kapabl-* där tydlighet behövs. |
| *-iz-* | att täcka med; att behandla med en metod | *kuprizi* ”belägga med koppar”, *pasteŭrizi* ”pastörisera” | PMEG ser de flesta sådana ord som enskilda stammar. Enkla verb är ofta bättre. |
| *-j-*, *-pj-* | smeknamn utan kön; smeknamn för en ickebinär person | *Alejo*, *Alepjo* (av *Alekso*) | Experimentella. De fungerar som de officiella *-ĉj-* och *-nj-*. *-J-* härstammar från 1932 och återupplivades omkring 2010; *-pj-* från 2019. |
| *-nomial-* | uttryck med n termer | *dunomialo* ”binom” | Undvik det. Säg *dutermo*. |
| *-ofon-* | talare av ett språk | *esperantofono* ”esperantotalare” | Överflödigt. Ordet är *esperantisto*. |
| *-oid-*, *-ojd-* | liknande | *asteroido* ”asteroid”, *elipsoido* ”ellipsoid” | Vetenskap. De flesta sådana ord är enskilda stammar. |
| *-ol-* | musikalisk rytmgrupp | *triolo* ”triol” | Bara musik. |
| *-olog-* | specialist | *psikologo* ”psykolog” | Bara när ett motsvarande internationellt ord finns. Annars *-ist-*. |
| *-ologi-* | vetenskap, studieområde | *psikologio* ”psykologi”, *kancerologio* ”cancerforskning, onkologi” | Samma regel som *-olog-*. |
| *-ometr-* | mätinstrument | *barometro* ”barometer” | Ofta enskilda stammar. Nya ord riskerar att krocka med *metro*, så PMEG föredrar *mezurilo*: *pluvomezurilo* ”regnmätare”. |
| *-ometri-* | vetenskaplig mätning | *fotometrio* ”fotometri” | För nya ord föredrar PMEG *mezurado*: *altomezurado* ”höjdmätning”. |
| *-otek-* | samling, plats för en samling | *biblioteko* ”bibliotek” | Riktiga ord av det här slaget är enskilda stammar, och *biblioteko* har inget med *Biblio* att göra. För nya ord säg *kolekto*: *librokolekto*. |
| *-oz-* | sjukdom, störning; ”full av” | *sklerozo* ”skleros”, *mikozo* ”svampinfektion” | Medicin och botanik. Betydelsen ”full av” är mindre vedertagen. PMEG föredrar sammansättningar med *malsano*, som *virusmalsano*. |
| *-t-* | musikaliskt intervall | *kvinto* ”kvint”, *okto* ”oktav” | Musik. Det står efter ett räkneord. |
| *-tet-* | stycke för n musiker | *kvarteto* ”kvartett” | Många sådana ord finns som enskilda stammar. PMEG föredrar *-op-* för gruppen (*kvaropo*) och *-aĵ-* för stycket (*kvaropaĵo*). |
| *-uk-* | kastrerat hanedjur | *bovuko* ”stut” | Lite använt. Normalt *eks-*: *eksvirkato* ”kastrerad hankatt”. |

## Exempel i meningar

- *La lernejo troviĝas apud la preĝejo.* – ”Skolan ligger bredvid kyrkan.”
- *Mia fratino estas instruistino.* – ”Min syster är lärare.”
- *Tio estis vera domego!* – ”Det var ett riktigt palats!”
- *Ni loĝas en dometo apud la lago.* – ”Vi bor i en liten stuga vid sjön.”
- *Ĉi tiu akvo ne estas trinkebla.* – ”Det här vattnet är inte drickbart.”
- *Mi ne manĝas dolĉaĵojn.* – ”Jag äter inte sötsaker.”
- *La pluvo malsekigis niajn vestojn.* – ”Regnet gjorde våra kläder blöta.”
- *La akvo varmiĝas.* – ”Vattnet blir varmt.”
- *Ŝia beleco surprizis ĉiujn.* – ”Hennes skönhet överraskade alla.”
- *La kantado de la birdoj vekis min.* – ”Fåglarnas sång väckte mig.”

## Vanliga frågor

### Hur många suffix har esperanto?
31 officiella suffix, plus sex participsuffix (*-ant-, -int-, -ont-, -at-, -it-, -ot-*). PMEG beskriver dessutom 36 inofficiella.

### Vad betyder -ej- på esperanto?
*-Ej-* betyder ”en plats för”: *lernejo* ”skola”, *kuirejo* ”kök”, *preĝejo* ”kyrka” (plats för bön).

### Vad är skillnaden mellan -ig- och -iĝ-?
*-Ig-* betyder ”att få något att hända med något”: *purigi la ĉambron* ”göra rummet rent”. *-Iĝ-* betyder ”att bli”: *la ĉambro puriĝis* ”rummet blev rent”.

### Vilka suffix tillkom efter 1905?
Tre: *-aĉ-* (första officiella tillägget, 1909), *-ism-* (andra officiella tillägget, 1919) och *-end-* (akademibeslut, 1953).

### Är -i- i Francio ett officiellt suffix?
Nej. Det används ofta för landsnamn, men Akademien har inte gjort det officiellt och upprepade detta 2023.

### Är -iv- ett officiellt suffix i esperanto?
Nej. *-iv-* ”förmögen att” (*produktiva* ”produktiv”, *kreiva* ”kreativ”) är inofficiellt men ganska vanligt. PMEG föreslår *-em-*, *-pov-* eller *-kapabl-* där tydlighet behövs.

### Vad betyder -oz- och -it- i medicinska ord?
*-oz-* anger en sjukdom eller störning (*sklerozo* ”skleros”) och *-it-* en inflammation (*bronkito* ”bronkit”). Båda är inofficiella och används främst i fackspråk. Det medicinska *-it-* är inte participet *-it-*.

## Källor

- [PMEG – suffix (lista med 31)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/index.html)
- [PMEG – AĈ (officiellt sedan 1909)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ach.html)
- [PMEG – ISM (officiellt sedan 1919)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ism.html)
- [PMEG – END](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/end.html)
- [PMEG – IG](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ig.html) och [IĜ](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/igh.html)
- [PMEG – inofficiella affix](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/index.html)
- [PMEG – inofficiella suffix (lista med 36)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/sufiksoj/index.html)
- [PMEG – IV](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/sufiksoj/iv.html), [OZ](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/sufiksoj/oz.html), [IT](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/sufiksoj/it.html) och [IĈ](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/neoficialaj_afiksoj/sufiksoj/ich.html)
- [ReVo – -iv-](https://reta-vortaro.de/revo/art/iv.html)
- [ReVo-teamet – officiella och inofficiella affix](https://revuloj.github.io/temoj/afiksoj.html)
- [Akademio de Esperanto – Akademia Vortaro, explanations (END 1953)](https://www.akademio-de-esperanto.org/akademia_vortaro/klarigoj.html)
- [Akademio de Esperanto – 10:e officiella tillägget (om -io och -ujo)](https://www.akademio-de-esperanto.org/decidoj/10oa.html)
- [Universala Vortaro (Fundamento)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/universala_vortaro.html)
- [lernu – Sufiksoj](https://lernu.net/gramatiko/sufiksoj)