# Esperantos tabellord: tabell över alla 45 orden

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/tabellord/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> De 45 tabellorden (korrelativen) i esperanto bildas av 5 inledningar och 9 ändelser: kiu, tio, ĉiam, nenie. Utskrivbar tabell med svenska betydelser och tips.

Tabellorden (korrelativen) är 45 grundläggande fråge- och svarsord som *kiu* – ”vem”, *tie* – ”där” och *neniam* – ”aldrig”. Vart och ett förenar en av 5 inledningar med en av 9 ändelser, så 14 delar ger alla 45 ord. Esperantotalare kallar dem *tabelvortoj* – ”tabellord”, och alla finns i Fundamento från 1905.

## Tabellen över tabellord

Kolumnerna är inledningarna, raderna är ändelserna.

| Ändelse | **ki-** (fråga) | **ti-** (den där) | **i-** (någon) | **ĉi-** (varje) | **neni-** (ingen) |
|---|---|---|---|---|---|
| **-o** sak | *kio* – vad | *tio* – det där | *io* – något | *ĉio* – allt | *nenio* – ingenting |
| **-u** person, individ | *kiu* – vem, vilken | *tiu* – den där | *iu* – någon | *ĉiu* – var och en, alla | *neniu* – ingen |
| **-a** sort, egenskap | *kia* – vilken sorts | *tia* – sådan | *ia* – någon sorts | *ĉia* – alla slags | *nenia* – inget slags |
| **-e** plats | *kie* – var | *tie* – där | *ie* – någonstans | *ĉie* – överallt | *nenie* – ingenstans |
| **-el** sätt, grad | *kiel* – hur, som | *tiel* – så | *iel* – på något sätt | *ĉiel* – på alla sätt | *neniel* – på inget sätt |
| **-am** tid | *kiam* – när | *tiam* – då | *iam* – någon gång | *ĉiam* – alltid | *neniam* – aldrig |
| **-om** mängd | *kiom* – hur mycket, hur många | *tiom* – så mycket, så många | *iom* – en del, lite | *ĉiom* – allt | *neniom* – ingenting alls |
| **-al** orsak | *kial* – varför | *tial* – därför | *ial* – av någon anledning | *ĉial* – av alla anledningar | *nenial* – utan anledning |
| **-es** ägare | *kies* – vems | *ties* – den där personens | *ies* – någons | *ĉies* – allas | *nenies* – ingens |

## Så kommer du ihåg dem

Lär dig de 14 delarna, inte de 45 orden. Läs sedan varje tabellord som ”inledning + ändelse”: *neni-* ”ingen” + *-am* ”tid” = *neniam* – ”aldrig”.

**Inledningarna** känns igen från svenskan:

- **ki-** frågar eller länkar, som svenskans v-ord: *kio* – ”vad”, *kie* – ”var”, *kiu* – ”vem”, *kial* – ”varför”.
- **ti-** pekar, som svenskans d-ord: *tio* – ”det”, *tie* – ”där”, *tiam* – ”då”, *tial* – ”därför”.
- **i-** är vagt som ”någon-”, **ĉi-** omfattar allt som ”all-” eller ”varje”, och **neni-** nekar som ”ingen-”.

**Ändelserna** är den svårare delen. Dessa minnesregler hjälper (de är knep, inte etymologi):

- **-e** för plats: tänk ”ställe”, som också slutar på -e.
- **-es** för ägare: svenskan har ett genitiv-*s* (”vems”, ”någons”, ”allas”), och *-es*-orden motsvarar dem direkt.
- **-al** för orsak, som i ”kausal”.
- **-u** är för en person eller ett enskilt föremål; **-o** för en sak i allmänhet.

Öva en rad i taget över alla fem kolumner: *kiam? – tiam – iam – ĉiam – neniam*. Fråga och svar kommer ofta i par: *Kie?* – *Tie.* (”Var?” – ”Där.”) *Kiam?* – *Tiam.* (”När?” – ”Då.”)

## Kiu eller kio, ĉiu eller ĉiuj

*Kiu* frågar efter en person eller ett föremål ur en grupp och kan stå före ett substantiv: *kiu libro* – ”vilken bok”, *tiu domo* – ”det där huset”. *Kio* frågar efter en sak i allmänhet och står ensamt. Svenskan skiljer på samma sätt mellan ”vem/vilken” och ”vad”:

- *Kio estas tio?* – ”Vad är det där?”
- *Kiu estas tiu?* – ”Vem är det där?”

*Ĉiu* betyder ”var och en, varje” och är singular; *ĉiuj* betyder ”alla” och är plural:

- *Ĉiu infano ludas.* – ”Varje barn leker.”
- *Ĉiuj infanoj ludas.* – ”Alla barnen leker.”

## Att lägga till -n och -j

Bara vissa tabellord tar ändelser. De på *-u* och *-a* böjs efter sitt substantiv, precis som [adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/). De på *-e, -el, -am, -om* och *-al* fungerar som [adverb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/adverb/) och ändras inte, utom orden på *-e*, som tar *-n* för riktning.

| Grupp | -j (pluralis) | -n | Exempel |
|---|---|---|---|
| -u | ja | ja | *kiuj, kiun, tiujn, ĉiujn* |
| -a | ja | ja | *kiaj, tian, tiajn* |
| -o | normalt nej | ja | *kion, tion, nenion* |
| -e | nej | bara för riktning | *kien, tien, ĉien, nenien* |
| -el, -am, -om, -al, -es | nej | nej | *kiel, kiam, kiom, kial, kies* |

- *Kiun vi vidis?* – ”Vem såg du?”
- *Mi aĉetis tiujn librojn.* – ”Jag köpte de där böckerna.”
- *Kion vi diris?* – ”Vad sa du?”
- *Kien vi iras?* – ”Vart går du?” Jämför *Kie vi estas?* – ”Var är du?”
- *Mi vidis neniun.* – ”Jag såg ingen.”

Reglerna för *-n* är desamma som överallt annars: se [ackusativ](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/).

## Ĉi tiu och tiu ĉi: ”den här”

*Ti*-orden är neutrala till avstånd, så *tiu* kan betyda ”den här” eller ”den där”. Lägg till *ĉi* för att visa närhet: *ĉi tiu* eller *tiu ĉi* – ”den här”, *ĉi tie* eller *tie ĉi* – ”här”. Båda ordningarna betyder samma sak. Svenskan skiljer ”den här” från ”den där” med ”här” och ”där”; i esperanto motsvarar *tiu ĉi* ”den här” och *tiu* ”den där”.

Skriv dem som två ord, utan bindestreck. Bindestrecket förekommer bara i ord som bildats av dem: *ĉi-jare* – ”i år”, *ĉi-nokte* – ”i natt”.

## Ajn: ”-som helst”

*Ajn* efter ett tabellord betyder ”-som helst” eller ”över huvud taget”: *kiu ajn* – ”vem som helst”, *kio ajn* – ”vad som helst”, *kie ajn* – ”var som helst”, *iam ajn* – ”när som helst”. Det kommer alltid direkt efter tabellordet. *Nenion ajn* betyder ”ingenting alls”.

## Tabellord som länkar satser

*Ki*-orden inleder också relativsatser och indirekta frågor, som svenskans ”som”, ”vem”, ”vilken” och ”var”:

- *La viro, kiu venis, estas mia patro.* – ”Mannen som kom är min far.”
- *La libro, kiun mi legas, estas bona.* – ”Boken som jag läser är bra.”
- *Mi faris tion, kion vi petis.* – ”Jag gjorde det som du bad om.”
- *Mi ne scias, kie li loĝas.* – ”Jag vet inte var han bor.”

För mängder av något, lägg till *da*: *Kiom da mono vi havas?* – ”Hur mycket pengar har du?” Frågor med *ki*-ord behandlas under [frågor och negation](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/fragor-och-nekande/).

## Exempel i meningar

- *Kiu estas tiu viro?* – ”Vem är den där mannen?”
- *Kio estas en la skatolo?* – ”Vad finns i lådan?”
- *Kian veteron vi havas tie?* – ”Hurdant väder har ni där?”
- *Ĉiu infano ricevis donacon.* – ”Varje barn fick en present.”
- *Ĉiuj ĝojis pri la neĝo.* – ”Alla gladdes åt snön.”
- *Iu frapas ĉe la pordo.* – ”Någon knackar på dörren.”
- *Mi serĉis la ŝlosilon ĉie, sed trovis ĝin nenie.* – ”Jag letade efter nyckeln överallt men hittade den ingenstans.”
- *Kiam vi alvenos, telefonu al mi.* – ”När du kommer fram, ring mig.”
- *Ĉi tiu domo estas pli granda ol tiu.* – ”Det här huset är större än det där.”
- *Prenu kiun ajn libron vi volas.* – ”Ta vilken bok du vill.”

## Vanliga frågor

### Hur många tabellord finns det i esperanto?
Det finns 45: fem inledningar (*ki-, ti-, i-, ĉi-, neni-*) gånger nio ändelser (*-o, -u, -a, -e, -el, -am, -om, -al, -es*). Former som *aliu* med *ali-* ”annan” är inofficiella, och PMEG avråder från dem.

### Vad är skillnaden mellan kiu och kio?
*Kiu* är för personer och för ett föremål av flera (”vem”, ”vilken”) och kan stå före ett substantiv. *Kio* är för saker i allmänhet (”vad”) och står ensamt.

### Heter det ĉi tiu eller tiu ĉi?
Båda är korrekta och betyder samma sak: ”den här”. *Ĉi* kan stå före eller efter tabellordet.

### Tar tabellorden -n?
De som slutar på *-u*, *-a* och *-o* tar *-n* som objekt: *kiun, tian, tion*. De på *-e* tar det bara för riktning: *tien*. Resten ändras aldrig.

### Varför kallas de korrelativ?
Därför att de bildar matchande uppsättningar: varje frågeord har sina pekande, vaga, totala och nekande partner. På esperanto kallas de *tabelvortoj*, efter tabellen som de vanligen lärs in i.

## Källor

- PMEG: [Tabelvortoj – bazaj reguloj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/tabelvortoj/bazaj_reguloj.html), [Postpartoj kaj finaĵoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/tabelvortoj/postpartoj_finajhoj.html), [ALI-vortoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/tabelvortoj/ali-vortoj.html)
- PMEG: [Ĉi](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/e-vortecaj_vortetoj/lokaj/chi.html), [Ajn](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/e-vortecaj_vortetoj/ceteraj/ajn.html), [N por direkto](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/direkto.html)
- [Fundamento de Esperanto](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/) – Akademio de Esperanto
- [Esperanto vocabulary](https://en.wikipedia.org/wiki/Esperanto_vocabulary) – Wikipedia