# Esperanto -ig- och -iĝ-: transitiva och intransitiva verb

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/transitiva-verb/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Verb i esperanto är transitiva eller inte: komenci eller komenciĝi, fermi eller fermiĝi. -ig- ger ett objekt, -iĝ- tar bort det. Par kontrollerade i ReVo.

Varje verb i esperanto tar antingen ett direkt objekt (transitivt) eller inte (intransitivt), och suffixen *-ig-* och *-iĝ-* växlar mellan de två. *-Ig-* lägger till en aktör och ett objekt: *sidi* – ”sitta” → *sidigi* – ”sätta (någon)”. *-Iĝ-* tar bort objektet: *fermi* – ”stänga (något)” → *fermiĝi* – ”stängas (av sig själv)”. Båda är officiella suffix från Fundamento 1905.

Engelskan döljer skillnaden, eftersom ”open”, ”start”, ”change” och ”break” fungerar åt båda hållen: ”I opened the door” och ”the door opened”. Esperanto behöver två former: *Mi malfermis la pordon.* och *La pordo malfermiĝis.* Ett enkelt *La pordo malfermis* är ett fel.

Med *-iĝ-* blir objektet subjekt; med *-ig-* blir subjektet objekt:

Mi malfermis la pordon. | Jag öppnade dörren.
La pordo malfermiĝis. | Dörren öppnades.

La infano dormas. | Barnet sover.
Ŝi dormigas la infanon. | Hon söver barnet.

## Transitivt eller intransitivt?

Ett transitivt verb kan ha ett direkt objekt, som får *-n* (se [ackusativ](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/)). Fråga ”vem?” eller ”vad?” efter verbet. *Mi fermas la pordon* – ”Jag stänger dörren”: svaret är *la pordon*, så *fermi* är transitivt. *Mi dormas* – ”Jag sover” har inget svar, så *dormi* är intransitivt.

En ren verbstam visar inte vilken sort den är; det beror på betydelsen, och ordböcker anger det. ReVo, den fria ordboken för esperanto, markerar de flesta verb *tr* (transitivt), *ntr* (intransitivt) eller *x* (båda). Varje stamverb i tabellerna nedan har kontrollerats där, och dess beteckning visas.

Vissa verb går åt båda hållen. ReVo markerar *paroli* med *x*: *Ŝi parolas.* – ”Hon talar.” och *Ŝi parolas Esperanton.* – ”Hon talar esperanto.” Några intransitiva verb godtar ett objekt som bara upprepar handlingen: *Mi dancis valson.* – ”Jag dansade vals.”

## Transitiva stammar: -iĝ- tar bort objektet

Lägg till *-iĝ-* när objektet blir subjekt och handlingen sker av sig själv, eller ingen bryr sig om vem som gjorde den. Jämför:

- *La infano rompis la glason.* – ”Barnet slog sönder glaset.”
- *La glaso rompiĝis.* – ”Glaset gick sönder.”

| Verb | ReVo | Betydelse | Med -iĝ- | Betydelse |
|---|---|---|---|---|
| *komenci* | tr | börja (något) | *komenciĝi* | börja (en händelse) |
| *fini* | tr | avsluta (något) | *finiĝi* | ta slut |
| *fermi* | tr | stänga | *fermiĝi* | stängas |
| *malfermi* | tr | öppna | *malfermiĝi* | öppnas |
| *veki* | tr | väcka (någon) | *vekiĝi* | vakna |
| *movi* | tr | flytta (något) | *moviĝi* | röra sig |
| *turni* | tr | vända (något) | *turniĝi* | vända sig, rotera |
| *ŝanĝi* | tr | ändra (något) | *ŝanĝiĝi* | ändras |
| *rompi* | tr | slå sönder | *rompiĝi* | gå sönder |
| *levi* | tr | lyfta | *leviĝi* | resa sig, stiga |
| *trovi* | tr | hitta | *troviĝi* | befinna sig, finnas |
| *detrui* | tr | förstöra | *detruiĝi* | falla samman, gå under |
| *naski* | tr | föda | *naskiĝi* | födas |

## Intransitiva stammar: -ig- lägger till ett objekt

Lägg till *-ig-* för att säga att någon eller något får handlingen att ske. Det gamla subjektet blir objekt: *La infano dormas.* → *Ŝi dormigas la infanon.* – ”Hon söver barnet.” Varje *-ig-*-verb tar ett objekt (PMEG).

| Verb | ReVo | Betydelse | Med -ig- | Betydelse |
|---|---|---|---|---|
| *sidi* | ntr | sitta | *sidigi* | sätta (någon) |
| *stari* | ntr | stå | *starigi* | ställa upp |
| *morti* | ntr | dö | *mortigi* | döda |
| *bruli* | ntr | brinna | *bruligi* | bränna (något) |
| *daŭri* | ntr | räcka, pågå | *daŭrigi* | fortsätta (något) |
| *resti* | ntr | stanna kvar | *restigi* | lämna kvar (något) |
| *vivi* | ntr | leva | *vivigi* | väcka till liv |
| *fali* | ntr | falla | *faligi* | fälla |
| *dormi* | ntr | sova | *dormigi* | söva |
| *kreski* | ntr | växa | *kreskigi* | odla (en växt), föda upp |
| *boli* | ntr | koka | *boligi* | koka (en vätska) |
| *okazi* | ntr | hända | *okazigi* | hålla, arrangera (en händelse) |
| *ĉesi* | ntr | upphöra | *ĉesigi* | avbryta, stoppa (något) |

Stammar som redan tar ett objekt kan också få *-ig-*, med betydelsen ”få någon att göra det”: *kompreni* – ”förstå” → *komprenigi* – ”få att förstå”; *manĝi* – ”äta” → *manĝigi* – ”mata”; *scii* – ”veta” → *sciigi* – ”underrätta”. Objektet är antingen personen eller saken, aldrig båda: *Mi sciigis lin pri la afero.* – ”Jag underrättade honom om saken.”

## Sidi, sidiĝi, sidigi: tre verb av en stam

Med en intransitiv stam kan båda suffixen läggas till.

| Verb | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| *sidi* | sitta | *La infano sidas.* – ”Barnet sitter.” |
| *sidiĝi* | sätta sig | *La infano sidiĝis.* – ”Barnet satte sig.” |
| *sidigi* | sätta någon | *Ŝi sidigis la infanon.* – ”Hon satte ner barnet.” |

Efter en intransitiv stam markerar *-iĝ-* handlingens början, nästan som prefixet *ek-* (se [prefix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/)): *sidiĝi* ≈ *eksidi*. *Sidiĝi* anger rörelsen ner i sätet, *sidi* positionen: *Bonvolu sidiĝi.* – ”Var så god och sitt.”

## Adjektiv- och substantivstammar: båda suffixen

Av ett adjektiv betyder *-ig-* ”göra så” och *-iĝ-* ”bli så”: *pura* – ”ren” → *purigi* – ”göra ren”, *puriĝi* – ”bli ren”. Substantiv följer samma mönster; logiken finns under [ordbildning](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/).

| Stam | Med -ig- | Med -iĝ- |
|---|---|---|
| *pura* – ren | *purigi* – göra ren | *puriĝi* – bli ren |
| *ruĝa* – röd | *ruĝigi* – färga röd | *ruĝiĝi* – bli röd, rodna |
| *granda* – stor | *grandigi* – förstora | *grandiĝi* – bli större |
| *seka* – torr | *sekigi* – torka | *sekiĝi* – torka, bli torr |
| *laca* – trött | *lacigi* – göra trött | *laciĝi* – bli trött |
| *kolero* – ilska | *kolerigi* – reta upp | *koleriĝi* – bli arg |
| *paco* – fred | *pacigi* – stilla, försona | *paciĝi* – sluta fred |
| *edzo* – make | *edzigi* – gifta bort (som make) | *edziĝi* – gifta sig (om en man) |
| *edzino* – hustru | *edzinigi* – gifta bort (som hustru) | *edziniĝi* – gifta sig (om en kvinna) |

För ett par använder man *geedziĝi*: *Ili geedziĝis en Majo.* – ”De gifte sig i maj.” Med *amiko* – ”vän” är det användbara verbet *amikiĝi*: *Mi amikiĝis kun ŝi.* – ”Jag blev vän med henne.”

## För dig som talar svenska

Svenskan har samma slags par, men som skilda verb, ofta med olika stamvokal: ”sitta – sätta”, ”ligga – lägga”, ”dö – döda”, ”brinna – bränna”, ”falla – fälla”, ”vakna – väcka”. Ofta motsvarar den intransitiva formen esperantos grundverb och den transitiva *-ig-*: ”brinna – bränna” ≈ *bruli* – *bruligi*, ”falla – fälla” ≈ *fali* – *faligi*, ”dö – döda” ≈ *morti* – *mortigi*. Ibland är det tvärtom: ”vakna – väcka” ≈ *vekiĝi* – *veki*. Svenskan har dessutom många verb på ”-na” som betyder ”bli”: ”tystna”, ”blekna” och ”vakna” ≈ *-iĝ-*. Esperanto gör detta regelbundet med två suffix i stället för många oregelbundna par.

Svenskan klarar sig ofta med s-form eller reflexiv: ”dörren öppnades”, ”dörren öppnade sig”. På esperanto säger man *La pordo malfermiĝis*. Och liksom engelskan har svenskan en del verb som går åt båda hållen (”börja”: ”filmen börjar” och ”jag börjar jobbet”). På esperanto kräver *komenci* ett objekt, och *komenciĝi* används när något börjar av sig självt.

## Misstag som engelsk- och svensktalande gör

Det vanliga felet är att använda ett transitivt verb utan objekt. Saknas objektet och något bara händer behöver du förmodligen *-iĝ-*.

| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| *La filmo komencas je la oka.* | *La filmo komenciĝas je la oka.* | Inget objekt: filmen börjar av sig själv. |
| *La leciono finis.* | *La leciono finiĝis.* | *Fini* behöver ett objekt: *Ŝi finis la lecionon.* |
| *La pordo malfermas.* | *La pordo malfermiĝas.* | Inget objekt, alltså *-iĝ-*. |
| *La vetero ŝanĝis.* | *La vetero ŝanĝiĝis.* | *Ŝanĝi* behöver ett objekt: *Mi ŝanĝis mian opinion.* |
| *Mi vekis je la sesa.* | *Mi vekiĝis je la sesa.* | *Veki* betyder att väcka någon annan. |
| *Li mortis la serpenton.* | *Li mortigis la serpenton.* | *Morti* tar aldrig objekt. |
| *La libro vendas bone.* | *La libro vendiĝas bone.* | Boken är inte säljaren. |

*Komenci* med en infinitiv är riktigt, eftersom infinitiven är objektet: *Komencis pluvi.* – ”Det började regna.”

## Esti fermita eller fermiĝi?

Båda kan beskriva en stängd dörr, men de säger olika saker.

| Form | Fokus | Exempel |
|---|---|---|
| Aktiv | aktören | *La gardisto fermis la pordon.* – ”Vakten stängde dörren.” |
| Passiv: *esti* + *-ita* | saken; en aktör finns, nämnd eller inte | *La pordo estas fermita.* – ”Dörren är stängd.” |
| *-iĝ-* | sakens egen förändring | *La pordo fermiĝis.* – ”Dörren stängdes.” |

En passiv har alltid en aktör bakom sig, som kan läggas till med *de*: *La pordo estis fermita de la gardisto.* Ett *-iĝ-*-verb säger att handlingen sker mer eller mindre av sig själv, så en aktör nämns normalt inte. PMEG ställer *Li estis naskita en Januaro*, som betonar själva födelsen, mot *Li naskiĝis en Januaro*, som betonar den nyfödde. På samma sätt betyder *Li estas nomata Petro* att folk kallar honom så, medan *Li nomiĝas Petro* bara anger hans namn. Mer om passiv: [particip](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/particip/).

## När inget suffix behövs

- Ett verb som redan betyder en förändring behöver oftast inget *-iĝ-*. *Morti* betyder redan ”att gå från liv till död”; *mortiĝi* är sällsynt och antyder en olycka (PMEG).
- PMEG föredrar *ĉesi* eller *ekĉesi* framför *ĉesiĝi* och *ektimi* framför *timiĝi*; för ”få veta” påpekar den att *ekscii* nu är vanligare än *sciiĝi*.
- För att säga att någon får något att hända som redan är ett *-iĝ-*-verb används *igi* med en infinitiv i stället för staplade suffix: *La bruo igis ŝin vekiĝi.* – ”Oljudet fick henne att vakna.” *Igi* – ”orsaka” och *iĝi* – ”bli” är också egna verb.

## Exempel i meningar

- *Mi fermis la pordon.* – ”Jag stängde dörren.”
- *La pordo fermiĝis pro la vento.* – ”Dörren slog igen på grund av vinden.”
- *La orkestro komencis la koncerton akurate.* – ”Orkestern började konserten i tid.”
- *La koncerto komenciĝis je la oka.* – ”Konserten började klockan åtta.”
- *La infano sidiĝis apud la fenestro.* – ”Barnet satte sig vid fönstret.”
- *La patro sidigis la bebon sur la seĝon.* – ”Pappan satte bebisen på stolen.”
- *La akvo jam bolas.* – ”Vattnet kokar redan.”
- *Mi boligas akvon por teo.* – ”Jag kokar vatten till te.”
- *Liaj vortoj ĝojigis ĉiujn.* – ”Hans ord gladde alla.”
- *La prezoj altiĝis dum la jaro.* – ”Priserna steg under året.”

## Vanliga frågor

### Vad är skillnaden mellan -ig- och -iĝ-?
*-Ig-* betyder ”orsaka”: det lägger till en aktör och ett objekt (*bruli* → *bruligi*). *-Iĝ-* betyder ”bli” eller ”ske av sig självt”: det tar aldrig objekt (*fermi* → *fermiĝi*). Alla suffix finns listade under [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/).

### Är komenci transitivt i esperanto?
Ja, ReVo markerar det *tr*. Det tar det som påbörjas (*Mi komencis la laboron*) eller en infinitiv (*Li komencis paroli*). För en händelse som börjar av sig själv används *komenciĝi*: *La koncerto komenciĝis.*

### Hur säger man ”affären öppnar klockan nio”?
*La butiko malfermiĝas je la naŭa.* Om en person gör öppnandet används det vanliga verbet: *La vendisto malfermas la butikon je la naŭa.*

### Hur ser jag om ett verb i esperanto är transitivt?
Kolla ReVo, som markerar verb *tr*, *ntr* eller *x* (båda), eller fråga ”vem?” eller ”vad?” efter verbet. Verb på *-ig-* är alltid transitiva och verb på *-iĝ-* är det aldrig.

### Hur skriver jag -iĝ- utan hatt-bokstäver?
I x-systemet skriver du *igx*: *komencigxi* blir *komenciĝi*.

### Ska det vara sidi eller sidiĝi för ”att sätta sig”?
*Sidiĝi* anger handlingen att sätta sig: *Ŝi sidiĝis apud mi.* – ”Hon satte sig bredvid mig.” *Sidi* är tillståndet att sitta: *Mi sidas.* – ”Jag sitter.” *Sidigi* betyder att sätta någon annan.

## Källor

- PMEG: [IG-verboj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj_frazroloj/ig.html), [IĜ-verboj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj_frazroloj/igh.html), [Objektaj verboj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj_frazroloj/objektaj.html), [Senobjektaj verboj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj_frazroloj/senobjektaj.html)
- PMEG: [IG](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ig.html) och [IĜ](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/igh.html) (inklusive jämförelsen mellan IĜ-verb och passiva verb)
- PMEG: [Pasivo – bazaj reguloj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pasivo/bazaj_reguloj.html), [Pasivigeblaj frazoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pasivo/pasivigeblaj_frazoj.html)
- [Reta Vortaro](https://reta-vortaro.de/) (ReVo): [förkortningarna *tr*, *ntr*, *x*](https://reta-vortaro.de/revo/dok/mallongigoj.html); artiklar som [komenci](https://reta-vortaro.de/revo/art/komenc.html), [fini](https://reta-vortaro.de/revo/art/fin.html), [fermi](https://reta-vortaro.de/revo/art/ferm.html), [sidi](https://reta-vortaro.de/revo/art/sid.html), [morti](https://reta-vortaro.de/revo/art/mort.html), [veki](https://reta-vortaro.de/revo/art/vek.html), [bruli](https://reta-vortaro.de/revo/art/brul.html)
- [Fundamento de Esperanto](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/) – Akademio de Esperanto