# Vanliga misstag i esperanto och hur man rättar dem

Source: https://esperantopedia.org/sv/grammatik/vanliga-misstag/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> De vanligaste esperantofelen för svenskspråkiga: saknat -n, -ig- och -iĝ-, sia och lia, om och ĉu, uttal. Fel och rätt exempel med regeln bakom.

De vanligaste misstagen i esperanto är ett saknat ackusativ-*n*, ett adjektiv som inte kopierar sitt substantiv, förväxlade *-ig-* och *-iĝ-*, *lia* där *sia* behövs, *se* där *ĉu* hör hemma och *kiel* där det ska vara *ol*. Raderna nedan är skrivna med svensktalande i åtanke. Varje rad ger den felaktiga formen, den rätta och orsaken. Några ”felaktiga” meningar är grammatiska men säger något annat än avsett; kolumnen Varför förklarar det.

## Ändelser

Fullständiga regler: [ackusativ](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/) och [substantiv och adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/). Svenskan markerar inte objektet på substantiv, så *-n* är det fel som svensktalande oftast gör.

| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| *Mi vidas la hundo.* | *Mi vidas la hundon.* – ”Jag ser hunden.” | Det direkta objektet får *-n*; ordföljden markerar det inte. |
| *Mi estas instruiston.* | *Mi estas instruisto.* – ”Jag är lärare.” | Efter *esti* beskriver ordet subjektet och är inget objekt, alltså inget *-n*. |
| *belaj domo*, *grandan domoj* | *bela domo*, *grandajn domojn* – ”ett vackert hus”, ”stora hus” | Ett adjektiv kopierar substantivets tal (*-j*) och *-n*. Svenska adjektiv böjs efter genus, tal och bestämdhet, esperantos bara efter tal och kasus. |
| *katonj* | *katojn* – ”katter” (objekt) | *-j* kommer alltid före *-n*. |
| *Mi havas du kato.* | *Mi havas du katojn.* – ”Jag har två katter.” | Mer än en sak kräver pluralis. |
| *Mi iras al la urbon.* | *Mi iras al la urbo.* – ”Jag går till stan.” | *Al* visar redan riktning; riktnings-*n* hör till *en*, *sur*, *sub* (PMEG). |
| *La birdo flugis en la ĉambro.* | *La birdo flugis en la ĉambron.* – ”Fågeln flög in i rummet.” | Båda är korrekta, men utan *-n* var fågeln redan inne. |

## Verb

Se [-ig- och -iĝ-](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/transitiva-verb/), [verb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/verb/) och [particip](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/particip/).

| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| *La filmo komencas.* | *La filmo komenciĝas.* – ”Filmen börjar.” | *Komenci* behöver ett objekt (*Mi komencas la filmon*). Något som börjar av sig självt tar *-iĝ-*. Svenskans ”börja” gör båda jobben. |
| *Mi dormas la bebon.* | *Mi dormigas la bebon.* – ”Jag söver barnet.” | Ett intransitivt verb får objekt först genom *-ig-*. |
| *Mi volas lernas.* | *Mi volas lerni.* – ”Jag vill lära mig.” | Efter *voli*, *povi* och *devi* står det andra verbet i infinitiv *-i*. |
| *Li diris, ke li venus.* | *Li diris, ke li venos.* – ”Han sa att han skulle komma.” | Behåll tiden från de ursprungliga orden (”jag kommer”); att flytta den bakåt som i svenskan (”skulle komma”) är ett fel (PMEG). |
| *Estas varma hodiaŭ.* | *Estas varme hodiaŭ.* – ”Det är varmt i dag.” | En mening utan subjekt tar ett adverb. |
| *La ĉambro estas varme.* | *La ĉambro estas varma.* – ”Rummet är varmt.” | Med ett verkligt subjekt tar *esti* ett adjektiv. |
| *La pordo estas fermata.* | *La pordo estas fermita.* – ”Dörren är stängd.” | *-at-* betyder att handlingen pågår (”stängs”); *-it-* att den är avslutad. |
| *Mi ĵetadis la pilkon unu fojon.* | *Mi ĵetis la pilkon unu fojon.* – ”Jag kastade bollen en gång.” | *-ad-* visar en handling som fortsätter eller upprepas (PMEG); en enstaka handling tar det enkla verbet. Se [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/). |

## Pronomen och tabellord

Se [pronomen](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/pronomen/), [relativsatser](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/relativsatser/) och [frågor och negation](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/fragor-och-nekande/). Här har svenskan ett försprång: ”sin, sitt, sina” fungerar som *sia*, och regeln om vad som är subjekt är densamma.

| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| *Petro amas lian edzinon.* | *Petro amas sian edzinon.* – ”Petter älskar sin fru.” | *Sia* syftar tillbaka på subjektet. *Lian* betyder en annan mans fru, precis som ”hans fru” i svenskan. |
| *Petro kaj sia edzino venis.* | *Petro kaj lia edzino venis.* eller *Petro kun sia edzino venis.* – ”Petter och hans fru kom.” | *Sia* kan inte ingå i subjektet, och det finns bara i tredje person: *Mi venis kun mia frato*, inte *kun sia frato*. Svenskan följer samma regel (”Petter och hans fru”), men svenskans ”sin” böjs efter genus, *sia* gör det inte. |
| *La libro, ke mi legis* | *La libro, kiun mi legis* – ”boken som jag läste” | För att beskriva ett substantiv används *kiu*, med *-n* när det är objekt. Svenskans ”som” motsvaras av *kiu*; *ke* är ”att” och inleder bara ett påstående. |
| *Mi pensas vi pravas.* | *Mi pensas, ke vi pravas.* – ”Jag tror att du har rätt.” | Ett påstående efter ett verb för tänkande eller sägande behöver *ke*. Svenskan kan utelämna ”att” (”Jag tror du har rätt”), esperanto nästan aldrig. |
| *Mi estas dudek jaroj.* | *Mi havas dudek jarojn.* eller *Mi estas dudekjara.* – ”Jag är tjugo år.” | Ålder är något man har (*havi … jarojn*) eller ett adjektiv på *-jara*; man ”är” inte år. Svenskans ”Jag är tjugo år” går alltså inte att översätta ord för ord. Se [tid och datum](https://esperantopedia.org/sv/fraser/tid/). |
| *Mi ne vidis neniun.* | *Mi vidis neniun.* – ”Jag såg ingen.” | En negation per sats. Två tar ut varandra, så den felaktiga meningen betyder ”Jag såg faktiskt någon”. |
| *Mi ne scias, se li venos.* | *Mi ne scias, ĉu li venos.* – ”Jag vet inte om han kommer.” | Ja/nej-frågor inne i en mening inleds med *ĉu*; *se* är ”om” i betydelsen ”ifall”. Svenskans ”om” täcker båda, så här måste du välja. Esperanto behåller påståendets ordföljd. |

## Ordval

Se [komparation](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/komparation/), [prepositioner](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prepositioner/) och [artikeln](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/artikel/).

| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| *Li estas pli alta kiel mi.* | *Li estas pli alta ol mi.* – ”Han är längre än jag.” | ”Än” är *ol*. *Kiel* betyder ”som” (jämförelse av lika). |
| *Mi volas glason de akvo.* | *Mi volas glason da akvo.* – ”Jag vill ha ett glas vatten.” | *Da* anger en mängd. Svenskan klarar sig utan preposition här. *Glaso de akvo* är ett glas som hör ihop med vatten, till exempel ett som har innehållit vatten (PMEG). |
| *multe de homoj* | *multe da homoj* – ”många människor” | Mängdord kopplas till det de räknar med *da*, och inget *-n* följer efter det: *Mi vidis multe da homoj.* |
| *Mi venos en la oka.* | *Mi venos je la oka.* – ”Jag kommer klockan åtta.” | Klockslag tar *je*. Dagar tar *-n*: *lundon* – ”på måndag”. |
| *Tiu ŝtofo kostas dek eŭrojn po metro.* | *Tiu ŝtofo kostas po dek eŭrojn por metro.* – ”Det tyget kostar tio euro per meter.” | *Po* står före den mängd som upprepas, och ”per” är *por* (PMEG). |
| *Mi parolas anglan.* | *Mi parolas la anglan.* – ”Jag talar engelska.” | Ett språk som namnges med ett adjektiv tar *la*: *la angla*. Svenskan har ingen artikel här, så den är lätt att glömma. |
| *Mi lernas la Esperanton.* | *Mi lernas Esperanton.* – ”Jag lär mig esperanto.” | Språknamn på *-o* (*Esperanto*, *Ido*, *Volapuko*) är egennamn och tar ingen *la*. |

### Falska vänner

Ord som ser svenska ut men betyder något annat:

| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| *Mi estas tri laca.* | *Mi estas tre laca.* – ”Jag är mycket trött.” | *Tre* betyder ”mycket”. Siffran tre är *tri*. |
| *Tio estas dum ideo.* | *Tio estas stulta ideo.* – ”Det är en dum idé.” | *Dum* betyder ”medan, under”. ”Dum” är *stulta*. |
| *Ni vidiĝos sen.* | *Ni vidiĝos poste.* – ”Vi ses senare.” | *Sen* betyder ”utan”. ”Sen” i betydelsen ”sedan, senare” är *poste* (och *tiam* ”då”); *malfrue* betyder ”sent”. |
| *Mi ricevis multe da posto.* | *Mi ricevis multe da poŝto.* – ”Jag fick mycket post.” | *Post* betyder ”efter”. Post som skickas är *poŝto*. |
| *Tio estas fina vino.* | *Tio estas bonega vino.* – ”Det är ett fint vin.” | *Fina* betyder ”slutlig, sista”. Svenskans ”fin” motsvaras av *bela*, *bonega* eller *agrabla*, beroende på sammanhanget. |

## Uttal och stavning

Dessa felsteg kommer från svenska uttalsvanor. Se [alfabetssidan](https://esperantopedia.org/sv/lara/alfabet-och-uttal/).

| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| *FA-mi-li-o*, *TE-le-fo-no* | *fa-mi-LI-o*, *te-le-FO-no* | Betoningen ligger på näst sista vokalen, som i *es-pe-RAN-to*. Svenskan betonar ofta första stavelsen (”familj”). *i* före *o* räknas som vokal. |
| *centro* uttalat ”SEN-tro” | *centro* uttalat ”TSEN-tro” | *c* är alltid ”ts” (PMEG). Svenskans *c* före *e* och *i* är ett s-ljud. |
| *geografio* uttalat ”jeo-gra-FI-o” | *ge-o-gra-FI-o* med hårt *g* | *g* och *k* är alltid hårda, som i ”gå” och ”ko”. Svenskan mjuknar *g* till j-ljud och *k* till tj-ljud före *e*, *i*, *y*, *ä* och *ö* (”geografi”, ”kemi”), så säg också *kilometro* med hårt *k*. |
| *ĉambro* uttalat med svenskt tj-ljud | *ĉambro* uttalat med [tʃ], som *ch* i engelskans ”church” | *ĉ* är [tʃ]; svenskans tj-ljud är ett annat ljud. |
| *Mi scias, ke si venos.* | *Mi scias, ke ŝi venos.* – ”Jag vet att hon kommer.” | *Si* utan hatt är det reflexiva pronomenet, ett annat ord. Kan du inte skriva *ŝ*? Använd [x-systemet](https://esperantopedia.org/sv/lara/alfabet-och-uttal/). |
| *Ŝi parolas la Francan.* | *Ŝi parolas la francan.* – ”Hon talar franska.” | Adjektivformer av språk- och nationalitetsnamn skrivs normalt med liten bokstav. Bara namn på *-o*, som *Esperanto*, får versal (PMEG). |
| *Mi lernas esperanton.* | *Mi lernas Esperanton.* – ”Jag lär mig esperanto.” | På svenska skrivs språknamn med liten bokstav, men på esperanto är *Esperanto* ett egennamn på *-o* och får versal (PMEG). |

## Vanliga frågor

### Vilka esperantofel ändrar meningens betydelse?
Flera: *lian* i stället för *sian* (en annan mans fru, inte den egna), *-ata* i stället för *-ita* (”stängs” i stället för ”är stängd”), ett saknat riktnings-*n* (inne i rummet i stället för in i det) och dubbel negation (meningen blir positiv).

### Varför blandar svensktalande ihop -ig- och -iĝ-?
Svenskan använder ofta samma verb för båda uppgifterna: ”dörren öppnades” och ”jag öppnade dörren”, ”filmen börjar” och ”jag börjar filmen”. Esperanto har *La pordo malfermiĝis* och *Mi malfermis la pordon*. Paren finns listade under [-ig- och -iĝ-](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/transitiva-verb/).

### Skriver man språknamn med versal i esperanto?
Bara namn som slutar på *-o*, som *Esperanto*, *Ido* och *Latino*. Adjektivformer som *angla* och *franca* och de flesta nationalitetsord (*anglo*, *usonano*) skrivs normalt med liten bokstav.

### Hur kan jag kontrollera min egen esperanto?
Kontrollera varje mening: *-n* på varje objekt, *-j* och *-n* på varje adjektiv, rätt form av *-ig-/-iĝ-*, *sia* bara för subjektet, och *ol*, *ke*, *ĉu* på rätt plats. Läs sedan högt för att höra betoningen.

## Källor

- PMEG: [N – grundregler](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/bazaj_reguloj.html), [N för objekt](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/objekto.html), [N för riktning](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/direkto.html), [A-ord](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/a-vortoj/bazaj_reguloj.html), [Singular och plural](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/unu-nombro_multe-nombro/bazaj_reguloj.html)
- PMEG: [Verb med -iĝ-](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj_frazroloj/igh.html), [Neutral form (infinitiv)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj/neutrala.html), [Tempus i indirekt tal](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/nerekta_parolo/verboformoj.html), [E-ord](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/e-vortoj/uzo.html), [Particip som A-ord](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/participoj/a-vortoj.html), [Suffixet -ad-](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ad.html)
- PMEG: [Si i enkla satser](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pronomoj/si/simplaj_frazoj.html), [Kiu](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/rilataj/kiu_kio_kies/kiu.html), [Frågor som bisatser](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/subfrazoj/demandaj.html), [Negation](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/neado.html), [Utrop](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/frazospecoj/fraztipoj_frazfunkcioj.html)
- PMEG: [Kiel och ol](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/komparoj/kiel_ol/index.html), [Da](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/rolvortetoj/da/detalaj_reguloj.html), [Je](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/rolvortetoj/je.html), [Po](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/rolvortetoj/aliaj_rolvortetoj/po.html), [La före språknamn](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/difiniloj/la/specialaj_uzoj.html), [Stor bokstav](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/propraj_nomoj/majuskloj.html), [Pronunciation](https://bertilow.com/pmeg/skribo_elparolo/elparolo/bazaj_reguloj.html)
- Reta Vortaro (ReVo): [dum](https://reta-vortaro.de/revo/art/dum.html), [tre](https://reta-vortaro.de/revo/art/tre.html), [sen](https://reta-vortaro.de/revo/art/sen.html), [post](https://reta-vortaro.de/revo/art/post.html), [poŝto](https://reta-vortaro.de/revo/art/posxt.html), [fino](https://reta-vortaro.de/revo/art/fin.html)
- [Reflexivt pronomen](https://sv.wikipedia.org/wiki/Reflexivt_pronomen) – Wikipedia