# Esperanto lektion 1: hälsningar, uttal och alfabet

Source: https://esperantopedia.org/sv/lara/kurs/lektion-1/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Säg hej på esperanto, presentera dig med Mi estas… och läs vilket ord som helst högt: en bokstav, ett ljud, betoning på näst sista stavelsen.

I den här första lektionen lär du dig att läsa esperanto högt, att hälsa, säga hej då och presentera dig. Du möter de personliga pronomenen *mi, vi, li, ŝi* och verbet *estas* – ”är” – som är detsamma för alla personer, precis som i svenskan. Har du aldrig hört esperanto förut? Läs då först de fem uttalsreglerna under ”Grammatik” och gå sedan tillbaka till dialogen.

## Dialog

Ana bor i São Paulo i Brasilien. Tomo bor i Kraków i Polen. Båda har just gått med i en samtalsgrupp på esperanto på nätet, som leds av Juma från Kenya.

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| **Juma:** Saluton al ĉiuj! Mi estas Juma. Mi estas el Kenjo. | Hej allihop! Jag är Juma. Jag är från Kenya. |
| **Ana:** Saluton, Juma! Mi estas Ana. Mi estas el Brazilo. | Hej, Juma! Jag är Ana. Jag är från Brasilien. |
| **Tomo:** Bonan tagon! Mi estas Tomo. Mi estas el Pollando. | Goddag! Jag är Tomo. Jag är från Polen. |
| **Juma:** Bonvenon, Ana kaj Tomo! Kiel vi fartas? | Välkomna, Ana och Tomo! Hur mår ni? |
| **Ana:** Bone, dankon. Kaj vi? | Bra, tack. Och du? |
| **Juma:** Tre bone, dankon! | Mycket bra, tack! |
| **Tomo:** Mi fartas bone, sed mi estas iom nervoza. Mi estas komencanto. | Jag mår bra, men jag är lite nervös. Jag är nybörjare. |
| **Ana:** Ankaŭ mi estas komencanto! | Jag är också nybörjare! |
| **Juma:** Ne gravas. Ĉi tie ni ĉiuj estas amikoj. | Det gör ingenting. Här är vi alla vänner. |
| **Tomo:** Dankon, Juma. Saluton, Ana! | Tack, Juma. Hej, Ana! |
| **Ana:** Saluton, Tomo! Ĝis lundo? | Hej, Tomo! Vi ses på måndag? |
| **Juma:** Jes, ĝis lundo! Ĝis revido, amikoj! | Ja, vi ses på måndag! Hej då, vänner! |
| **Tomo:** Ĝis revido! | Hej då! |

Läs varje replik högt två gånger. Betona den näst sista stavelsen: sa-LU-ton, bon-VE-non, ko-men-CAN-to.

Namn behåller ofta sin egen stavning och sitt eget uttal: *Juma* är ett swahilinamn som börjar med samma ljud som engelska ”jungle”, fast esperantobokstaven *j* annars låter som svenskt j i ”ja”.

## Nya ord

| Esperanto | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| *saluton* | hej | hälsning när som helst på dygnet |
| *bonan tagon* | goddag, hej | mer formellt än *saluton* |
| *bonvenon* | välkommen, välkomna | |
| *ĝis revido* | hej då, adjö | ordagrant ”tills vi ses igen”, jämför ”på återseende”; kort: *ĝis!* |
| *mi* | jag | pronomen |
| *vi* | du, ni | en person eller flera – inte svenskans ”vi”! |
| *li* | han | pronomen |
| *ŝi* | hon | pronomen |
| *ni* | vi | se upp: esperantons *ni* är svenskans ”vi” |
| *estas* | är | presens av *esti* ”vara”; samma form för alla personer |
| *farti* | må | *Kiel vi fartas?* ”Hur mår du?” |
| *el* | från, ur | *el Brazilo* ”från Brasilien” |
| *al* | till | *Saluton al ĉiuj!* ”Hej allihop!” |
| *ĉiuj* | alla, allihop | *ni ĉiuj* ”vi alla” |
| *nervoza* | nervös | |
| *kaj* | och | låter som svenska ”kaj” |
| *sed* | men | |
| *kiel* | hur | frågeord (lektion 7) |
| *bone* | bra | adverb |
| *tre* | mycket | inte ”tre” – tre heter *tri* |
| *iom* | lite, en aning | |
| *dankon* | tack | |
| *ankaŭ* | också | *ankaŭ mi* ”jag också” |
| *jes* | ja | |
| *komencanto* | nybörjare | av *komenci* ”börja” |
| *amiko* | vän | plural *amikoj* (lektion 2) |
| *ĉi tie* | här | |
| *ne gravas* | det gör ingenting | ordagrant ”(det) är inte viktigt” |

*-ant-* betecknar någon som håller på att göra något: *komencanto* är ”den som börjar”, alltså en nybörjare. Även språkets namn är byggt så: *Esperanto* betyder ”den som hoppas”.
vojaĝ·ant·o = resenär
parol·ant·o = talare, den som talar

## Grammatik

### Uttalet i fem regler

Esperanto stavas som det låter: kan du de här fem reglerna kan du läsa vilket ord som helst högt. Hela bokstavstabellen finns på sidan om [alfabet och uttal](https://esperantopedia.org/sv/lara/alfabet-och-uttal/).

1. **En bokstav, ett ljud.** Varje bokstav uttalas, och ingen bokstav är stum.
2. **Fem rena vokaler.** *a* låter som i ”katt”, *e* som i ”vet”, *i* som i ”vi”, *o* som å i ”gå” och *u* som o i ”bo”. Vokalernas längd ändrar aldrig ett ords betydelse, och esperanto har inte heller svenskans ordaccenter (som i ”anden” – fågeln – och ”anden” – spöket).
3. **Några bokstäver låter annorlunda än i svenskan.** Lär dig tabellen nedan.
4. **Betona den näst sista vokalen.** *SA-lu-ton* är fel; säg *sa-LU-ton*. Samma regel gäller alla ord: *BO-ne, es-pe-RAN-to, KI-el*.
5. **aj, ej, oj, uj, aŭ, eŭ är en stavelse var.** *Kaj* låter som svenska ”kaj”, och *ankaŭ* är *AN-kaŭ*, med *aŭ* som i ”paus”.

Ord ur dialogen: den betonade stavelsen är markerad

| Bokstav | Låter som | Exempel |
|---|---|---|
| *c* | ”ts” i ”plats”, aldrig ”s” eller ”k” | *komencanto* – ”nybörjare” |
| *ĉ* | ”ch” i engelska ”church”, inte tj som i ”tjugo” | *ĉi tie* – ”här” |
| *g* | g i ”gata” (alltid hårt, även före e och i) | *gravas* – ”är viktigt” |
| *ĝ* | ”j” i engelska ”jeans” | *ĝis* – ”tills” |
| *ĥ* | ”ch” i tyska ”Bach” | *ĥoro* – ”kör” (ovanlig bokstav) |
| *j* | j i ”ja” | *jes* – ”ja” |
| *ĵ* | ”j” i franska ”journal” | *ĵurnalo* – ”tidning” |
| *r* | rullande eller slaget r | *revido* – ”återseende” |
| *s* | s i ”sol”, aldrig tonande | *estas* – ”är” |
| *ŝ* | ”sh” i engelska ”she” | *ŝi* – ”hon” |
| *ŭ* | u i ”paus” (efter *a* eller *e*) | *ankaŭ* – ”också” |

### Fallgropar för svenskar

- **Esperantons *vi* och *ni* är omvända.** *Vi* betyder ”du” eller ”ni”, och *ni* betyder ”vi”. *Ni estas amikoj* är alltså ”Vi är vänner”.
- **K och g är alltid hårda.** Svenskan mjukar upp dem före e, i, y, ä och ö (”kind”, ”ge”), men esperanto gör det aldrig: *kiel* uttalas med k, och *gepatroj* (”föräldrar”, lektion 2) med g.
- **C är ”ts”.** I svenskan låter c som s eller k (”cykel”, ”camping”), men *komencanto* uttalas ”ko-men-TSAN-to”.
- **U låter som svenskt o, och o som å.** *Bone* låter ungefär ”bå-ne”, och *Tomo* ungefär ”TÅ-må”. Svenskans eget u-ljud i ”hus” finns inte i esperanto.
- **Z är tonande.** Svenskan saknar ljudet och säger s i ”zoo”, men esperantons *z* låter som engelska ”z” i ”zoo”: surrande, med röst.
- **R och nästa konsonant smälter inte ihop.** I ”bord” och ”barn” blir rd och rn ett enda ljud i de flesta svenska dialekter. I esperanto hörs båda: *fartas* är far-tas, med både r och t.

### Personliga pronomen

Esperanto har sju grundläggande personliga pronomen (*oni* ”man” kommer i lektion 10). De ändras aldrig av artighet: *vi* använder du till en vän, till en främling och till en hel grupp. Se hela kapitlet om [pronomen](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/pronomen/).

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *mi* | jag |
| *vi* | du, ni (en person eller flera) |
| *li* | han |
| *ŝi* | hon |
| *ĝi* | den, det |
| *ni* | vi |
| *ili* | de |

:::match Personliga pronomen
mi = jag
vi = du, ni
li = han
ŝi = hon
ni = vi
ili = de
:::

### En verbform för alla: *estas*

Verbet ”vara” heter *esti*. I presens är det *estas* för alla personer – precis som svenskans ”är”: jag är, du är, hon är. Så fungerar alla verb i esperanto, som du ser i lektion 4 och på sidan om [verb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/verb/).

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *Mi estas Ana.* | Jag är Ana. |
| *Vi estas komencanto.* | Du är nybörjare. |
| *Li estas el Pollando.* | Han är från Polen. |
| *Ŝi estas el Brazilo.* | Hon är från Brasilien. |
| *Ni estas amikoj.* | Vi är vänner. |
| *Ili estas el Kenjo.* | De är från Kenya. |

Det finns inget ord för ”en” eller ”ett”: *Mi estas komencanto* betyder ”Jag är nybörjare”, och där säger ju svenskan inte heller ”en”. Esperanto har bara ett ord för bestämd form, *la*, som kommer i lektion 2.

:::order Bygg meningen
? Jag är nybörjare.
= Mi estas komencanto.
- vi
? Hon är från Brasilien.
= Ŝi estas el Brazilo.
- li
? Vi är vänner.
= Ni estas amikoj.
- vi
? Hur mår du?
= Kiel vi fartas?
= Kiel fartas vi?
- bone
:::

### Hälsningar för alla tillfällen

| Esperanto | Svenska | När |
|---|---|---|
| *Saluton!* | Hej! | när som helst |
| *Bonan matenon!* | God morgon! | på morgonen |
| *Bonan tagon!* | Goddag! | på dagen, lite formellt |
| *Bonan vesperon!* | God kväll! | på kvällen |
| *Bonan nokton!* | God natt! | när man går och lägger sig |
| *Ĝis revido!* / *Ĝis!* | Adjö! / Hej då! | vid avsked |
| *Ĝis lundo!* | Vi ses på måndag! | *ĝis* + en tidpunkt |

*-n* i slutet av *saluton* och *bonan tagon* är ingen utsmyckning: båda är förkortningar av hela meningar – *bonan tagon* av ”jag önskar dig en god dag”, *saluton* av ”jag ger dig en hälsning”. Den ändelsen lär du dig i [lektion 5](https://esperantopedia.org/sv/lara/kurs/lektion-5/). Fler hälsningar hittar du på sidan om [hälsningar på esperanto](https://esperantopedia.org/sv/fraser/halsningar/).

:::write Hälsningar
? God morgon!
= Bonan matenon
! bona mateno | bonan mateno | bona matenon → Båda orden slutar på -n: *bonan matenon*, en förkortning av ”jag önskar dig en god morgon”.
? God kväll!
= Bonan vesperon
! bona vespero | bonan vespero | bona vesperon → Båda orden slutar på -n: *bonan vesperon*.
? God natt! (när du går och lägger dig)
= Bonan nokton
! bona nokto | bonan nokto | bona nokton → Båda orden slutar på -n: *bonan nokton*.
? Hej då!
= Ĝis revido | Ĝis la revido | Ĝis | Ĝis baldaŭ | Adiaŭ
:::

## Övningar

:::quiz Övningar till lektion 1
? Hur uttalas *c* i *komencanto*?
- som ”k” i ”katt”
- som ”s” i ”sol”
- som ”ts” i ”plats” *
? Vilken stavelse är betonad i *saluton*?
- SA
- LU *
- TON
? Vilket ord betyder ”hon”?
- li
- ŝi *
- ĝi
? Översätt: ”Jag är Ana.”
= Mi estas Ana
? Översätt: ”Vi är från Brasilien.”
= Ni estas el Brazilo
? Vad är ett bra svar på *Kiel vi fartas?*
- *Bone, dankon.* *
- *Bonan nokton.*
- *Mi estas el Kenjo.*
? Översätt: ”Hur mår du?”
= Kiel {vi} {fartas}
? Fyll i verbet: *Ili ___ el Pollando.* (”De är från Polen.”)
= estas
? Översätt: ”Jag också!”
= Ankaŭ mi | Mi ankaŭ
:::

:::guess Gissa vad det betyder
? Vad betyder *reveni*?
= komma tillbaka
- komma
- gå
:::

## Kulturhörnan

Esperanto har en födelsedag: **26 juli 1887**. Den dagen gav ögonläkaren Ludwik Zamenhof ut den första läroboken i språket i Warszawa. Den var skriven på ryska och undertecknad *Doktoro Esperanto* – ”doktor En-som-hoppas”. Snart kallade folk själva språket *Esperanto* efter pseudonymen. Läs om [esperantos historia](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/historia/) för att se vad som hände sedan.

## Vanliga frågor

### Kan jag skriva ĉ, ĝ och ŝ på ett vanligt tangentbord?

Ja. Den vanligaste lösningen är [x-systemet](https://esperantopedia.org/sv/lara/alfabet-och-uttal/): skriv *cx* för *ĉ*, *gx* för *ĝ*, *sx* för *ŝ* och *ux* för *ŭ*. Övningarna i den här kursen gör om det åt dig medan du skriver.

### Är *vi* formellt eller informellt?

Både och. *Vi* betyder ”du” eller ”ni”, till en vän eller en främling, så du behöver aldrig fundera på artigt tilltal. En särskild informell singularform, *ci*, finns i teorin men används nästan aldrig.

### Hur säger man ”Jag heter …” på esperanto?

Enklast är *Mi estas Ana* – ”Jag är Ana”. Du hör också *Mi nomiĝas Ana* – ”Jag heter Ana” – och *Mia nomo estas Ana* – ”Mitt namn är Ana”.

## Källor

- [PMEG: Bazaj elparolaj reguloj (uttal och betoning)](https://bertilow.com/pmeg/skribo_elparolo/elparolo/bazaj_reguloj.html)
- [PMEG: Literoj (alfabetet)](https://bertilow.com/pmeg/skribo_elparolo/skribo/literoj.html)
- [PMEG: Personaj pronomoj (personliga pronomen, vi och ci)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pronomoj/personaj.html)
- [PMEG: Mallongigitaj frazoj (Saluton!, Bonan tagon!)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/frazospecoj/mallongigitaj_frazoj.html)
- [Fundamento de Esperanto – grammatiken på engelska (1905)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/gramatiko_angla.html)
- [Wikipedia: Esperanto (på svenska)](https://sv.wikipedia.org/wiki/Esperanto)
- [Wikipedia: Unua Libro](https://en.wikipedia.org/wiki/Unua_Libro)
- [Wikipedia: L. L. Zamenhof](https://en.wikipedia.org/wiki/L._L._Zamenhof)