# Esperanto lektion 10: ordbildning, prefix och suffix

Source: https://esperantopedia.org/sv/lara/kurs/lektion-10/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> En rot, många ord: lerni ger lernejo ”skola”, och malsanulejo betyder ”sjukhus”. Lär dig mal-, -ej-, -ist-, -in-, -et-, -eg-, -ul- och -an-.

I den här lektionen lär du dig knepet som får ordförrådet i esperanto att växa snabbt: att bygga ord av delar. En rot plus ett prefix eller suffix plus en ändelse ger ett nytt ord som du förstår utan ordbok: *lern·ej·o* ”lära sig + plats + substantiv” = ”skola”. Du lär dig åtta av de mest användbara prefixen och suffixen – *mal-, -ej-, -ist-, -in-, -et-, -eg-, -ul-* och *-an-* – och ser hur en rot växer till en hel ordfamilj.

## Dialog

På kongressen ordnas en spelkväll. Juma, som ledde samtalsgruppen på nätet i lektion 1, håller i en ordlek.

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| **Juma:** Bonvenon al la vortludo! La reguloj estas simplaj: mi diras vorton, kaj vi faras novajn vortojn. | Välkomna till ordleken! Reglerna är enkla: jag säger ett ord, och ni bildar nya ord. |
| **Juma:** La unua vorto: *granda*. Kio estas la malo? | Första ordet: *granda* ”stor”. Vad är motsatsen? |
| **Ana:** Malgranda! | Liten! |
| **Juma:** Ĝuste! Kaj tre, tre granda? | Rätt! Och väldigt, väldigt stor? |
| **Tomo:** Grandega! Kiel la kongresejo! | Jättestor! Som kongresshallen! |
| **Juma:** Bonege. Nun: *lerni*. Kiel ni nomas la lokon, kie oni lernas? | Utmärkt. Nu: *lerni* ”lära sig”. Vad kallar vi platsen där man lär sig? |
| **Keiko:** Lernejo! | Skola! |
| **Juma:** Kaj la personon, kiu instruas tie? | Och personen som undervisar där? |
| **Ana:** Instruisto – aŭ instruistino, se ŝi estas virino. | Lärare – eller lärarinna, om det är en kvinna. |
| **Juma:** Perfekte! Kaj ni ĉiuj ĉi tie, ĉe la kongreso? | Perfekt! Och vi alla här på kongressen? |
| **Tomo:** Ni estas kongresanoj! | Vi är kongressdeltagare! |
| **Juma:** Jes! Lasta vorto: *domo*. Kaj malgranda domo? | Ja! Sista ordet: *domo* ”hus”. Och ett litet hus? |
| **Keiko:** Dometo! | En stuga! |
| **Juma:** Kaj persono, kiu estas juna? | Och en person som är ung? |
| **Ana:** Junulo! Kiel ni! | En ungdom! Som vi! |
| **Juma:** Ha ha! Gratulon – vi ĉiuj gajnis! | Ha ha! Grattis – ni har vunnit allihop! |

*Kie* och *kiu* binder också ihop två delar av en mening: *la lokon, kie oni lernas* – ”platsen där man lär sig”; *la personon, kiu instruas* – ”personen som undervisar”. Och *oni* motsvarar svenskans ”man”.

## Nya ord

| Esperanto | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| *vortludo* | ordlek | *vorto* ”ord” + *ludo* ”lek, spel” – byggt precis som ”ordlek” |
| *regulo* | regel | |
| *simpla* | enkel | |
| *diri* | säga | |
| *malo* | motsats | *mal-* använt som ett eget ord |
| *loko* | plats, ställe | |
| *oni* | man | *kie oni lernas* ”där man lär sig”; ”en man” heter däremot *viro* |
| *instrui* | undervisa, lära ut | *lerni* ”lära sig” |
| *persono* | person | |
| *virino* | kvinna | *viro* ”man” |
| *domo* | hus | |
| *juna* | ung | *maljuna* ”gammal (om människor)” |
| *lasta* | sista | |
| *gajni* | vinna | |
| *gratulon!* | grattis! | |
| *se* | om, ifall | inte ”om” i betydelsen huruvida – det heter *ĉu* |
| *lernejo* | skola | *lern-* + *-ej-* |
| *instruisto* | lärare | *instru-* + *-ist-* |
| *kongresano* | kongressdeltagare | *kongres-* + *-an-* |
| *dometo* | stuga, litet hus | *dom-* + *-et-* |
| *grandega* | jättestor | *grand-* + *-eg-* |
| *junulo* | ung person, ungdom | *jun-* + *-ul-* |
| *malsanulejo* | sjukhus | *mal-* + *san-* + *-ul-* + *-ej-* |

*-an-* betecknar en medlem eller invånare: *kongresano* är en kongressdeltagare.
urb·an·o = stadsbo
sam·ide·an·o = meningsfrände – så kallar esperantister varandra

## Grammatik

### Så fungerar ordbildningen

Ett ord i esperanto består av en rot, eventuellt prefix och suffix, och en ändelse. Ändelsen visar ordklassen – *-o* substantiv, *-a* adjektiv, *-e* adverb, *-i* verb – och prefixen och suffixen lägger till betydelse. Enligt *Fundamento* (regel 11) bildas nya ord genom att man sätter ihop befintliga delar – ungefär som i svenska sammansättningar, där ”sjukhus” är ”sjuk” + ”hus”. Läs mer på sidan om [ordbildning](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/).

lernejo = skola | lern = lära sig
kongresano = kongressdeltagare | kongres = kongress
malsanulejo = sjukhus | san = frisk

### Åtta prefix och suffix att börja med

Esperanto har 10 officiella prefix och 31 suffix. De här åtta täcker en stor del av vardagsorden. Se de fullständiga listorna över [prefix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/) och [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/).

| Prefix eller suffix | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| *mal-* | motsatsen | *granda* → *malgranda* ”liten”; *fermi* ”stänga” → *malfermi* ”öppna” |
| *-ej-* | plats för | *lerni* → *lernejo* ”skola”; *kafo* → *kafejo* ”kafé” |
| *-ist-* | yrke, specialist | *instrui* → *instruisto* ”lärare”; *programo* → *programisto* ”programmerare” |
| *-in-* | kvinnlig | *amiko* → *amikino* ”väninna”; *instruisto* → *instruistino* ”lärarinna” |
| *-et-* | liten, svagare | *domo* → *dometo* ”stuga”; *ridi* ”skratta” → *rideti* ”le” |
| *-eg-* | stor, starkare | *granda* → *grandega* ”jättestor”; *pluvo* ”regn” → *pluvego* ”skyfall” |
| *-ul-* | person med den egenskapen | *juna* → *junulo* ”ung person”; *riĉa* ”rik” → *riĉulo* ”rik person” |
| *-an-* | medlem, invånare | *kongreso* → *kongresano* ”kongressdeltagare”; *urbo* → *urbano* ”stadsbo” |

Några har svenska motsvarigheter: *-eg-* fungerar som ”jätte-” i ”jättestor”, *-in-* som ”-inna” i ”lärarinna” och *-ul-* ungefär som ”-ling” i ”yngling” (*junulo*) och ”främling” (*fremdulo*). Men ”-inna” och ”-ling” finns bara i ett begränsat antal svenska ord, medan *-in-* och *-ul-* går att använda med mycket fler.

:::match Vad betyder prefixet eller suffixet?
mal- = motsatsen
-ej- = plats för
-ist- = yrke
-et- = liten, svagare
-eg- = stor, starkare
-ul- = person med den egenskapen
:::

### Byt ändelse, byt ordklass

Samma rot kan bli substantiv, adjektiv, adverb eller verb bara genom att ändelsen byts.

| Ändelse | Ord | Betydelse |
|---|---|---|
| *-o* (substantiv) | *kanto* | sång |
| *-i* (verb) | *kanti* | sjunga |
| *-a* (adjektiv) | *kanta* | sång-, som har med sång att göra |
| *-e* (adverb) | *kante* | sjungande, med sång |

:::ending En rot, fyra ändelser
- o a e i
? en sång
= kant[o]
? Ana gillar att sjunga.
= Ana ŝatas kant[i].
? Arbetet är intressant.
= La labor[o] estas interes[a].
? Tomo lagar mat bra.
= Tomo kuiras bon[e].
? en frisk pojke
= san[a] knab[o]
:::

### En rot, en hel familj

Lär dig roten *san-* ”frisk” så förstår du redan en hel ordfamilj. Vår [esperantoordbok](https://esperantopedia.org/sv/ordbok/) visar delarna och ordfamiljen för varje uppslagsord.

| Ord | Betydelse |
|---|---|
| *sana* | frisk |
| *sano* | hälsa |
| *malsana* | sjuk |
| *malsano* | sjukdom |
| *malsanulo* | patient, sjuk person |
| *malsanulejo* | sjukhus |
| *saniĝi* | bli frisk |

Suffixet *-iĝ-* i *saniĝi* betyder ”bli”: *saniĝi* är ”bli frisk”. Läggs det till ett verb som tar objekt, blir objektet subjekt: *Juma komencas la ludon* ”Juma börjar leken” → *La ludo komenciĝas* ”Leken börjar”. Svenskan använder samma verb i båda fallen, men esperanto markerar skillnaden – ungefär som när svenskan gör ”träffa” till ”träffas”. Du har redan mött *-iĝ-* i *renkontiĝi*, *nomiĝi*, *komenciĝi* och *turniĝi*.

### Prefix och suffix kan stå ensamma

Eftersom prefix och suffix är rötter i sig själva kan de få ändelser och bli egna ord: *malo* ”motsats”, *ejo* ”ställe”, *eta* ”pytteliten”, *ega* ”enorm”, *ino* ”hona, kvinna”. Adverbet *ege* ”oerhört” är särskilt vanligt: *ege bona* – ”jättebra”.

:::write Bygg ett ord
? ett ställe där man äter (*manĝi* + *-ej-*)
= manĝejo
? ett litet bord (*tablo*)
= tableto
? en kock – någon som lagar mat som yrke (*kuiri*)
= kuiristo
! kuirejo → *Kuirejo* är ett kök, ett ställe där man lagar mat. För en person med det som yrke använder du *-ist-*.
? en mycket hård vind, en storm (*vento*)
= ventego
? en familjemedlem (*familio*)
= familiano
:::

## Övningar

:::quiz Övningar till lektion 10
? Vad betyder *malbela*?
- mycket vacker
- ful *
- vacker plats
? Vilket suffix betyder ”plats”?
- -ej- *
- -et-
- -eg-
? Översätt med ett ord: ”en lärarinna”
= instruistino
? Vad är en *dometo*?
- ett stort hus
- ett litet hus *
- en hemmafru
? Vad betyder *mal·san·ul·ej·o*?
- sjukhus *
- läkare
- medicin
? Översätt med ett ord: ”jättestor”
= grandega
? Vilket ord betyder ”kongressdeltagare”?
- *kongresisto*
- *kongresano* *
- *kongresejo*
? Översätt med ett ord: ”en ung person”
= junulo
? Vad är motsatsen till *nova*?
= malnova
? Vilket ord betecknar ett yrke?
- *lernejo*
- *instruisto* *
- *lernanto*
:::

:::guess Gissa vad det betyder
? Vad betyder *maljunulo*?
= gammal man
- ung
- gammal
? Vad betyder *malsani*?
= vara sjuk
- sjukdom
- sjuk
? Vad betyder *koramikino*?
= flickvän
- väninna
- hjärta
:::

## Kulturhörnan

Esperanto har en egen litteratur, både originalverk och översättningar, ända sedan 1887. Författare som Kálmán Kalocsay, Julio Baghy och den skotske poeten William Auld skrev egen poesi och egna romaner, och Auld översatte ”Sagan om ringen” (1995–97). Ingen har räknat alla böcker på esperanto; en översikt uppskattar att det fanns ungefär 10 000 titlar omkring år 2000. Utforska [litteraturen på esperanto](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/litteratur/).

## Vanliga frågor

### Hur många prefix och suffix har esperanto?

Det finns 10 officiella prefix och 31 officiella suffix, plus sex suffix för particip. Du behöver inte alla på en gång; de åtta i den här lektionen täcker en stor del av vardagsspråket.

### Får jag hitta på egna ord?

Ja, inom vissa gränser. Om en sammansättning är tydlig och det inte redan finns ett vanligt ord för saken, förstår folk den. Finns det redan ett välkänt ord använder du det: alla förstår *malsanulejo* ”sjukhus” (*hospitalo* förekommer också).

### Är *malbona* verkligen det vanliga ordet för ”dålig”?

Ja. *Malbona* ”dålig” är standardordet, precis som *malgranda* ”liten”. Nybörjare tycker ibland att *mal*-orden känns konstiga i början, men alla som talar esperanto använder dem.

## Källor

- [Fundamento de Esperanto – grammatiken på engelska (regel 11, sammansatta ord)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/gramatiko_angla.html)
- [PMEG: Vortfarado – principoj (principer för ordbildning)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/principoj/index.html)
- [PMEG: Prefiksoj (listan med tio prefix)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/index.html)
- [PMEG: Sufiksoj (listan med 31 suffix)](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/index.html)
- [PMEG: MAL](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/mal.html)
- [Universala Vortaro (Fundamento, 1905)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/universala_vortaro.html)
- [Wikipedia: William Auld](https://en.wikipedia.org/wiki/William_Auld)
- [Wikipedia: Translations of The Lord of the Rings](https://en.wikipedia.org/wiki/Translations_of_The_Lord_of_the_Rings)
- [EBSCO Research Starters: Esperanto](https://www.ebsco.com/research-starters/social-sciences-and-humanities/esperanto)