# Esperanto lektion 3: adjektiv, färger och negation

Source: https://esperantopedia.org/sv/lara/kurs/lektion-3/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Adjektiv på esperanto slutar på -a och får -j med substantiv i plural: bela tago, belaj tagoj. Lär dig 12 färger, väderord, tre ”mycket” och ne ”inte”.

I den här lektionen lär du dig att beskriva saker. Adjektiv i esperanto slutar på *-a*, och de får *-j* när substantivet står i plural: *bela tago* ”en vacker dag”, *belaj tagoj* ”vackra dagar”. Du lär dig också tolv färger, några väderord, *tre* ”mycket” och *ne* ”inte” – och tar en första titt på *mal-*, prefixet som gör ett ord till sin motsats.

## Dialog

Det är oktober. I Kraków har hösten börjat; i São Paulo är det vår.

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| **Ana:** Saluton, Tomo! Kia estas la vetero en Krakovo? | Hej, Tomo! Hur är vädret i Kraków? |
| **Tomo:** Ne bona. La ĉielo estas griza, kaj la vento estas forta. | Inte bra. Himlen är grå och vinden är stark. |
| **Ana:** Ho ne! Ĉi tie la ĉielo estas tute blua. | Åh nej! Här är himlen alldeles blå. |
| **Tomo:** Vere? | Verkligen? |
| **Ana:** Jes! En Brazilo nun estas printempo. La tagoj estas longaj kaj varmaj. | Ja! I Brasilien är det vår nu. Dagarna är långa och varma. |
| **Tomo:** Kaj ĉi tie estas aŭtuno. La tagoj estas mallongaj kaj malvarmaj. | Och här är det höst. Dagarna är korta och kalla. |
| **Ana:** Ho, kompatinda Tomo! | Åh, stackars Tomo! |
| **Tomo:** Sed la aŭtuno ankaŭ estas bela. La folioj estas flavaj, oranĝaj kaj ruĝaj. | Men hösten är också vacker. Löven är gula, orange och röda. |
| **Ana:** Kiel bele! En San-Paŭlo la folioj ĉiam estas verdaj. | Vad fint! I São Paulo är löven alltid gröna. |
| **Tomo:** Verdaj folioj kaj blua ĉielo… Mi tre envias vin! | Gröna löv och blå himmel… Jag är så avundsjuk på dig! |
| **Ana:** Ha ha! Sed San-Paŭlo ne estas trankvila urbo. Ĝi estas tre granda kaj tre brua. | Ha ha! Men São Paulo är ingen lugn stad. Den är väldigt stor och väldigt bullrig. |
| **Tomo:** Krakovo ne estas tiel granda, sed ĝi estas malnova kaj tre bela. | Kraków är inte så stort, men det är gammalt och väldigt vackert. |
| **Ana:** Malnovaj urboj estas tre belaj! | Gamla städer är väldigt vackra! |

*Kia…?* betyder ”hurdan…?” eller ”hur är…?”. Du möter det igen i tabellen med frågeord i lektion 11.

## Nya ord

| Esperanto | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| *bela* | vacker, fin | adjektiv |
| *bona* | bra, god | adverbet heter *bone*: *Mi fartas bone* ”Jag mår bra” |
| *granda* | stor | |
| *longa* | lång | *mallonga* ”kort” |
| *varma* | varm | *malvarma* ”kall” |
| *nova* | ny | *malnova* ”gammal” (om saker) |
| *forta* | stark | |
| *trankvila* | lugn, stilla | |
| *brua* | bullrig, högljudd | av *bruo* ”buller” |
| *kompatinda* | stackars | *kompatinda Tomo!* ”stackars Tomo!” |
| *envii* | avundas | *Mi envias vin.* ”Jag avundas dig.” (*vin*: lektion 5) |
| *vetero* | väder | substantiv |
| *ĉielo* | himmel | |
| *vento* | vind | |
| *folio* | löv; pappersark | |
| *urbo* | stad | |
| *printempo* | vår | |
| *aŭtuno* | höst | |
| *tre* | mycket, väldigt | |
| *tute* | helt, alldeles | |
| *ne* | inte; nej | |
| *tiel* | så | *ne tiel granda* ”inte så stor” |
| *ĉiam* | alltid | |
| *nun* | nu | |
| *en* | i | *en Brazilo* ”i Brasilien” (lektion 9) |
| *feliĉa* | lycklig, glad | |
| *vere* | verkligen | |

*-ind-* betyder ”värd att …”: *kompatinda* är ”värd att ömka”, alltså stackars.
vid·ind·a = värd att se
leg·ind·a = värd att läsa

## Grammatik

### Adjektiv slutar på *-a*

Alla adjektiv i esperanto slutar på *-a*: *bela, granda, varma*. Adjektivet kan stå före eller efter sitt substantiv – *bela tago* och *tago bela* betyder båda ”en vacker dag” – men före är vanligast. Till skillnad från svenskan ändras adjektivet aldrig efter en- och ett-ord eller bestämd form: ”en stor stad”, ”ett stort hus” och ”den stora staden” har alla *granda*. Detaljerna finns på sidan om [substantiv och adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/).

### Kongruens: substantiv i plural, adjektiv i plural

När substantivet står i plural får adjektivet också *-j*, ungefär som svenskans ”en vacker dag – vackra dagar”. Det gäller också efter *estas*, precis som efter svenskans ”är”: i *La tagoj estas longaj* – ”Dagarna är långa” – beskriver adjektivet *la tagoj*, så det får *-j*.

| Singular | Plural |
|---|---|
| *bela tago* – en vacker dag | *belaj tagoj* – vackra dagar |
| *la granda urbo* – den stora staden | *la grandaj urboj* – de stora städerna |
| *La folio estas flava.* – Lövet är gult. | *La folioj estas flavaj.* – Löven är gula. |
| *mia malnova foto* – mitt gamla foto | *miaj malnovaj fotoj* – mina gamla foton |

Pronomen räknas också: *Ni estas feliĉaj* – ”Vi är glada” – eftersom *ni* är plural. Med *vi* tänker du på hur många du menar, precis som när du väljer mellan ”du är glad” och ”ni är glada”: *Vi estas feliĉa* (en person), *Vi estas feliĉaj* (flera).

:::ending Få orden att stämma överens
- o oj a aj
? vackra dagar
= bel[aj] tag[oj]
? Löven är gula.
= La foli[oj] estas flav[aj].
? mitt gamla foto
= mia malnov[a] fot[o]
? Vi är glada.
= Ni estas feliĉ[aj].
? Staden är väldigt bullrig.
= La urb[o] estas tre bru[a].
:::

### Färger

Färger är vanliga adjektiv, så de böjs också: *ruĝa folio*, *ruĝaj folioj*. På sidan om [färger](https://esperantopedia.org/sv/fraser/farger/) finns fler nyanser.

| Esperanto | Svenska | Esperanto | Svenska |
|---|---|---|---|
| *ruĝa* | röd | *bruna* | brun |
| *oranĝa* | orange | *griza* | grå |
| *flava* | gul | *nigra* | svart |
| *verda* | grön | *blanka* | vit |
| *blua* | blå | *roza* | rosa |
| *viola* | lila | *ora* | gyllene |

:::match Färger
ruĝa = röd
flava = gul
verda = grön
blua = blå
nigra = svart
blanka = vit
:::

### *Tre* ”mycket” och *ne* ”inte”

*Tre* står före ett adjektiv eller adverb: *tre bela* ”mycket vacker”, *tre bone* ”mycket bra”. Se upp: det betyder inte ”tre” – tre heter *tri*. *Ne* står direkt före det ord som det nekar, oftast verbet: *La ĉielo ne estas blua* – ”Himlen är inte blå”. I en svensk huvudsats står ”inte” efter verbet, men esperanto sätter *ne* före, ungefär som en svensk bisats: ”… att himlen inte är blå”. *Ne* betyder också ”nej”: *Ne, la vetero ne estas bona*. Se [frågor och negation](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/fragor-och-nekande/).

:::order Bygg meningen
? Dagarna är inte långa.
= La tagoj ne estas longaj.
- longa
? Gamla städer är väldigt vackra.
= Malnovaj urboj estas tre belaj.
- bela
? Himlen är inte grå.
= La ĉielo ne estas griza.
- grizaj
:::

### En första titt på *mal-*

Prefixet *mal-* ger raka motsatsen. Med en rot plus *mal-* slipper du lära dig ett ord till. Det påminner om svenskans o- i ”olycklig” (*malfeliĉa*), men *mal-* används mycket oftare, även där svenskan har ett helt eget ord: *malbona* ”dålig”, *malgranda* ”liten”. Fler knep för att bilda ord lär du dig i [lektion 10](https://esperantopedia.org/sv/lara/kurs/lektion-10/).

| Ord | Motsats med *mal-* |
|---|---|
| *varma* – varm | *malvarma* – kall |
| *longa* – lång | *mallonga* – kort |
| *nova* – ny | *malnova* – gammal |
| *bona* – bra | *malbona* – dålig |
| *granda* – stor | *malgranda* – liten |

:::write Motsatser med mal-
? motsatsen till *granda* ”stor”
= malgranda
? motsatsen till *bona* ”bra”
= malbona
? motsatsen till *longa* ”lång”
= mallonga
! malonga → Behåll båda l: *mal* + *longa* = *mallonga*.
? motsatsen till *varma* ”varm”
= malvarma
:::

## Övningar

:::quiz Övningar till lektion 3
? Välj rätt form: *La folioj estas ___.*
- *flava*
- *flavaj* *
- *flavoj*
? Översätt: ”en vacker dag”
= bela tago | tago bela
? Vilket ord betyder ”kall”?
- *varma*
- *malvarma* *
- *malnova*
? Översätt: ”Himlen är inte blå.”
= La ĉielo ne estas blua
? Vilken ändelse visar att ett ord är ett adjektiv?
- -o
- -a *
- -j
? Översätt: ”gröna löv”
= {verdaj} {folioj}
? Vad betyder *tre bela*?
- ”mycket vacker” *
- ”tre vackra”
- ”inte vacker”
? Sätt i plural: *granda urbo*
= grandaj urboj
? Översätt: ”Dagarna är långa och varma.”
= La tagoj estas longaj kaj varmaj
:::

:::guess Gissa vad det betyder
? Vad betyder *malamiko*?
= fiende
- vän
- väninna
? Vad betyder *malbone*?
= dåligt
- bra
- mycket
:::

## Kulturhörnan

Grönt är esperantos färg. Esperantoflaggan – grön med en vit kvadrat och en grön femuddig stjärna i den – antogs vid den första världskongressen i esperanto i Boulogne-sur-Mer i Frankrike 1905. Grönt står traditionellt för hopp, och de fem uddarna för de fem världsdelarna. Ivriga esperantister kallas till och med *verduloj* – ”de gröna”; läs mer om [flaggan och symbolerna](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/flagga-och-symboler/).

## Vanliga frågor

### Står adjektivet före eller efter substantivet?

Båda går. *Bela tago* och *tago bela* betyder samma sak, men före är vanligast. Ändelserna visar vilket ord som är vilket, så ordningen är fri.

### Stämmer adjektivet alltid överens med substantivet?

Ja. Ett adjektiv får *-j* med ett substantiv i plural och, som du ser i [lektion 5](https://esperantopedia.org/sv/lara/kurs/lektion-5/), *-n* när substantivet får *-n*. Possessiva pronomen som *mia* följer samma regel. En- och ett-ord och bestämd form spelar däremot ingen roll.

### Hur säger man ”gammal” om människor?

*Malnova* används om saker: *malnova urbo* ”en gammal stad”. Om människor och djur säger du *maljuna* ”gammal” – motsatsen till *juna* ”ung”. Svenskans ”gammal” delas alltså upp i två ord. *Malnova amiko* är ”en gammal vän” i betydelsen ”en vän sedan många år”.

## Källor

- [Fundamento de Esperanto – grammatiken på engelska (regel 3, adjektiv)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/gramatiko_angla.html)
- [PMEG: A-vortoj – bazaj reguloj (adjektiv)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/a-vortoj/bazaj_reguloj.html)
- [PMEG: Nombro ĉe A-vortoj (kongruens i numerus)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/unu-nombro_multe-nombro/uzado/a-vortoj.html)
- [PMEG: Neado (negation)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/neado.html)
- [PMEG: MAL](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/mal.html)
- [Wikipedia: Esperanto symbols](https://en.wikipedia.org/wiki/Esperanto_symbols)
- [Vikipedio: Esperanto-flago](https://eo.wikipedia.org/wiki/Esperanto-flago)