# Esperanto lektion 6: dåtid och framtid, veckodagar

Source: https://esperantopedia.org/sv/lara/kurs/lektion-6/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Esperanto har tre tempusändelser: -is för dåtid, -as för nutid och -os för framtid. Lär dig dem med i går, i morgon och veckans sju dagar.

I den här lektionen lär du dig att tala om det som har hänt och det som ska hända. Esperanto har tre tempusändelser – *-is* för dåtid, *-as* för nutid och *-os* för framtid – och de fungerar likadant för alla verb. Du lär dig också veckodagarna, ord som *hieraŭ* ”i går” och *morgaŭ* ”i morgon” och hur man säger ”på måndag”.

## Dialog

Ana har nyheter. Hon ringer Tomo en tisdagskväll.

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| **Ana:** Tomo! Mi havas grandan novaĵon! | Tomo! Jag har en stor nyhet! |
| **Tomo:** Kio okazis? | Vad har hänt? |
| **Ana:** Hieraŭ mi aĉetis flugbileton. En Julio mi iros al la Universala Kongreso! | I går köpte jag en flygbiljett. I juli åker jag till världskongressen! |
| **Tomo:** Vere? Bonege! | Verkligen? Toppen! |
| **Ana:** Kaj vi? Vi ankaŭ venos, ĉu ne? | Och du? Du kommer väl också? |
| **Tomo:** Mi ankoraŭ ne decidis. Mi devos peti feriojn. | Jag har inte bestämt mig än. Jag kommer att behöva be om semester. |
| **Ana:** Vi devas veni! Ni finfine renkontiĝos! | Du måste komma! Då träffas vi äntligen! |
| **Tomo:** Vi pravas. Lundon mi parolos kun mia ĉefo. | Du har rätt. På måndag ska jag prata med min chef. |
| **Ana:** Bone! Kaj kion vi faris dum la semajnfino? | Bra! Och vad gjorde du i helgen? |
| **Tomo:** Sabaton mi vizitis mian avinon. Dimanĉon mi dormis la tutan tagon! | I lördags hälsade jag på min mormor. I söndags sov jag hela dagen! |
| **Ana:** Ha ha! Mi ne dormis multe. Mi kantis kun la koruso en du koncertoj. | Ha ha! Jag sov inte mycket. Jag sjöng med kören på två konserter. |
| **Tomo:** Kaj kion vi faros morgaŭ? | Och vad ska du göra i morgon? |
| **Ana:** Morgaŭ mi havos ekzamenon pri biologio. Hodiaŭ mi devas studi! | I morgon har jag tenta i biologi. I dag måste jag plugga! |
| **Tomo:** Bonŝancon! Mi skribos al vi lundon, post la renkontiĝo kun la ĉefo. | Lycka till! Jag skriver till dig på måndag, efter mötet med chefen. |

*Ĉu ne?* i slutet av en mening fungerar som ”väl?”, ”eller hur?” eller ”inte sant?”.

## Nya ord

| Esperanto | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| *hieraŭ* | i går | |
| *hodiaŭ* | i dag | |
| *morgaŭ* | i morgon | |
| *ankoraŭ ne* | inte än, ännu inte | *ankoraŭ* ”fortfarande, ännu” |
| *finfine* | äntligen, till slut | |
| *havi* | ha | |
| *aĉeti* | köpa | |
| *iri* | gå, åka | både till fots och med fordon |
| *okazi* | hända, inträffa | |
| *decidi* | bestämma sig, besluta | |
| *peti* | be om | |
| *paroli* | tala, prata | |
| *viziti* | besöka, hälsa på | |
| *dormi* | sova | |
| *skribi* | skriva | |
| *renkontiĝi* | träffas | *renkontiĝo* ”möte” |
| *pravi* | ha rätt | *Vi pravas.* ”Du har rätt.” |
| *novaĵo* | nyhet | av *nova* ”ny” |
| *flugbileto* | flygbiljett | *flugi* ”flyga” + *bileto* ”biljett” |
| *ferioj* | semester, lov, ledighet | oftast i plural; *ferio* ”ledig dag” |
| *ekzameno* | prov, tenta | |
| *semajnfino* | helg, veckoslut | *semajno* ”vecka” + *fino* ”slut” |
| *dum* | under | |
| *pri* | om | *ekzameno pri biologio* ”tenta i biologi” |
| *post* | efter | *post la renkontiĝo* ”efter mötet” |
| *multe* | mycket | *Mi ne dormis multe.* |
| *tuta* | hel | *la tutan tagon* ”hela dagen” |
| *kongreso* | kongress | *la Universala Kongreso* ”världskongressen i esperanto” |
| *bonŝancon!* | lycka till! | |

*-aĵ-* betecknar en konkret sak: *novaĵo* är ”något nytt”, alltså en nyhet.
trink·aĵ·o = dryck
bel·aĵ·o = något vackert

## Grammatik

### Tre tempus, tre ändelser

Verben i esperanto har en ändelse för varje tempus, och den är densamma för alla personer. Byt *-as* mot *-is* för dåtid eller mot *-os* för framtid. Jämför med svenskans ”gå – gick” och ”vara – var”: i esperanto ändras bara vokalen i ändelsen. Mer finns på sidan om [verb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/verb/).

| Infinitiv | Dåtid *-is* | Nutid *-as* | Framtid *-os* |
|---|---|---|---|
| *esti* – vara | *estis* – var | *estas* – är | *estos* – kommer att vara |
| *labori* – arbeta | *laboris* – arbetade | *laboras* – arbetar | *laboros* – ska arbeta |
| *iri* – gå | *iris* – gick | *iras* – går | *iros* – kommer att gå |
| *havi* – ha | *havis* – hade | *havas* – har | *havos* – kommer att ha |

Formen på *-is* täcker både svenskans preteritum och perfekt: ”jag arbetade” och ”jag har arbetat”. Något hjälpverb behövs inte: *Mi jam manĝis* betyder ”Jag har redan ätit”.

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *Hieraŭ mi aĉetis flugbileton.* | I går köpte jag en flygbiljett. |
| *Mi ankoraŭ ne decidis.* | Jag har inte bestämt mig än. |
| *En Julio mi iros al la kongreso.* | I juli åker jag till kongressen. |
| *Morgaŭ mi havos ekzamenon.* | I morgon har jag en tenta. |

Svenskan har ingen egen framtidsform: den använder ”ska” och ”kommer att” eller, för planer, ofta presens – ”I juli åker jag till kongressen”. Esperanto använder då normalt *-os*: *En Julio mi iros al la kongreso*. Och ordföljden behöver inte vändas efter en tidsangivelse: *Hieraŭ mi aĉetis* – ”I går köpte jag”.

:::ending Dåtid, nutid eller framtid?
- is as os
? I går köpte jag en flygbiljett.
= Hieraŭ mi aĉet[is] flugbileton.
? I morgon ska jag ha en tenta.
= Morgaŭ mi hav[os] ekzamenon.
? Nu studerar jag.
= Nun mi stud[as].
? I söndags sov jag hela dagen.
= Dimanĉon mi dorm[is] la tutan tagon.
? I juli åker jag till kongressen.
= En Julio mi ir[os] al la kongreso.
:::

### Tidsord

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *antaŭhieraŭ* | i förrgår |
| *hieraŭ* | i går |
| *hodiaŭ* | i dag |
| *morgaŭ* | i morgon |
| *postmorgaŭ* | i övermorgon |
| *nun* | nu |
| *baldaŭ* | snart |
| *jam* | redan |
| *ankoraŭ* | fortfarande, ännu; *ankoraŭ ne* – inte än |
| *poste* | senare, efteråt |

### Veckodagar

Veckodagarna är substantiv och skrivs med liten bokstav, precis som på svenska. På sidan om [dagar och månader](https://esperantopedia.org/sv/fraser/dagar-och-manader/) finns också månader och datum.

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *lundo* | måndag |
| *mardo* | tisdag |
| *merkredo* | onsdag |
| *ĵaŭdo* | torsdag |
| *vendredo* | fredag |
| *sabato* | lördag |
| *dimanĉo* | söndag |

:::match Veckodagar
lundo = måndag
mardo = tisdag
merkredo = onsdag
ĵaŭdo = torsdag
vendredo = fredag
sabato = lördag
dimanĉo = söndag
:::

### ”På måndag”, ”på måndagar”

För att säga ”på måndag” använder du *-n* eller *en*: *lundon* eller *en lundo*. Svenskan skiljer mellan ”i måndags” och ”på måndag”, men esperanto säger *lundon* i båda fallen – verbets tempus visar om det redan har hänt eller ska hända. Adverbet *lunde* betyder ”på måndagar” – varje måndag eller någon måndag. Samma *-n* visar också hur länge något pågår: *la tutan tagon* ”hela dagen”.

| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| *Lundon mi parolos kun la ĉefo.* | På måndag ska jag prata med chefen. |
| *Sabate mi kantas en koruso.* | På lördagar sjunger jag i en kör. |
| *Mi dormis la tutan tagon.* | Jag sov hela dagen. |

:::write När?
? ”på fredag” (ett ord)
= vendredon
! vendrede → *Vendrede* betyder oftast ”på fredagar”. För en viss fredag lägger du till -n: *vendredon*.
? ”på fredagar”, varje fredag (ett ord)
= vendrede
! vendredon → *Vendredon* är en enda fredag. ”På fredagar” är adverbet: *vendrede*.
? ”hela dagen” (tre ord)
= la tutan tagon
? ”i övermorgon” (ett ord)
= postmorgaŭ
:::

## Övningar

:::quiz Övningar till lektion 6
? Vilken ändelse visar framtid?
- -is
- -as
- -os *
? Översätt: ”I går arbetade jag.”
= {Hieraŭ} {mi} {laboris}
? Sätt i dåtid: *Mi dormas.*
= Mi dormis
? Översätt: ”I morgon ska vi åka till kongressen.”
= {Morgaŭ} {ni} {iros} {al la kongreso}
? Vilken dag kommer efter *merkredo*?
- *mardo*
- *ĵaŭdo* *
- *vendredo*
? Vad betyder *Lunde mi laboras*?
- ”Jag arbetar på måndagar.” *
- ”Jag arbetade i måndags.”
- ”Jag ska arbeta på måndag.”
? Fyll i *esti*: *Hieraŭ la vetero ___ bela.*
= estis
? Översätt: ”Jag har inte bestämt mig än.”
= Mi ankoraŭ ne decidis
? Översätt: ”I lördags hälsade jag på min mormor.”
= Sabaton mi vizitis mian avinon | En sabato mi vizitis mian avinon | Mi vizitis mian avinon sabaton | Mi vizitis mian avinon en sabato
:::

:::guess Gissa vad det betyder
? Vad betyder *manĝaĵo*?
= mat
- äta
- dricka
? Vad betyder *interesiĝi*?
= vara intresserad
- intressant
- intressera
? Vad betyder *malmulte*?
= lite
- mycket
- liten
:::

## Kulturhörnan

Den mest firade högtiden bland esperantister är **Zamenhofdagen** den 15 december – födelsedagen för språkets skapare, som föddes 1859 i Białystok. Sedan 1920-talet är det också esperantoböckernas dag, då man köper eller ger bort en bok på esperanto. Lokala klubbar träffas för föredrag, middag eller födelsedagstårta. Läs mer om [Zamenhofdagen](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/zamenhofdagen/).

## Vanliga frågor

### Hur säger man ”jag har gjort” på esperanto?

Oftast med vanlig dåtid: *Mi jam manĝis* – ”Jag har redan ätit”. Sammansatta former med [particip](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/particip/) finns, men du behöver dem sällan; du ser dem kort i [lektion 12](https://esperantopedia.org/sv/lara/kurs/lektion-12/).

### Skrivs veckodagarna med stor bokstav på esperanto?

Nej. Veckodagarna skrivs med liten bokstav, precis som på svenska: *lundo, sabato*. Månadsnamnen skrevs traditionellt med stor bokstav – *Julio* – och referensgrammatiken PMEG rekommenderar det, men många skriver dem i dag med liten bokstav.

### Hur säger man ”nästa vecka” och ”förra veckan”?

*La venontan semajnon* är ”nästa vecka” och *la pasintan semajnon* är ”förra veckan”. Båda får *-n* eftersom de anger när något händer.

## Källor

- [Fundamento de Esperanto – grammatiken på engelska (regel 6, verb)](https://www.akademio-de-esperanto.org/fundamento/gramatiko_angla.html)
- [PMEG: IS (dåtid)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj/reala/pasinta_tempo.html)
- [PMEG: Venonta tempo – OS-finaĵo (framtid)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj/reala/venonta_tempo.html)
- [PMEG: N-finaĵo por tempopunkto (lundon)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/rolmontriloj/n/tempopunkto.html)
- [PMEG: Bazaj reguloj por E-vortoj (lunde, matene)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/e-vortoj/bazaj_reguloj.html)
- [PMEG: Majuskloj ĉe propraj nomoj (månader och veckodagar)](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/propraj_nomoj/majuskloj.html)
- [Wikipedia: Zamenhof Day](https://en.wikipedia.org/wiki/Zamenhof_Day)