# De vanligaste adjektiven på esperanto – med motsatser

Source: https://esperantopedia.org/sv/lara/vanligaste-adjektiv/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> De 120 adjektiven bland de 1 000 vanligaste esperantoorden, med svensk betydelse, motsats och exempel. Adjektiv är 3,2 % av alla ord.

De vanligaste adjektiven på esperanto är *bona* ”bra”, *alia* ”annan”, *granda* ”stor”, *multa* ”mycket, många”, *bela* ”vacker” och *nova* ”ny”. Vår [lista över de 1 000 vanligaste orden](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/) innehåller **120 adjektiv**, och alla finns nedan. Tillsammans utgör de **3,2 % av alla ord** i en korpus på 5,8 miljoner ord vardagliga meningar, och de tio vanligaste står för 1,2 %. Ett adjektiv slutar på *-a* och får samma *-j* och *-n* som sitt substantiv, så en kort lektion om [substantiv och adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/) räcker för alla 120.

## En ändelse, två kongruensändelser

Alla adjektiv i listan slutar på *-a*, utom *ambaŭ* ”båda”. Lägg till *-j* för plural och *-n* för objekt, alltid i den ordningen.

| | Singular | Plural |
|---|---|---|
| **Subjekt** | *nova libro* | *novaj libroj* |
| **Objekt (-n)** | *novan libron* | *novajn librojn* |

- **Efter *esti* inget -n:** *La libro estas nova.* – ”Boken är ny.” *La libroj estas novaj.* – ”Böckerna är nya.”
- **Ordföljden är fri.** *Nova libro* och *libro nova* är båda rätt; PMEG påpekar att ett adjektiv efter sitt substantiv ofta är betonat.
- **Utan substantiv.** Språknamn utelämnar ordet *lingvo*: *Ŝi parolas la francan.* – ”Hon talar franska.” Kvantitetsadjektiv står ofta ensamma: *Multaj scias tion.* – ”Många vet det.”
- ***Ambaŭ* är undantaget.** Det får varken *-j* eller *-n* och kombineras inte med *la*: *ambaŭ knabinoj* – ”båda flickorna”, *Mi vidis ambaŭ knabinojn.* – ”Jag såg båda flickorna.”

**För dig som talar svenska:** svenska adjektiv böjs efter genus och numerus (*en stor bil*, *ett stort hus*, *stora bilar*), men på esperanto finns inget genus. Adjektivet slutar alltid på *-a* och får bara *-j* i plural och *-n* i ackusativ: *granda domo*, *grandaj domoj*, *grandan domon*. Därför räcker det att lära sig ett enda ord per betydelse. I tabellen nedan anger vi de svenska betydelserna i grundform (utrum).

## De 10 adjektiv du bör lära dig först

Det här är vårt eget urval, ingen officiell lista. Sex av de tio är de sex vanligaste adjektiven överhuvudtaget: *bona*, *alia*, *granda*, *multa*, *bela* och *nova*. De fyra nästa i frekvens, *tuta* ”hel”, *kelka* ”några”, *sola* ”ensam” och *unua* ”första”, fungerar som små ord för mängd och ordning och kommer strax efter. I stället tar vi motsatserna *malbona* och *malgranda* samt *feliĉa* och *malfacila*, eftersom en nybörjare behöver dem i de första samtalen.

| Adjektiv | Svenska | Motsats | Därför först |
|---|---|---|---|
| *bona* | bra, god | *malbona* | Det vanligaste adjektivet, ungefär vart femhundrade ord: *Bonan tagon!* – ”God dag!” |
| *malbona* | dålig | *bona* | Det första ordet med *mal-* du möter |
| *granda* | stor | *malgranda* | Storlek; *grandega* ”enorm” finns också i listan |
| *malgranda* | liten | *granda* | Fullbordar storleksparet |
| *nova* | ny | *malnova* | Saker och nyheter; *malnova* betyder ”gammal” |
| *bela* | vacker, fin | *malbela* | Komplimanger |
| *multa* | mycket, många | *malmulta* | Mängd: *multan dankon* – ”tack så mycket” |
| *alia* | annan | *sama* | När man ber om något annat |
| *feliĉa* | lycklig | *malfeliĉa* | Önskningar: *Feliĉan naskiĝtagon!* – ”Grattis på födelsedagen!” |
| *malfacila* | svår | *facila* | Att tala om att lära sig; *facila* ”lätt” kostar ingen extra ordstam |

## De 120 vanligaste adjektiven på esperanto

*Plats* är adjektivets placering bland alla 1 000 ord i listan, så *bona* på plats 57 är det första adjektivet som dyker upp. Kolumnen *Motsats* visar ordet du använder för den motsatta betydelsen: ordet med *mal-* om [ReVo](https://reta-vortaro.de/), Reta Vortaro, har ett sådant med exakt motsatt betydelse, annars ett separat ord som ReVo definierar i motsats till det eller anger som antonym, och **–** där vi inte hittade något naturligt par. Sällsynta ord med snäv betydelse, som *malpropra* eller *malpreta*, har vi lämnat utanför. Exemplen är våra egna; slå upp vilket adjektiv som helst i [ordboken](https://esperantopedia.org/sv/ordbok/).

| Plats | Adjektiv | Svenska | Motsats | Exempel |
|---|---|---|---|---|
| 57 | *bona* | bra, god | *malbona* ”dålig” | *Ŝi estas bona instruistino.* – ”Hon är en bra lärare.” |
| 63 | *alia* | annan | *sama* ”samma” | *Mi volas alian libron.* – ”Jag vill ha en annan bok.” |
| 81 | *granda* | stor | *malgranda* ”liten” | *Ili havas grandan domon.* – ”De har ett stort hus.” |
| 82 | *multa* | mycket, många | *malmulta* ”få, lite” | *En la ĉambro estas multaj homoj.* – ”Det är många människor i rummet.” |
| 117 | *bela* | vacker, fin | *malbela* ”ful” | *Kia bela tago!* – ”Vilken vacker dag!” |
| 118 | *nova* | ny | *malnova* ”gammal (om sak)” | *Mi havas novan telefonon.* – ”Jag har en ny telefon.” |
| 123 | *tuta* | hel | – | *Mi legis la tutan libron.* – ”Jag läste hela boken.” |
| 143 | *kelka* | några | – | *Kelkaj infanoj ludas ekstere.* – ”Några barn leker ute.” |
| 152 | *sola* | ensam, enda | – | *Li loĝas sola.* – ”Han bor ensam.” |
| 180 | *unua* | första | *lasta* ”sista” | *Ĉi tio estas mia unua vizito.* – ”Det här är mitt första besök.” |
| 185 | *franca* | fransk | – | *Ŝi parolas la francan.* – ”Hon talar franska.” |
| 193 | *angla* | engelsk | – | *Tio estas angla vorto.* – ”Det är ett engelskt ord.” |
| 229 | *malbona* | dålig | *bona* ”bra” | *Hodiaŭ la vetero estas malbona.* – ”Vädret är dåligt i dag.” |
| 247 | *juna* | ung | *maljuna* ”gammal (om människor)” | *Mia fratino estas ankoraŭ juna.* – ”Min syster är fortfarande ung.” |
| 248 | *lasta* | sista | *unua* ”första” | *Ĉu tio estas la lasta trajno?* – ”Är det där det sista tåget?” |
| 251 | *grava* | viktig | *malgrava* ”oviktig” | *Ĉi tiu letero estas tre grava.* – ”Det här brevet är mycket viktigt.” |
| 252 | *longa* | lång | *mallonga* ”kort” | *Ĝi estas longa rivero.* – ”Det är en lång flod.” |
| 253 | *feliĉa* | lycklig | *malfeliĉa* ”olycklig” | *La infanoj estas feliĉaj.* – ”Barnen är lyckliga.” |
| 268 | *malgranda* | liten | *granda* ”stor” | *Mi havas malgrandan hundon.* – ”Jag har en liten hund.” |
| 274 | *propra* | egen | – | *Ŝi havas sian propran ĉambron.* – ”Hon har ett eget rum.” |
| 277 | *sama* | samma | *malsama* ”olik” | *Ni havas la saman nomon.* – ”Vi har samma namn.” |
| 278 | *vera* | sann, verklig | *malvera* ”falsk” | *Tio estas vera rakonto.* – ”Det är en sann historia.” |
| 286 | *ambaŭ* | båda | – | *Ambaŭ knabinoj ŝatas muzikon.* – ”Båda flickorna gillar musik.” |
| 290 | *alta* | hög, lång (om person) | *malalta* ”låg” | *La monto estas tre alta.* – ”Berget är mycket högt.” |
| 300 | *ruĝa* | röd | – | *Ŝi portas ruĝan robon.* – ”Hon har en röd klänning på sig.” |
| 306 | *malnova* | gammal (om sak) | *nova* ”ny” | *Ni loĝas en malnova domo.* – ”Vi bor i ett gammalt hus.” |
| 318 | *blanka* | vit | *nigra* ”svart” | *La neĝo estas blanka.* – ”Snön är vit.” |
| 343 | *verda* | grön | – | *La herbo estas verda.* – ”Gräset är grönt.” |
| 346 | *dua* | andra | – | *Mi loĝas en la dua etaĝo.* – ”Jag bor på andra våningen.” |
| 375 | *forta* | stark | *malforta* ”svag” | *Li estas forta viro.* – ”Han är en stark man.” |
| 379 | *nigra* | svart | *blanka* ”vit” | *Mi havas nigran katon.* – ”Jag har en svart katt.” |
| 386 | *plia* | ytterligare, fler | *malplia* ”mindre” | *Ĉu vi bezonas pliajn informojn?* – ”Behöver du ytterligare information?” |
| 388 | *malfacila* | svår | *facila* ”lätt” | *Tiu demando estas tro malfacila.* – ”Den frågan är för svår.” |
| 394 | *plena* | full, fullständig | *malplena* ”tom” | *La glaso estas plena.* – ”Glaset är fullt.” |
| 400 | *germana* | tysk | – | *Li havas germanan aŭton.* – ”Han har en tysk bil.” |
| 403 | *maljuna* | gammal (om människor) | *juna* ”ung” | *Mia avo estas maljuna.* – ”Min farfar är gammal.” |
| 410 | *japana* | japansk | – | *Ni manĝis japanan manĝaĵon.* – ”Vi åt japansk mat.” |
| 415 | *certa* | säker, viss | *malcerta* ”osäker” | *Mi estas certa pri tio.* – ”Jag är säker på det.” |
| 436 | *blua* | blå | – | *La ĉielo estas blua.* – ”Himlen är blå.” |
| 441 | *riĉa* | rik | *malriĉa* ”fattig” | *Li estas riĉa, sed ne feliĉa.* – ”Han är rik men inte lycklig.” |
| 451 | *interesa* | intressant | *enuiga* ”tråkig” | *Tio estas interesa libro.* – ”Det är en intressant bok.” |
| 453 | *stulta* | dum | *inteligenta* ”intelligent” | *Tio estis stulta demando.* – ”Det var en dum fråga.” |
| 454 | *stranga* | konstig, märklig | *normala* ”normal” | *Mi aŭdis strangan bruon.* – ”Jag hörde ett konstigt ljud.” |
| 457 | *homa* | mänsklig | – | *Tio estas homa eraro.* – ”Det är ett mänskligt misstag.” |
| 483 | *venonta* | nästa, kommande | *pasinta* ”förra” | *Ni vizitos vin la venontan semajnon.* – ”Vi besöker dig nästa vecka.” |
| 490 | *ĝusta* | rätt, riktig | *malĝusta* ”fel” | *Ĉu tio estas la ĝusta vojo?* – ”Är det här rätt väg?” |
| 513 | *malsana* | sjuk | *sana* ”frisk” | *Mia filo estas malsana.* – ”Min son är sjuk.” |
| 516 | *plura* | flera | – | *Li havas plurajn amikojn en Berlino.* – ”Han har flera vänner i Berlin.” |
| 525 | *pasinta* | förfluten, förra | *venonta* ”nästa” | *La pasinta semajno estis longa.* – ”Förra veckan var lång.” |
| 537 | *laca* | trött | *vigla* ”pigg” | *Mi estas tre laca hodiaŭ.* – ”Jag är mycket trött i dag.” |
| 539 | *eta* | liten, pytteliten | – | *Ni havas etan kuirejon.* – ”Vi har ett litet kök.” |
| 541 | *preta* | färdig, redo | – | *La vespermanĝo estas preta.* – ”Middagen är klar.” |
| 547 | *libera* | fri | *mallibera* ”ofri” | *Ĉu tiu ĉi loko estas libera?* – ”Är den här platsen ledig?” |
| 593 | *simpla* | enkel | *malsimpla* ”komplicerad” | *Mi serĉas simplan solvon.* – ”Jag letar efter en enkel lösning.” |
| 599 | *varma* | varm | *malvarma* ”kall” | *La kafo estas varma.* – ”Kaffet är varmt.” |
| 612 | *farita* | gjord | – | *La laboro jam estas farita.* – ”Arbetet är redan gjort.” |
| 613 | *okupata* | upptagen | – | *Ŝi estas tre okupata hodiaŭ.* – ”Hon är mycket upptagen i dag.” |
| 617 | *ŝatata* | omtyckt, favorit- | – | *Ĉi tio estas mia plej ŝatata kanto.* – ”Det här är min favoritlåt.” |
| 619 | *fama* | berömd | – | *Ŝi estas fama kantistino.* – ”Hon är en berömd sångerska.” |
| 621 | *aĝa* | gammal (om ålder) | *juna* ”ung” | *Kiom aĝa vi estas?* – ”Hur gammal är du?” |
| 623 | *bonega* | utmärkt, jättebra | *malbonega* ”förfärlig” | *La manĝaĵo estis bonega.* – ”Maten var utmärkt.” |
| 626 | *bruna* | brun | – | *Li havas brunajn okulojn.* – ”Han har bruna ögon.” |
| 643 | *malvarma* | kall | *varma* ”varm” | *La akvo estas tro malvarma.* – ”Vattnet är för kallt.” |
| 644 | *usona* | amerikansk (USA:s) | – | *Mia amiko estas usona.* – ”Min vän är amerikan.” |
| 658 | *malmulta* | få, lite | *multa* ”mycket, många” | *Malmultaj homoj scias tion.* – ”Få människor vet det.” |
| 667 | *facila* | lätt, enkel | *malfacila* ”svår” | *Ĉi tiu ekzerco estas facila.* – ”Den här övningen är lätt.” |
| 668 | *ĉina* | kinesisk | – | *Mi ŝatas ĉinan teon.* – ”Jag gillar kinesiskt te.” |
| 672 | *terura* | förskräcklig, fruktansvärd | *bonega* ”utmärkt” | *La vetero estis terura.* – ”Vädret var förskräckligt.” |
| 675 | *afabla* | vänlig | *malafabla* ”ovänlig” | *La vendisto estas tre afabla.* – ”Försäljaren är mycket vänlig.” |
| 680 | *proksima* | nära | *malproksima* ”avlägsen” | *La stacidomo estas proksima.* – ”Stationen är nära.” |
| 681 | *malsama* | olik, annorlunda | *sama* ”samma” | *Ni havas malsamajn opiniojn.* – ”Vi har olika åsikter.” |
| 684 | *danĝera* | farlig | *sekura* ”säker, trygg” | *Tiu strato estas danĝera nokte.* – ”Den gatan är farlig på natten.” |
| 704 | *malfermita* | öppen, öppnad | *fermita* ”stängd” | *La pordo estas malfermita.* – ”Dörren är öppen.” |
| 705 | *inteligenta* | intelligent | *stulta* ”dum” | *Ŝi estas tre inteligenta knabino.* – ”Hon är en mycket intelligent flicka.” |
| 728 | *flava* | gul | – | *Mi ŝatas flavajn florojn.* – ”Jag gillar gula blommor.” |
| 732 | *rusa* | rysk | – | *Li legas rusan libron.* – ”Han läser en rysk bok.” |
| 741 | *mallonga* | kort | *longa* ”lång” | *Mi skribis mallongan leteron.* – ”Jag skrev ett kort brev.” |
| 743 | *fremda* | främmande, utländsk | – | *Ŝi lernas fremdan lingvon.* – ”Hon lär sig ett främmande språk.” |
| 752 | *tria* | tredje | – | *Tio estas mia tria taso da teo.* – ”Det är min tredje kopp te.” |
| 756 | *amuza* | rolig | – | *Tiu filmo estas tre amuza.* – ”Den filmen är väldigt rolig.” |
| 759 | *diversa* | olika, skiftande | – | *Ili vendas diversajn fruktojn.* – ”De säljer olika slags frukt.” |
| 763 | *saĝa* | klok, vis | *malsaĝa* ”oklok” | *Mia avino estas saĝa virino.* – ”Min farmor är en klok kvinna.” |
| 764 | *dika* | tjock | *maldika* ”tunn” | *La libro estas tre dika.* – ”Boken är mycket tjock.” |
| 768 | *agrabla* | trevlig, behaglig | *malagrabla* ”obehaglig” | *Ĉi tiu ĉambro estas agrabla.* – ”Det här rummet är trevligt.” |
| 774 | *multekosta* | dyr | *malmultekosta* ”billig” | *Tiu robo estas tro multekosta.* – ”Den klänningen är för dyr.” |
| 776 | *pura* | ren | *malpura* ”smutsig” | *Mia ĉambro estas pura.* – ”Mitt rum är rent.” |
| 784 | *mortinta* | död | *viva* ”levande” | *Mortinta birdo kuŝas en la ĝardeno.* – ”En död fågel ligger i trädgården.” |
| 796 | *konata* | känd, bekant | – | *Tiu kanto estas tre konata.* – ”Den låten är mycket känd.” |
| 798 | *kioma* | vilken i ordningen | – | *Kioma horo estas?* – ”Hur mycket är klockan?” |
| 802 | *hispana* | spansk | – | *Mi trinkis hispanan vinon.* – ”Jag drack spanskt vin.” |
| 806 | *freneza* | galen | – | *Tio estas freneza ideo.* – ”Det är en galen idé.” |
| 812 | *kontenta* | nöjd | *malkontenta* ”missnöjd” | *Ni estas kontentaj pri la rezulto.* – ”Vi är nöjda med resultatet.” |
| 823 | *ĉarma* | charmig | – | *Vi havas ĉarman ĝardenon.* – ”Du har en charmig trädgård.” |
| 835 | *belega* | praktfull, mycket vacker | – | *La vido estas belega.* – ”Utsikten är praktfull.” |
| 846 | *griza* | grå | – | *Hodiaŭ la ĉielo estas griza.* – ”Himlen är grå i dag.” |
| 865 | *okupita* | upptagen | – | *Ĉu ĉi tiu seĝo estas okupita?* – ”Är den här stolen upptagen?” |
| 869 | *bongusta* | god, välsmakande | – | *La supo estas bongusta.* – ”Soppan är god.” |
| 875 | *mirinda* | underbar, förunderlig | – | *Ĝi estis mirinda vojaĝo.* – ”Det var en underbar resa.” |
| 878 | *ĉefa* | huvud-, främst | – | *Tio estas la ĉefa problemo.* – ”Det är huvudproblemet.” |
| 879 | *fermita* | stängd | *malfermita* ”öppen” | *La vendejo estas fermita hodiaŭ.* – ”Butiken är stängd i dag.” |
| 887 | *antikva* | forntida, antik | *moderna* ”modern” | *Ni vizitis antikvan urbon.* – ”Vi besökte en forntida stad.” |
| 897 | *malriĉa* | fattig | *riĉa* ”rik” | *Ili estis malriĉaj, sed feliĉaj.* – ”De var fattiga men lyckliga.” |
| 898 | *rapida* | snabb | *malrapida* ”långsam” | *Ŝi estas rapida kuristino.* – ”Hon är en snabb löpare.” |
| 905 | *sekva* | nästa, följande | *antaŭa* ”föregående” | *La sekva trajno foriras je la deka.* – ”Nästa tåg går klockan tio.” |
| 919 | *grandega* | enorm, jättestor | – | *Ni vidis grandegan elefanton.* – ”Vi såg en enorm elefant.” |
| 927 | *komuna* | gemensam | – | *Ni havas komunan amikon.* – ”Vi har en gemensam vän.” |
| 930 | *kara* | kär; dyr | *malkara* ”billig” | *Kara amiko, mi skribas al vi el Parizo.* – ”Kära vän, jag skriver till dig från Paris.” |
| 942 | *serioza* | allvarlig, seriös | *malserioza* ”lättsinnig” | *Li estas serioza homo.* – ”Han är en allvarlig person.” |
| 952 | *internacia* | internationell | – | *Esperanto estas internacia lingvo.* – ”Esperanto är ett internationellt språk.” |
| 954 | *perfekta* | perfekt, felfri | – | *Neniu estas perfekta.* – ”Ingen är perfekt.” |
| 959 | *malplena* | tom | *plena* ”full” | *La botelo estas malplena.* – ”Flaskan är tom.” |
| 961 | *freŝa* | färsk, fräsch | *malfreŝa* ”inte färsk” | *Mi aĉetis freŝan panon.* – ”Jag köpte färskt bröd.” |
| 970 | *sesa* | sjätte | – | *Mi leviĝas je la sesa horo.* – ”Jag går upp klockan sex.” |
| 976 | *utila* | nyttig | *malutila* ”skadlig” | *Via konsilo estis tre utila.* – ”Ditt råd var mycket nyttigt.” |
| 977 | *itala* | italiensk | – | *Mi ŝatas italan kafon.* – ”Jag gillar italienskt kaffe.” |
| 989 | *eŭropa* | europeisk | – | *Ŝi vojaĝas tra eŭropaj landoj.* – ”Hon reser genom europeiska länder.” |
| 991 | *antaŭa* | föregående, tidigare | *sekva* ”nästa” | *Ni parolis pri tio en la antaŭa leciono.* – ”Vi pratade om det i den föregående lektionen.” |
| 996 | *natura* | naturlig | *malnatura* ”onaturlig” | *Tio estas tute natura.* – ”Det är helt naturligt.” |
| 997 | *necesa* | nödvändig | – | *La bileto ne estas necesa.* – ”Biljetten är inte nödvändig.” |
| 998 | *taŭga* | lämplig, passande | *maltaŭga* ”olämplig” | *Tiu ĉambro estas taŭga por ni.* – ”Det rummet är lämpligt för oss.” |

Fyra anmärkningar om tabellen:

- **Motsatser.** 71 av de 120 adjektiven har en: 52 genom *mal-* och 19 genom ett separat ord. De 49 strecken omfattar färger, nationaliteter och ordningstal, som saknar motsats, och adjektiv som *amuza* eller *freneza*, där inget enskilt ord är den naturliga motsatsen. För en enkel negation används *ne*: *nekonata* ”okänd”, *nenecesa* ”onödig”. Det är inga motsatser; skillnaden förklaras på sidan [Motsatser på esperanto](https://esperantopedia.org/sv/fraser/motsatser/).
- **Particip.** Tio poster är particip som används som adjektiv: *venonta*, *pasinta*, *farita*, *okupata*, *ŝatata*, *mortinta*, *malfermita*, *okupita*, *fermita* och *konata*. Se [particip](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/particip/).
- ***Okupata* och *okupita*.** Båda är passiva particip av *okupi* och båda betyder ”upptagen”. Zamenhof skrev att bruket kräver *mi estas okupita* (*Lingvaj Respondoj*, citerat i ReVo). PMEG anser också att *okupita* är den vanligare formen, men säger att båda fungerar när någon hålls sysselsatt av arbete, utan någon praktisk skillnad. I vår lista är *okupata* (613) den vanligaste av de två. En upptagen plats är *okupita*.
- **Färger.** De åtta färgerna är *ruĝa*, *blanka*, *verda*, *nigra*, *blua*, *bruna*, *flava* och *griza*; fler nyanser och bruket av *hel-* och *mal-hel-* finns på sidan [färger](https://esperantopedia.org/sv/fraser/farger/).

## Motsatser: mal- och separata ord

Tretton adjektiv i listan börjar med *mal-*, och tolv par finns i listan med båda orden: *bona* och *malbona*, *granda* och *malgranda*, *multa* och *malmulta*, *nova* och *malnova*, *juna* och *maljuna*, *longa* och *mallonga*, *sama* och *malsama*, *plena* och *malplena*, *riĉa* och *malriĉa*, *varma* och *malvarma*, *facila* och *malfacila*, *fermita* och *malfermita*. En ordstam ger dig båda ändarna av skalan; se [prefix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/) och de 74 paren på [sidan om motsatser](https://esperantopedia.org/sv/fraser/motsatser/).

Andra motsatser är två separata ord, så där hjälper inte *mal-*. De här paren finns i tabellen ovan:

| Par | Svenska | Varför vi paror ihop dem |
|---|---|---|
| *nigra – blanka* | svart – vit | ReVo anger *blanka* som antonym till *nigra* |
| *unua – lasta* | första – sista | Första och sista plats i en följd |
| *venonta – pasinta* | nästa – förra | ReVo definierar vartdera i motsats till det andra |
| *sekva – antaŭa* | nästa – föregående | Ordning i en följd eller i tid |
| *laca – vigla* | trött – pigg | ReVo definierar *laca* som *malvigla* |
| *stulta – inteligenta* | dum – intelligent | ReVo definierar *malinteligenta* som *stulta* |
| *interesa – enuiga* | intressant – tråkig | ReVo definierar *enui* som att känna missnöje av brist på intresse |
| *danĝera – sekura* | farlig – säker | *Sekura* betyder att vara i en situation utan fara |
| *antikva – moderna* | forntida – modern | ReVo definierar *moderna* ”i motsats till det antika” |
| *alia – sama* | annan – samma | ReVo definierar *alia* som *malsama* |
| *terura – bonega* | förskräcklig – utmärkt | ReVo definierar *terura* i en betydelse som *malbonega* |
| *stranga – normala* | konstig – normal | ReVo definierar *stranga* som det ovanliga; *nenormala* finns bland dess besläktade ord |

## Jämförelse: pli, plej, ol

Adjektiv får ingen komparativändelse. *Pli* betyder ”mer”, *plej* ”mest”, *ol* ”än” och *tiel … kiel* ”lika … som”. Det finns inga oregelbundna former: ”bättre” är *pli bona* och ”sämre” är *pli malbona*. Alla regler finns på sidan [jämförelse](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/komparation/). På svenska bildas jämförelsen ofta med ändelserna *-are* och *-ast* (*större*, *störst* är dessutom oregelbundna), men på esperanto används alltid *pli* och *plej* tillsammans med den vanliga formen.

| Betydelse | Mönster | Exempel |
|---|---|---|
| mer … än | *pli … ol* | *Tiu libro estas pli interesa ol ĉi tiu.* – ”Den där boken är mer intressant än den här.” |
| mest | *la plej … el* | *Ŝi estas la plej juna el la infanoj.* – ”Hon är yngst av barnen.” |
| mindre … än | *malpli … ol* | *Ĉi tiu ekzerco estas malpli malfacila ol la alia.* – ”Den här övningen är mindre svår än den andra.” |
| lika … som | *tiel … kiel* | *La libro estas tiel dika kiel la vortaro.* – ”Boken är lika tjock som ordboken.” |
| mycket, för | *tre*, *tro* | *tre bela*, *tro multekosta* – ”mycket vacker”, ”för dyr” |

Adjektiv som *unua* ”första” eller *franca* ”fransk” anger en fast position eller ett ursprung och jämförs därför sällan. För att ändra styrkan inuti ordet används suffixet *-eg-*: *bona* → *bonega* ”utmärkt”, *bela* → *belega* ”praktfull” och *granda* → *grandega* ”enorm” finns alla i listan.

## Adjektiv bildade av andra ord

Ändelsen *-a* tillför betydelsen ”som har eller hör ihop med det ordstammen anger” (PMEG): *homa* är ”som hör till människor”, *longa* ”som har längd”. Den exakta innebörden beror på ordstammen och sammanhanget, så slå upp obekanta ord i [ordboken](https://esperantopedia.org/sv/ordbok/). De flesta adjektiv du möter är bildade av andra ord genom [ordbildning](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/).

| Källa | Mönster | Exempel | Betydelse |
|---|---|---|---|
| substantiv | ordstam + *-a* | *danĝero* → *danĝera* (684) | ”fara” → ”farlig” |
| substantiv | ordstam + *-a* | *homo* → *homa* (457) | ”människa” → ”mänsklig” |
| substantiv | ordstam + *-a* | *domo* → *doma* | ”hus” → ”som hör till huset” |
| substantiv | ordstam + *-a* | *somero* → *somera* | ”sommar” → ”sommar-” |
| verb | particip | *fermi* → *fermita* (879) | ”stänga” → ”stängd” |
| verb | particip | *morti* → *mortinta* (784) | ”dö” → ”död” |
| verb | suffix *-em-*, *-ebl-*, *-ind-* | *lerni* → *lernema*, *manĝi* → *manĝebla*, *legi* → *leginda* | ”lärvillig”, ”ätbar”, ”värd att läsas” |
| adjektiv | prefix *mal-* | *bona* → *malbona* (229) | ”bra” → ”dålig” |
| adjektiv | suffix *-eg-* | *bela* → *belega* (835) | ”vacker” → ”praktfull” |
| fras | *inter nacioj* | → *internacia* (952) | ”mellan nationer” → ”internationell” |

## Så räknade vi

Vi räknade den 8 oktober 2026 i vår fil [esperanto-1000-common-words-sv.csv](/downloads/esperanto-1000-common-words-sv.csv). Den bygger på 822 296 meningar från Tatoeba med 5 831 657 ord. Varje adjektivform räknas under sin form på *-a*, utan pluralens *-j* och ackusativens *-n*. Metoden beskrivs på sidan [vanliga ord](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/).

- **120 av de 1 000 posterna är adjektiv** (12,0 %). Deras `per_million`-värden summerar till 31 786 per miljon, så adjektiv utgör **3,2 % av alla ord** i korpusen, eller 4,1 % av de ord som listan med 1 000 ord täcker.
- **Verb, substantiv och adverb** i samma lista utgör 17,6 % (313 poster), 8,7 % (359) och 4,6 % (89). Adjektiven är många men var och ett är sällsynt: det vanligaste, *bona*, förekommer 1 958 gånger per miljon ord, medan *esti* förekommer 40 934 gånger. Se [de vanligaste verben](https://esperantopedia.org/sv/lara/vanligaste-verb/).
- **Bara 4 av de 100 vanligaste orden är adjektiv** (*bona* 57, *alia* 63, *granda* 81, *multa* 82). Bland de första 300 orden finns 25 och bland de första 500 finns 46.
- **De 10, 20, 50 och 100 vanligaste adjektiven** utgör 1,2 %, 1,6 %, 2,4 % och 3,0 % av alla ord, vilket motsvarar 37 %, 51 %, 74 % och 94 % av alla förekomster av adjektiv i listan.

Ordklassen avgörs av ändelsen: en post på *-a* är ett adjektiv. Possessiva ord (*mia*, *via*) och tabellorden *kia*, *tia*, *ia*, *ĉia* och *nenia* räknas i sina egna klasser, medan *kioma*, som frågar efter ett tal i en följd, och *ambaŭ* räknas som adjektiv. Fem grupper sticker ut:

| Grupp | Adjektiv | Per miljon ord | Exempel |
|---|---|---|---|
| Med *mal-* | 13 | 2 658 | *malbona*, *malgranda*, *malnova* |
| Nationalitet och region | 10 | 2 352 | *franca*, *angla*, *germana*, *japana* |
| Färger | 8 | 1 736 | *ruĝa*, *blanka*, *verda*, *nigra* |
| Particip | 10 | 1 370 | *venonta*, *pasinta*, *fermita* |
| Ordningstal | 4 | 1 121 | *unua*, *dua*, *tria*, *sesa* |

*Malfermita* är både ett ord med *mal-* och ett particip. Tatoeba innehåller korta, skrivna och ofta översatta meningar; romaner eller tal skulle ge en annan ordning, vilket listan på sidan [Ordförråd](https://esperantopedia.org/sv/lara/100-ord/) visar.

## Vanliga frågor

### Vilka är de vanligaste adjektiven på esperanto?

I vår lista är de tio vanligaste *bona*, *alia*, *granda*, *multa*, *bela*, *nova*, *tuta*, *kelka*, *sola* och *unua*. Tillsammans utgör de 1,2 % av alla ord i Tatoeba-korpusen; enbart *bona* ”bra” är ungefär vart femhundrade ord.

### Hur bildar man ett adjektiv på esperanto?

Sätt *-a* efter en ordstam: *danĝer-* ger *danĝera* ”farlig”. Lägg till *-j* för plural och *-n* för objekt: *danĝeraj stratoj*, *danĝerajn stratojn*. Se [substantiv och adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/).

### Hur säger man motsatsen till ett adjektiv på esperanto?

Sätt *mal-* framför: *granda* ”stor” → *malgranda* ”liten”. Vissa motsatser är separata ord, som *nigra – blanka* ”svart – vit”; se [motsatser](https://esperantopedia.org/sv/fraser/motsatser/).

### Hur säger man ”bättre” och ”bäst” på esperanto?

Använd *pli bona* för ”bättre” och *la plej bona* för ”bäst”. Inget är oregelbundet; samma *pli* och *plej* fungerar med alla adjektiv ([jämförelse](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/komparation/)).

### Står adjektivet före eller efter substantivet?

Oftast före, men båda ordningarna är rätt: *granda domo* och *domo granda* betyder samma sak. Efter substantivet är adjektivet ofta betonat (PMEG).

## Källor

- Esperantopedia: [De 1 000 vanligaste esperantoorden](/downloads/esperanto-1000-common-words-sv.csv) (CSV, plats, ordklass, svensk betydelse, frekvens per miljon), räknade den 8 oktober 2026; metoden finns på [den här sidan](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/)
- [Tatoeba: nedladdningar](https://tatoeba.org/en/downloads) – esperantomeningar, nedladdade den 7 oktober 2026; licens [CC BY 2.0 FR](https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/fr/)
- [Reta Vortaro](https://reta-vortaro.de/) (ReVo), läst den 8 oktober 2026: artiklarna [bona](https://reta-vortaro.de/revo/art/bon.html), [alia](https://reta-vortaro.de/revo/art/ali.html), [juna](https://reta-vortaro.de/revo/art/jun.html), [nigra](https://reta-vortaro.de/revo/art/nigr.html), [laca](https://reta-vortaro.de/revo/art/lac.html), [vigla](https://reta-vortaro.de/revo/art/vigl.html), [enui](https://reta-vortaro.de/revo/art/enu.html), [sekura](https://reta-vortaro.de/revo/art/sekur.html), [moderna](https://reta-vortaro.de/revo/art/modern.html), [terura](https://reta-vortaro.de/revo/art/terur.html), [kara](https://reta-vortaro.de/revo/art/kar.html), [okupi](https://reta-vortaro.de/revo/art/okup.html), [venonta](https://reta-vortaro.de/revo/art/ven.html), [pasinta](https://reta-vortaro.de/revo/art/pas.html) och [mal-](https://reta-vortaro.de/revo/art/mal.html)
- PMEG: [Bazaj reguloj por A-vortoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/a-vortoj/bazaj_reguloj.html), [Uzo de A-vortoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/a-vortoj/uzo.html), [Ambaŭ](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/oa-vortecaj_vortetoj/ambau.html), [Kvantaj A-vortoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/kvantaj_vortoj/a-vortoj.html), [Specialaj okazoj de participelekto](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/pasivo/participelekto/specialaj_okazoj.html), [MAL](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/prefiksoj/mal.html)
- [Wiktionary: Esperanto lemmas](https://en.wiktionary.org/wiki/Category:Esperanto_lemmas) (CC BY-SA 4.0) och [ESPDIC](http://www.denisowski.org/Esperanto/ESPDIC/espdic_readme.html) av Paul Denisowski (CC BY 3.0), källorna till de engelska betydelserna i listan