# De 100 vanligaste substantiven i esperanto med ordfamiljer

Source: https://esperantopedia.org/sv/lara/vanligaste-substantiv/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> De 100 vanligaste substantiven i esperanto, hämtade ur 822 296 Tatoeba-meningar, med betydelse, ordfamilj och exempel. Substantiv är 8,7 % av alla ord.

De vanligaste substantiven i esperanto är *homo* ”människa”, *tempo* ”tid”, *libro* ”bok”, *infano* ”barn”, *jaro* ”år” och *lingvo* ”språk”. De 100 vanligaste substantiven i vår [lista över de 1 000 vanligaste orden](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/) utgör **5,2 % av alla ord** i en korpus på 5,8 miljoner ord vardagliga esperantomeningar, och de tio vanligaste ensamma utgör 1,3 %. Alla substantiv slutar på *-o*, så du känner igen dem direkt, och tabellen nedan visar två eller tre ytterligare ord som bildas av samma stam.

## Alla substantiv slutar på -o, med -j för plural och -n för objekt

Lägg till *-j* när det är fler än ett och *-n* för direkt objekt. Behöver ett substantiv båda är ordningen alltid *-j* och sedan *-n*. Det finns inga undantag; se [substantiv och adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/) och [ackusativ](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/).

| Form | Ändelse | Exempel | Svenska |
|---|---|---|---|
| en | *-o* | *La libro estas sur la tablo.* | ”Boken ligger på bordet.” |
| flera | *-oj* | *La libroj estas sur la tablo.* | ”Böckerna ligger på bordet.” |
| en, som objekt | *-on* | *Mi legas la libron.* | ”Jag läser boken.” |
| flera, som objekt | *-ojn* | *Mi legas la librojn.* | ”Jag läser böckerna.” |

Esperanto har bara den [bestämda artikeln *la*](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/artikel/), som aldrig ändras: *la libro*, *la libroj*, *la librojn*. Det finns ingen obestämd artikel: *libro* betyder ”en bok” eller bara ”bok”.

## För svenskspråkiga: ingen en/ett, och en enda pluralform

Svenska substantiv har två genus (en/ett) och flera pluraländelser (*bil – bilar*, *flicka – flickor*, *hus – hus*, *barn – barn*, *bok – böcker*). I esperanto finns inget av det: det finns inget grammatiskt genus och ingen skillnad mellan en/ett, och *-j* ersätter alla svenska pluraländelser. Svenskans bestämda form med ändelse (*bilen*, *huset*) motsvaras av det fristående ordet *la*, som är lika för alla substantiv och alla former: *la domo*, *la domoj*, *la domojn*. Du behöver alltså inte lära dig något ord tillsammans med ”en” eller ”ett”.

## Substantiv för personer: -in- bildar den kvinnliga formen

Esperanto har inget grammatiskt genus. De flesta ord för personer, till exempel *homo*, *infano*, *amiko*, *persono*, *instruisto*, *kuracisto* och *studento*, säger ingenting om kön. Några få stammar är manliga till sin betydelse, och suffixet *-in-* bildar den kvinnliga formen. Sex sådana par finns bland de 100 vanligaste substantiven; talen är placeringen i listan.

| Manlig till betydelsen | Kvinnlig med *-in-* |
|---|---|
| *patro* ”far” (133) | *patrino* ”mor” (173) |
| *frato* ”bror” (221) | *fratino* ”syster” (261) |
| *filo* ”son” (237) | *filino* ”dotter” (342) |
| *knabo* ”pojke” (218) | *knabino* ”flicka” (228) |
| *edzo* ”make” (402) | *edzino* ”hustru” (230) |
| *viro* ”man” (156) | *virino* ”kvinna” (174) |

Prefixet *ge-* nämner båda könen tillsammans: *gepatroj* ”föräldrar”, *gefratoj* ”syskon”, *gefiloj* ”söner och döttrar”, *geedzoj* ”make och maka”. Se [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/) och [prefix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/).

## De 10 substantiv du bör lära dig först

Det här är vårt eget urval, inte en officiell lista. Sex av de tio finns bland de 20 vanligaste substantiven i tabellen. *Nomo*, *akvo*, *demando* och *familio* kommer längre ner, men en nybörjare behöver dem redan i det första samtalet.

| Substantiv | Svenska | Varför först | Exempel |
|---|---|---|---|
| *nomo* | namn | Presentera dig själv | *Mia nomo estas Anna.* – ”Mitt namn är Anna.” |
| *amiko* | vän | Berätta om de människor du känner | *Mi havas bonan amikon.* – ”Jag har en god vän.” |
| *familio* | familj | Prata om hemmet | *Ĉu vi havas grandan familion?* – ”Har du en stor familj?” |
| *lingvo* | språk | Säga vilka språk du talar och lär dig | *Kiun lingvon vi parolas?* – ”Vilket språk talar du?” |
| *tago* | dag | Hälsningar, datum och planer | *Kiu tago estas hodiaŭ?* – ”Vilken dag är det i dag?” |
| *tempo* | tid | Planer, inbjudningar och artiga frågor | *Ĉu vi havas tempon?* – ”Har du tid?” |
| *akvo* | vatten | Mat, dryck och det första du ber om | *Unu glason da akvo, bonvolu.* – ”Ett glas vatten, tack.” |
| *mono* | pengar | Shopping och priser | *Kiom da mono vi bezonas?* – ”Hur mycket pengar behöver du?” |
| *demando* | fråga | Fråga och kontrollera | *Ĉu vi komprenas la demandon?* – ”Förstår du frågan?” |
| *vorto* | ord | Lära sig nya ord | *Kion signifas tiu vorto?* – ”Vad betyder det ordet?” |

## De 100 vanligaste substantiven i esperanto

*Placering* är substantivets plats bland alla 1 000 ord i listan, så *homo* på plats 55 är det första substantivet: de 54 orden före är 38 grammatikord, 12 verb och 4 adverb. Kolumnen *Ordfamilj* visar två eller tre ord som bildas av samma stam (färre där ReVo, Reta Vortaro, anger färre); betydelserna är förkortade från ReVo. Exemplen är våra egna. *Esperanto* och *Dio* skrivs med stor bokstav av hävd. Slå upp vilket substantiv som helst i [ordboken](https://esperantopedia.org/sv/ordbok/).

| Placering | Substantiv | Svenska | Ordfamilj | Exempel |
|---|---|---|---|---|
| 55 | *homo* | människa | *homa* ”mänsklig”, *homaro* ”mänsklighet”, *homeco* ”humanitet” | *Ĉiu homo bezonas amikojn.* – ”Varje människa behöver vänner.” |
| 78 | *tempo* | tid | *libertempo* ”fritid”, *nuntempo* ”nutid”, *longtempe* ”länge” | *Mi ne havas tempon hodiaŭ.* – ”Jag har ingen tid i dag.” |
| 88 | *libro* | bok | *librejo* ”bokhandel”, *libreto* ”häfte”, *taglibro* ”dagbok” | *Ŝi legas interesan libron.* – ”Hon läser en intressant bok.” |
| 89 | *infano* | barn | *infana* ”barn-, barnslig”, *infaneco* ”barndom”, *infaneto* ”litet barn” | *La infanoj ludas en la parko.* – ”Barnen leker i parken.” |
| 90 | *jaro* | år | *jardeko* ”decennium”, *jarcento* ”århundrade”, *Novjaro* ”nyår” | *La jaro havas dek du monatojn.* – ”Ett år har tolv månader.” |
| 91 | *lingvo* | språk | *lingva* ”språklig”, *lingvisto* ”språkforskare”, *gestolingvo* ”teckenspråk” | *Esperanto estas facila lingvo.* – ”Esperanto är ett lätt språk.” |
| 95 | *vivo* | liv | *vivi* ”leva”, *viva* ”levande”, *viveco* ”livlighet” | *La vivo estas bela.* – ”Livet är vackert.” |
| 96 | *tago* | dag | *tage* ”på dagen”, *ĉiutaga* ”daglig”, *naskiĝtago* ”födelsedag” | *Hodiaŭ estas bela tago.* – ”I dag är det en fin dag.” |
| 103 | *domo* | hus | *dometo* ”stuga”, *domego* ”stort hus, palats”, *stacidomo* ”stationshus” | *Nia domo havas ruĝan pordon.* – ”Vårt hus har en röd dörr.” |
| 113 | *mono* | pengar | *monujo* ”börs”, *monero* ”mynt”, *poŝmono* ”fickpengar” | *Mi ne havas sufiĉe da mono.* – ”Jag har inte tillräckligt med pengar.” |
| 114 | *afero* | sak, angelägenhet | *aferisto* ”affärsman”, *amafero* ”kärleksaffär”, *afereca* ”affärsmässig” | *Tio ne estas mia afero.* – ”Det angår inte mig.” |
| 116 | *amiko* | vän | *amika* ”vänlig”, *amikino* ”kvinnlig vän”, *amikeco* ”vänskap” | *Mia amiko loĝas en Berlino.* – ”Min vän bor i Berlin.” |
| 125 | *laboro* | arbete, jobb | *labori* ”arbeta”, *laboristo* ”arbetare”, *kunlabori* ”samarbeta” | *Mi serĉas novan laboron.* – ”Jag söker ett nytt jobb.” |
| 133 | *patro* | far | *patrino* ”mor”, *bopatro* ”svärfar”, *prapatro* ”förfader” | *Mia patro laboras en banko.* – ”Min pappa jobbar på en bank.” |
| 138 | *aŭto* | bil | *aŭtejo* ”garage”, *aŭtisto* ”förare”, *ŝarĝaŭto* ”lastbil” | *Ni veturas per aŭto.* – ”Vi åker bil.” |
| 141 | *vorto* | ord | *vortaro* ”ordbok”, *pasvorto* ”lösenord”, *vorta* ”ord-” | *Kiel oni diras tiun vorton en Esperanto?* – ”Hur säger man det ordet på esperanto?” |
| 147 | *horo* | timme | *horaro* ”tidtabell”, *duonhoro* ”en halvtimme”, *kvaronhoro* ”en kvart” | *La filmo daŭras du horojn.* – ”Filmen varar i två timmar.” |
| 154 | *mondo* | värld | *tutmonda* ”världsomspännande”, *mondoparto* ”världsdel”, *mondmilito* ”världskrig” | *Esperanto estas parolata en la tuta mondo.* – ”Esperanto talas över hela världen.” |
| 155 | *problemo* | problem | *problema* ”problematisk” | *Ne estas problemo!* – ”Inga problem!” |
| 156 | *viro* | man | *vira* ”manlig”, *vireco* ”manlighet”, *virkato* ”hankatt” | *Tiu viro estas kuracisto.* – ”Den mannen är läkare.” |
| 157 | *hundo* | hund | *hundino* ”tik”, *hundido* ”valp”, *hundejo* ”hundkoja” | *La hundo dormas sub la tablo.* – ”Hunden sover under bordet.” |
| 165 | *lando* | land | *eksterlando* ”utland”, *tutlanda* ”rikstäckande”, *landnomo* ”landsnamn” | *Kiu estas la plej granda lando en la mondo?* – ”Vilket är världens största land?” |
| 173 | *patrino* | mor | *bopatrino* ”svärmor”, *prapatrino* ”förmoder”, *duonpatrino* ”styvmor” | *Mia patrino kuiras vespermanĝon.* – ”Min mamma lagar middag.” |
| 174 | *virino* | kvinna | *virina* ”kvinnlig”, *virineco* ”kvinnlighet”, *virinismo* ”feminism” | *Tiu virino parolas kvar lingvojn.* – ”Den kvinnan talar fyra språk.” |
| 175 | *ĉambro* | rum | *dormoĉambro* ”sovrum”, *banĉambro* ”badrum”, *klasĉambro* ”klassrum” | *Mia ĉambro estas malgranda, sed bela.* – ”Mitt rum är litet men fint.” |
| 181 | *akvo* | vatten | *akva* ”vatten-, vattnig”, *akvumi* ”vattna”, *marakvo* ”havsvatten” | *Mi trinkas glason da akvo.* – ”Jag dricker ett glas vatten.” |
| 184 | *lernejo* | skola | *lerni* ”lära sig”, *lernanto* ”elev”, *mezlernejo* ”gymnasium” | *Mia filino iras al la lernejo.* – ”Min dotter går i skolan.” |
| 189 | *urbo* | stad | *urbano* ”stadsbo”, *urbestro* ”borgmästare”, *ĉefurbo* ”huvudstad” | *Parizo estas bela urbo.* – ”Paris är en vacker stad.” |
| 196 | *frazo* | mening, fras | *frazaro* ”meningssamling”, *frapfrazo* ”slagord”, *frazlibro* ”parlör” | *Ĉi tiu frazo estas tro longa.* – ”Den här meningen är för lång.” |
| 199 | *nomo* | namn | *nomi* ”namnge”, *nomiĝi* ”heta”, *familinomo* ”efternamn” | *Kio estas via nomo?* – ”Vad heter du?” |
| 201 | *demando* | fråga | *demandi* ”fråga”, *demandaro* ”frågeformulär”, *demandosigno* ”frågetecken” | *Mi havas demandon pri la leciono.* – ”Jag har en fråga om lektionen.” |
| 202 | *kato* | katt | *katino* ”honkatt”, *katido* ”kattunge”, *virkato* ”hankatt” | *Nia kato ŝatas dormi sur la lito.* – ”Vår katt gillar att sova på sängen.” |
| 208 | *Dio* | gud | *dia* ”gudomlig”, *diino* ”gudinna”, *sendia* ”gudlös” | *Ŝi preĝas al Dio.* – ”Hon ber till Gud.” |
| 217 | *pordo* | dörr | *pordego* ”stor port”, *pordisto* ”portvakt”, *dompordo* ”ytterdörr” | *Bonvolu fermi la pordon.* – ”Stäng dörren, tack.” |
| 218 | *knabo* | pojke | *knabino* ”flicka”, *ŝipknabo* ”skeppspojke” | *La knabo havas ruĝan pilkon.* – ”Pojken har en röd boll.” |
| 221 | *frato* | bror | *fratino* ”syster”, *gefratoj* ”syskon”, *frateco* ”broderskap” | *Mia frato estas pli aĝa ol mi.* – ”Min bror är äldre än jag.” |
| 223 | *okulo* | öga | *okula* ”ögon-”, *okulisto* ”ögonläkare”, *okulvitroj* ”glasögon” | *Ŝi havas bluajn okulojn.* – ”Hon har blå ögon.” |
| 225 | *mano* | hand | *dekstramana* ”högerhänt”, *maldekstramana* ”vänsterhänt”, *manpleno* ”handfull” | *Li tenas libron en la mano.* – ”Han håller en bok i handen.” |
| 226 | *vero* | sanning | *vera* ”sann”, *vere* ”verkligen”, *malvera* ”falsk” | *Ĉu tio estas la vero?* – ”Är det sanningen?” |
| 228 | *knabino* | flicka | *knabo* ”pojke” | *La knabino legas fabelon.* – ”Flickan läser en saga.” |
| 230 | *edzino* | hustru, fru | *edzo* ”make”, *geedzoj* ”äkta par”, *edziniĝi* ”gifta sig (om en kvinna)” | *Lia edzino laboras en hospitalo.* – ”Hans fru jobbar på ett sjukhus.” |
| 232 | *ideo* | idé | *idearo* ”idévärld”, *samideano* ”likasinnad” | *Tio estas bona ideo!* – ”Det är en bra idé!” |
| 233 | *instruisto* | lärare | *instrui* ”undervisa”, *instruado* ”undervisning”, *instruejo* ”skola” | *Nia instruisto parolas tre klare.* – ”Vår lärare talar mycket tydligt.” |
| 234 | *loko* | plats | *loka* ”lokal”, *loki* ”placera”, *translokiĝi* ”flytta” | *Ĉi tiu loko estas tre trankvila.* – ”Den här platsen är mycket lugn.” |
| 237 | *filo* | son | *bofilo* ”svärson”, *gefiloj* ”söner och döttrar”, *duonfilo* ”styvson” | *Mia filo studas en la universitato.* – ”Min son studerar på universitetet.” |
| 238 | *persono* | person | *persona* ”personlig”, *personaro* ”personal”, *personeco* ”personlighet” | *En la ĉambro estas dek personoj.* – ”Det är tio personer i rummet.” |
| 241 | *gepatro* | förälder | *patro* ”far”, *patrino* ”mor”, *bogepatroj* ”svärföräldrar” | *Miaj gepatroj loĝas en vilaĝo.* – ”Mina föräldrar bor i en by.” |
| 242 | *vojo* | väg | *vojeto* ”stig”, *fervojo* ”järnväg”, *aŭtovojo* ”motorväg” | *Ĉu vi konas la vojon al la stacidomo?* – ”Känner du till vägen till stationen?” |
| 254 | *eraro* | fel, misstag | *erari* ”missta sig”, *erara* ”felaktig”, *senerara* ”felfri” | *En ĉi tiu frazo estas eraro.* – ”Det finns ett fel i den här meningen.” |
| 255 | *amo* | kärlek | *ami* ”älska”, *amanto* ”älskare”, *malamo* ”hat” | *Amo estas pli forta ol timo.* – ”Kärlek är starkare än rädsla.” |
| 257 | *letero* | brev | *retletero* ”e-post”, *novaĵletero* ”nyhetsbrev”, *leteri* ”skriva brev till” | *Mi skribas leteron al mia avino.* – ”Jag skriver ett brev till min mormor.” |
| 261 | *fratino* | syster | *frato* ”bror”, *fratina* ”systerlig”, *fratineco* ”systerskap” | *Mia fratino ludas pianon.* – ”Min syster spelar piano.” |
| 262 | *arbo* | träd | *arba* ”träd-”, *arbeto* ”buske”, *arbaro* ”skog” | *Sur la arbo sidas birdo.* – ”En fågel sitter i trädet.” |
| 269 | *nokto* | natt | *nokte* ”på natten”, *noktiĝi* ”bli natt”, *tranokti* ”övernatta” | *Dum la nokto la urbo estas silenta.* – ”På natten är staden tyst.” |
| 273 | *semajno* | vecka | *semajna* ”vecko-”, *semajnfino* ”helg” | *La semajno havas sep tagojn.* – ”En vecka har sju dagar.” |
| 276 | *fojo* | gång, tillfälle | *foje* ”ibland, en gång”, *unuafoje* ”för första gången”, *ĉiufoje* ”varje gång” | *Mi vidis tiun filmon du fojojn.* – ”Jag har sett den filmen två gånger.” |
| 281 | *familio* | familj | *familia* ”familje-”, *familiano* ”familjemedlem”, *familiestro* ”familjeöverhuvud” | *Nia familio estas malgranda.* – ”Vår familj är liten.” |
| 284 | *Esperanto* | esperanto (språket) | *esperanta* ”esperanto-”, *esperantisto* ”esperantist”, *esperante* ”på esperanto” | *Mi parolas Esperanton ĉiutage.* – ”Jag talar esperanto varje dag.” |
| 292 | *kafo* | kaffe | *kafejo* ”kafé”, *kafumi* ”fika”, *kafkruĉo* ”kaffekanna” | *Ĉu vi volas kafon aŭ teon?* – ”Vill du ha kaffe eller te?” |
| 294 | *kuracisto* | läkare | *kuraci* ”behandla (en patient)”, *bestkuracisto* ”veterinär”, *infankuracisto* ”barnläkare” | *Li iris al la kuracisto, ĉar li estis malsana.* – ”Han gick till läkaren eftersom han var sjuk.” |
| 298 | *helpo* | hjälp | *helpi* ”hjälpa”, *helpanto* ”hjälpare”, *malhelpi* ”hindra” | *Mi bezonas vian helpon.* – ”Jag behöver din hjälp.” |
| 299 | *tablo* | bord | *tableto* ”litet bord”, *skribtablo* ”skrivbord”, *labortablo* ”arbetsbord” | *La libro estas sur la tablo.* – ”Boken ligger på bordet.” |
| 301 | *fenestro* | fönster | *fenestreto* ”litet fönster”, *montrofenestro* ”skyltfönster” | *El mia fenestro mi vidas la maron.* – ”Från mitt fönster ser jag havet.” |
| 305 | *filmo* | film | *filmi* ”filma”, *filmeto* ”kort klipp”, *desegnofilmo* ”tecknad film” | *Ni rigardas interesan filmon.* – ”Vi tittar på en intressant film.” |
| 307 | *trajno* | tåg | *trajni* ”åka tåg”, *rapidtrajno* ”snabbtåg”, *eltrajniĝi* ”stiga av tåget” | *La trajno al Varsovio foriras je la kvina.* – ”Tåget till Warszawa avgår klockan fem.” |
| 310 | *koro* | hjärta | *kora* ”hjärtlig”, *bonkora* ”godhjärtad”, *senkora* ”hjärtlös” | *Mia koro batas rapide.* – ”Mitt hjärta slår snabbt.” |
| 312 | *tero* | jord, mark | *tera* ”jordisk”, *terpomo* ”potatis”, *alteriĝi* ”landa” | *La infanoj sidas sur la tero.* – ”Barnen sitter på marken.” |
| 317 | *sinjoro* | herr | *sinjorino* ”dam, fru”, *gesinjoroj* ”damer och herrar” | *Pardonu, sinjoro, kie estas la stacidomo?* – ”Ursäkta, herrn, var ligger stationen?” |
| 323 | *opinio* | åsikt, mening | *opinii* ”tycka”, *miaopinie* ”enligt min åsikt”, *samopinii* ”vara av samma åsikt” | *Kia estas via opinio pri tiu libro?* – ”Vad tycker du om den boken?” |
| 328 | *morto* | död | *morti* ”dö”, *morta* ”dödlig”, *mortinto* ”död person” | *Li ne timas la morton.* – ”Han är inte rädd för döden.” |
| 331 | *minuto* | minut | *minute* ”i en minut”, *ĉiuminute* ”varje minut”, *lumminuto* ”ljusminut” | *Atendu minuton, bonvolu.* – ”Vänta en minut, tack.” |
| 332 | *strato* | gata | *ĉefstrato* ”huvudgata”, *sakstrato* ”återvändsgränd”, *stratangulo* ”gathörn” | *Mi loĝas en trankvila strato.* – ”Jag bor på en lugn gata.” |
| 335 | *floro* | blomma | *flori* ”blomma (verb)”, *florejo* ”blomsterrabatt”, *sunfloro* ”solros” | *Ŝi donis al mi ruĝan floron.* – ”Hon gav mig en röd blomma.” |
| 342 | *filino* | dotter | *filo* ”son”, *bofilino* ”svärdotter”, *duonfilino* ”styvdotter” | *Nia filino lernas naĝi.* – ”Vår dotter lär sig simma.” |
| 344 | *monato* | månad | *monata* ”månads-”, *mielmonato* ”smekmånad” | *Septembro estas la naŭa monato.* – ”September är den nionde månaden.” |
| 345 | *kapo* | huvud | *kapdoloro* ”huvudvärk”, *kapkuseno* ”kudde”, *kapjesi* ”nicka” | *Mi havas doloron en la kapo.* – ”Jag har ont i huvudet.” |
| 351 | *muziko* | musik | *muzika* ”musikalisk”, *muzikisto* ”musiker”, *muzikilo* ”musikinstrument” | *Ŝi aŭskultas muzikon ĉiuvespere.* – ”Hon lyssnar på musik varje kväll.” |
| 352 | *ĝardeno* | trädgård | *ĝardenisto* ”trädgårdsmästare”, *infanĝardeno* ”förskola”, *bestoĝardeno* ”djurpark” | *En nia ĝardeno kreskas pomarbo.* – ”I vår trädgård växer ett äppelträd.” |
| 354 | *besto* | djur | *bestaro* ”fauna”, *dombesto* ”husdjur”, *rabobesto* ”rovdjur” | *Kiun beston vi plej ŝatas?* – ”Vilket djur gillar du mest?” |
| 355 | *festo* | fest | *festi* ”fira”, *festa* ”festlig” | *Ĉiuj amikoj venis al la festo.* – ”Alla vännerna kom på festen.” |
| 357 | *historio* | historia | *historia* ”historisk”, *historiisto* ”historiker”, *prahistorio* ”förhistoria” | *Mi ŝatas legi pri la historio de Eŭropo.* – ”Jag gillar att läsa om Europas historia.” |
| 358 | *ĉielo* | himmel | *ĉielarko* ”regnbåge”, *ĉielblua* ”himmelsblå”, *ĉielskrapanto* ”skyskrapa” | *La ĉielo estas hodiaŭ tre blua.* – ”Himlen är mycket blå i dag.” |
| 363 | *manĝaĵo* | mat | *manĝi* ”äta”, *manĝo* ”måltid”, *matenmanĝo* ”frukost” | *Ĉi tiu manĝaĵo estas tre bongusta.* – ”Den här maten är mycket god.” |
| 367 | *rivero* | flod | *rivereto* ”bäck”, *riverego* ”stor flod” | *La rivero fluas tra la urbo.* – ”Floden rinner genom staden.” |
| 368 | *respondo* | svar | *respondi* ”svara”, *respondeci* ”vara ansvarig”, *respondeco* ”ansvar” | *Via respondo estas ĝusta.* – ”Ditt svar är rätt.” |
| 371 | *maniero* | sätt | *sammaniere* ”på samma sätt”, *alimaniere* ”på ett annat sätt”, *vivmaniero* ”levnadssätt” | *Ĉiu havas sian manieron lerni.* – ”Alla har sitt eget sätt att lära sig.” |
| 374 | *studento* | student | *studi* ”studera”, *studado* ”studier”, *kunstudento* ”studiekamrat” | *Mi estas studento en Vieno.* – ”Jag är student i Wien.” |
| 376 | *milito* | krig | *militi* ”föra krig”, *milita* ”krigs-”, *militisto* ”soldat” | *Nenio estas pli malbona ol milito.* – ”Ingenting är värre än krig.” |
| 378 | *birdo* | fågel | *birdido* ”fågelunge”, *birdaro* ”fågelflock”, *kortobirdo* ”gårdsfågel” | *La birdoj kantas en la arbo.* – ”Fåglarna sjunger i trädet.” |
| 380 | *situacio* | situation, läge | *situacia* ”som rör situationen” | *La situacio estas tre malfacila.* – ”Situationen är mycket svår.” |
| 381 | *vetero* | väder | *misvetero* ”dåligt väder”, *veterprognozo* ”väderprognos” | *Kia estas la vetero hodiaŭ?* – ”Hur är vädret i dag?” |
| 383 | *suno* | sol | *sunsubiro* ”solnedgång”, *sunleviĝo* ”soluppgång”, *sunumi* ”sola sig” | *La suno brilas, kaj ni iras al la maro.* – ”Solen skiner och vi går till havet.” |
| 389 | *arbaro* | skog | *arbo* ”träd”, *pluvarbaro* ”regnskog”, *praarbaro* ”urskog” | *Ni promenas tra la arbaro.* – ”Vi promenerar genom skogen.” |
| 391 | *momento* | ögonblick | *momenta* ”ögonblicklig”, *momente* ”om ett ögonblick”, *lastmomente* ”i sista stund” | *Atendu momenton, mi tuj revenos.* – ”Vänta ett ögonblick, jag kommer strax tillbaka.” |
| 392 | *danko* | tack | *danki* ”tacka”, *dankema* ”tacksam”, *sendanka* ”otacksam” | *Mil dankojn por via helpo!* – ”Tusen tack för din hjälp!” |
| 396 | *parto* | del | *parte* ”delvis”, *partopreni* ”delta”, *plejparte* ”till största delen” | *Ĉi tiu parto de la urbo estas tre malnova.* – ”Den här delen av staden är mycket gammal.” |
| 398 | *plano* | plan | *plani* ”planera”, *laborplano* ”arbetsplan” | *Kio estas via plano por morgaŭ?* – ”Vad har du för plan till i morgon?” |
| 402 | *edzo* | make | *edzino* ”hustru”, *geedzoj* ”äkta par”, *edziĝi* ”gifta sig (om en man)” | *Ŝia edzo estas inĝeniero.* – ”Hennes man är ingenjör.” |
| 405 | *celo* | mål, syfte | *celi* ”sikta”, *sencela* ”meningslös”, *vivcelo* ”livsmål” | *Mia celo estas lerni Esperanton.* – ”Mitt mål är att lära mig esperanto.” |
| 411 | *vizaĝo* | ansikte | *vizaĝesprimo* ”ansiktsuttryck”, *vizaĝalvizaĝe* ”ansikte mot ansikte” | *Li lavis sian vizaĝon.* – ”Han tvättade ansiktet.” |
De flesta familjer bildas med ett suffix eller prefix på stammen: *dom·et·o* ”stuga” är ”hus + liten” och *bo·patr·o* ”svärfar” är ”ingift + far”. Andra sätter ihop två stammar: *dormo·ĉambro* ”sovrum”. Samma stam ger också ord i andra ordklasser, till exempel verbet *vivi* och adjektivet *viva* bredvid *vivo*. Reglerna finns under [ordbildning](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ordbildning/).

## Substantiv av verb och adjektiv

En stam har ingen egen ordklass; det är ändelsen som avgör. Därför delar åtta av de 100 substantiven stam med ett av de [100 vanligaste verben](https://esperantopedia.org/sv/lara/vanligaste-verb/):

| Substantiv | Verb med samma stam |
|---|---|
| *vivo* ”liv” (95) | *vivi* ”leva” (129) |
| *laboro* ”arbete, jobb” (125) | *labori* ”arbeta” (126) |
| *demando* ”fråga” (201) | *demandi* ”fråga” (188) |
| *amo* ”kärlek” (255) | *ami* ”älska” (145) |
| *helpo* ”hjälp” (298) | *helpi* ”hjälpa” (110) |
| *opinio* ”åsikt” (323) | *opinii* ”tycka, ha en åsikt” (170) |
| *morto* ”död” (328) | *morti* ”dö” (182) |
| *respondo* ”svar” (368) | *respondi* ”svara” (271) |

Några par till finns längre ner i listan: *nomo* och *nomi* ”namnge” (372), *eraro* och *erari* ”missta sig” (633), *danko* och *danki* ”tacka” (635), *celo* och *celi* ”sikta” (706), *plano* och *plani* ”planera” (721).

Med de här ändelserna bildar du nya substantiv av verb och adjektiv:

| Ändelse | Vad den betecknar | Exempel | Svenska |
|---|---|---|---|
| *-o* på verbstam | själva handlingen | *labori* → *laboro* | ”arbeta” → ”arbete, jobb” |
| *-ado* | en handling som pågår eller upprepas | *skribi* → *skribado* | ”skriva” → ”skrivande (själva processen)” |
| *-aĵo* | en konkret sak kopplad till en handling eller en egenskap | *skribi* → *skribaĵo*; *manĝi* → *manĝaĵo*; *nova* → *novaĵo* | ”ett skrivet stycke”; ”mat”; ”nyhet” |
| *-eco* | den egenskap eller det tillstånd som ett adjektiv beskriver | *bela* → *beleco*; *libera* → *libereco* | ”vacker” → ”skönhet”; ”fri” → ”frihet” |
| *-ulo* | en person med den egenskapen | *riĉa* → *riĉulo*; *blinda* → *blindulo* | ”rik” → ”rik person”; ”blind” → ”blind person” |

PMEG ger en tumregel: *-eco* betecknar alltid en egenskap eller ett tillstånd, medan *-aĵo* oftast betecknar en konkret sak. Så *beleco* är ”att vara vacker” och *belaĵo* är ”något vackert”. Alla suffix finns under [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/).

## Så räknade vi

Vi räknade den 8 oktober 2026 i vår fil [esperanto-1000-common-words-sv.csv](/downloads/esperanto-1000-common-words-sv.csv). Den bygger på 822 296 Tatoeba-meningar med 5 831 657 ord. Plural-*j* och ackusativ-*n* tas bort, så *libro*, *libroj* och *libron* räknas tillsammans under *libro*; metoden finns på sidan [vanliga ord](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/).

- **359 av de 1 000 posterna är substantiv** (35,9 %). Deras värden för `per_million` summerar till 86 593 per miljon, så substantiv är **8,7 % av alla ord** i korpusen. Verb utgör 17,6 %.
- **8 av de 100 vanligaste orden är substantiv**, och 62 av de första 300.
- **De 100 vanligaste substantiven** ligger på plats 55 till 411 i listan. Deras värden för `per_million` summerar till 52 217, vilket är **5,2 % av alla ord** och 60,3 % av alla substantivförekomster som listan täcker.
- **De första 10, 20 och 50 substantiven** utgör 1,3 %, 2,2 % och 3,8 % av alla ord. Enbart *homo* utgör 0,2 %.

Ordklasserna avgörs av ändelserna: en post som slutar på *-o* räknas som substantiv, utom grammatikord som *kio* och *tio*, som räknas som tabellord. Ett avlett substantiv räknas för sig, så *patro* och *patrino* är två substantiv. Namn som skrivs med stor bokstav (*Maria*, *Parizo*) utelämnades, utom *Esperanto* och *Dio*. Tatoeba innehåller korta, skrivna och ofta översatta meningar; romaner eller tal skulle ge en annan ordning, vilket listan på [ordförråd](https://esperantopedia.org/sv/lara/100-ord/) visar.

## Vanliga frågor

### Vilka är de vanligaste substantiven i esperanto?

I vår lista är de tio vanligaste substantiven *homo*, *tempo*, *libro*, *infano*, *jaro*, *lingvo*, *vivo*, *tago*, *domo* och *mono*. Tillsammans utgör de 1,3 % av alla ord i Tatoeba-korpusen.

### Hur många substantiv i esperanto behöver jag kunna?

De 20 vanligaste substantiven täcker 2,2 % av alla ord i vår korpus, de 50 vanligaste täcker 3,8 % och de 100 vanligaste täcker 5,2 %. Substantiv är sammanlagt 8,7 % av alla ord, eftersom samma få grammatikord och verb återkommer i varje mening: enbart grammatikorden utgör 44,4 %. För de andra ordklasserna, se [listan över 1 000 ord](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/).

### Hur bildar man plural av ett substantiv i esperanto?

Lägg till *-j* på substantivet: *libro* → *libroj*. För objekt lägger du till *-n* efter: *librojn*. Alla substantiv följer den regeln, och artikeln *la* ändras inte.

### Har substantiv i esperanto genus?

Nej. Esperanto har inget grammatiskt genus. De flesta ord för personer, som *amiko* ”vän”, säger ingenting om kön, och suffixet *-in-* bildar den kvinnliga formen av stammar som är manliga till sin betydelse: *patro* ”far” → *patrino* ”mor”.

### Hur bildar man ett substantiv av ett verb eller adjektiv i esperanto?

Byt ändelse: *labori* ”arbeta” → *laboro* ”arbete”. För en pågående handling lägger du till *-ad-* (*skribado*), för en konkret sak *-aĵ-* (*manĝaĵo*), för en egenskap *-ec-* (*beleco*) och för en person med en egenskap *-ul-* (*riĉulo*). Se [suffix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/suffix/).

## Källor

- Esperantopedia: [de 1 000 vanligaste orden i esperanto](/downloads/esperanto-1000-common-words-sv.csv) (CSV, placering, ordklass, svensk betydelse, frekvens per miljon), räknade den 8 oktober 2026; metoden finns på [den här sidan](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/)
- [Tatoeba: nedladdningar](https://tatoeba.org/en/downloads) – esperantomeningar, hämtade den 7 oktober 2026; licens [CC BY 2.0 FR](https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/fr/)
- [Reta Vortaro](https://reta-vortaro.de/) (ReVo): artiklar som [domo](https://reta-vortaro.de/revo/art/dom.html), [patro](https://reta-vortaro.de/revo/art/patr.html), [knabo](https://reta-vortaro.de/revo/art/knab.html), [studi](https://reta-vortaro.de/revo/art/stud.html) och [skribi](https://reta-vortaro.de/revo/art/skrib.html), lästa den 8 oktober 2026; betydelserna för familjeorden är förkortade från ReVo
- PMEG: [Bazaj reguloj por O-vortoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/o-vortoj/bazaj_reguloj.html), [Seksa signifo de O-vortoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/o-vortoj/seksa_signifo.html) och suffixsidorna [AD](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ad.html), [AĴ](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ajh.html) och [EC](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/ec.html)
- [Wiktionary: Esperanto lemmas](https://en.wiktionary.org/wiki/Category:Esperanto_lemmas) (CC BY-SA 4.0) och [ESPDIC](http://www.denisowski.org/Esperanto/ESPDIC/espdic_readme.html) av Paul Denisowski (CC BY 3.0), källorna till de engelska betydelserna i listan