# De 100 vanligaste verben på esperanto (med exempel)

Source: https://esperantopedia.org/sv/lara/vanligaste-verb/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> De 100 vanligaste esperantoverben ur 822 296 Tatoeba-meningar, med svensk betydelse, transitivitet och exempel. Verb är 17,6 % av alla ord.

De vanligaste verben på esperanto är *esti* ”vara”, *povi* ”kunna”, *havi* ”ha”, *fari* ”göra”, *diri* ”säga” och *voli* ”vilja”. De 100 vanligaste verben i vår [lista över de 1 000 vanligaste orden](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/) utgör **14,2 % av alla ord** i en korpus på 5,8 miljoner ord vardagliga esperantomeningar, och bara de tio vanligaste står för 8,1 %. Varje verb har samma ändelser för alla personer, så en kort lektion om [verbens ändelser](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/verb/) öppnar hela tabellen.

## Sex ändelser, en form för alla personer

Varje verb nedan anges som infinitiv på *-i*. För att använda det byter du ut *-i* mot en ändelse; ändelsen är densamma för ”jag”, ”du”, ”han”, ”vi” och ”de”.

| Ändelse | Användning | Exempel | Svenska |
|---|---|---|---|
| *-i* | infinitiv | *iri* | gå, åka |
| *-as* | presens | *Mi iras. Ili iras.* | ”Jag går. De går.” |
| *-is* | preteritum | *Mi iris.* | ”Jag gick.” |
| *-os* | futurum | *Ni iros.* | ”Vi ska gå.” |
| *-us* | konditionalis | *Ŝi irus.* | ”Hon skulle gå.” |
| *-u* | uppmaning, önskan | *Iru!* | ”Gå!” |

Det finns inga oregelbundna verb, inte ens *esti*: *mi estas, vi estas, ili estas*. Se [verb](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/verb/) för sammansatta tempus och particip.

För dig som talar svenska: verbet ändrar sig inte efter person eller numerus, precis som i svenskan (jag, du och han *gör*). Men där svenskan har långa rader av starka och oregelbundna verb (*gå – gick – gått*, *ge – gav – gett*) bildas alla esperantoverb på samma sätt: stammen plus en ändelse. Presens *-as*, preteritum *-is* och futurum *-os* motsvarar ungefär svenskans ”gör”, ”gjorde” och ”ska göra”. Tidsändelserna lär du dig en gång för alla – sedan räcker det att lära sig nya stammar.

## De 10 verb du bör lära dig först

Det här är vårt eget val, inte en officiell lista. Åtta av de tio finns bland de tio vanligaste verben i tabellen. De två övriga bland de tio vanligaste verben, *devi* och *ŝati*, kommer närmast: *devi* fungerar som *povi* och *voli*, och *ŝati* används på samma sätt (*Mi ŝatas legi.* – ”Jag gillar att läsa.”). *Kompreni* och *paroli* har lagts till eftersom en nybörjare behöver dem i det allra första samtalet.

| Verb | Svenska | Varför först | Exempel |
|---|---|---|---|
| *esti* | vara | Identitet, plats och tillstånd; det i särklass vanligaste verbet (4,1 % av alla ord) | *Mi estas studento.* – ”Jag är student.” |
| *havi* | ha | Ägande och familj | *Mi havas fraton.* – ”Jag har en bror.” |
| *voli* | vilja | Önskemål och beställningar i butiker och kaféer | *Mi volas manĝi.* – ”Jag vill äta.” |
| *povi* | kunna, få | Förmåga, tillåtelse och artiga frågor | *Ĉu mi povas sidi ĉi tie?* – ”Får jag sitta här?” |
| *iri* | gå, åka | Rörelse och vägbeskrivningar | *Ni iras al la parko.* – ”Vi går till parken.” |
| *fari* | göra | Ger dig frågan *Kion vi faras?* | *Ŝi faras kukon.* – ”Hon bakar en tårta.” |
| *diri* | säga | Låter dig fråga hur man säger ett ord | *Kiel oni diras „dankon” angle?* – ”Hur säger man ’dankon’ på engelska?” |
| *scii* | veta | Att svara – och att inte kunna svara – på frågor | *Ĉu vi scias, kie estas la banko?* – ”Vet du var banken ligger?” |
| *kompreni* | förstå | Att säga om du hänger med | *Ĉu vi komprenas min?* – ”Förstår du mig?” |
| *paroli* | tala, prata | Att fråga vem som talar vad | *Ĉu vi parolas Esperanton?* – ”Talar du esperanto?” |

## De 100 vanligaste verben på esperanto

*Rang* är verbets plats bland alla 1 000 ord i listan, så *esti* på plats 3 kommer direkt efter *la* och *mi*. Kolumnen *Transitivt?* följer markeringarna i ReVo, Reta Vortaro: **T** betyder transitivt (verbet kan ha ett direkt objekt med *-n*), **I** betyder intransitivt, **T/I** betyder att ReVo anger båda användningarna och **–** betyder att ReVo saknar markering. Exemplen är våra egna; slå upp vilket verb som helst i [ordboken](https://esperantopedia.org/sv/ordbok/).

| Rang | Verb | Svenska | Transitivt? | Exempel |
|---|---|---|---|---|
| 3 | *esti* | vara | I | *La kato estas en la ĝardeno.* – ”Katten är i trädgården.” |
| 19 | *povi* | kunna, få | T | *Mi povas veni morgaŭ.* – ”Jag kan komma i morgon.” |
| 21 | *havi* | ha | T | *Ŝi havas tri katojn.* – ”Hon har tre katter.” |
| 27 | *fari* | göra | T | *Kion vi faras?* – ”Vad gör du?” |
| 30 | *diri* | säga | T | *Li diris nenion.* – ”Han sa ingenting.” |
| 31 | *voli* | vilja | T | *Mi volas kafon.* – ”Jag vill ha kaffe.” |
| 35 | *scii* | veta | T | *Mi ne scias la respondon.* – ”Jag vet inte svaret.” |
| 39 | *devi* | måste, böra | T | *Ni devas iri hejmen.* – ”Vi måste gå hem.” |
| 40 | *iri* | gå, åka | I | *Ŝi iras al la lernejo.* – ”Hon går till skolan.” |
| 47 | *ŝati* | gilla, tycka om | T | *Mi ŝatas muzikon.* – ”Jag gillar musik.” |
| 50 | *paroli* | tala, prata | T/I | *Ŝi parolas tri lingvojn.* – ”Hon talar tre språk.” |
| 52 | *vidi* | se | T | *Mi vidas hundon en la ĝardeno.* – ”Jag ser en hund i trädgården.” |
| 61 | *veni* | komma | I | *Mia amiko venos morgaŭ.* – ”Min vän kommer i morgon.” |
| 67 | *kredi* | tro | T/I | *Mi kredas vin.* – ”Jag tror dig.” |
| 80 | *pensi* | tänka | T/I | *Mi pensas pri vi.* – ”Jag tänker på dig.” |
| 83 | *manĝi* | äta | T | *Ni manĝas pomojn.* – ”Vi äter äpplen.” |
| 84 | *bezoni* | behöva | T | *Mi bezonas helpon.* – ”Jag behöver hjälp.” |
| 97 | *okazi* | hända, ske | I | *Kio okazis?* – ”Vad hände?” |
| 99 | *trovi* | hitta | T | *Mi trovis mian ŝlosilon.* – ”Jag hittade min nyckel.” |
| 101 | *doni* | ge | T | *Li donas floron al ŝi.* – ”Han ger henne en blomma.” |
| 110 | *helpi* | hjälpa | T/I | *Ĉu vi povas helpi min?* – ”Kan du hjälpa mig?” |
| 111 | *aĉeti* | köpa | T | *Ŝi aĉetis novan libron.* – ”Hon köpte en ny bok.” |
| 112 | *resti* | stanna, förbli | I | *Mi restas hejme hodiaŭ.* – ”Jag stannar hemma i dag.” |
| 120 | *peti* | be (om), anhålla om | T/I | *Li petis panon.* – ”Han bad om bröd.” |
| 121 | *kompreni* | förstå | T | *Mi ne komprenas la demandon.* – ”Jag förstår inte frågan.” |
| 124 | *bonvoli* | vara så vänlig att (*bonvolu*: var snäll och) | I | *Bonvolu atendi minuton.* – ”Vänta en minut, tack.” |
| 126 | *labori* | arbeta | I | *Li laboras en banko.* – ”Han arbetar på en bank.” |
| 129 | *vivi* | leva | I | *La avo ankoraŭ vivas.* – ”Morfar lever fortfarande.” |
| 131 | *atendi* | vänta | T | *Mi atendas la buson.* – ”Jag väntar på bussen.” |
| 135 | *rigardi* | titta på | T | *Ni rigardas filmon.* – ”Vi tittar på en film.” |
| 136 | *provi* | försöka, prova | T | *Provu denove!* – ”Försök igen!” |
| 137 | *lerni* | lära sig | T | *Mi lernas Esperanton.* – ”Jag lär mig esperanto.” |
| 140 | *legi* | läsa | T | *Ŝi legas gazeton.* – ”Hon läser en tidning.” |
| 144 | *aŭdi* | höra | T | *Mi aŭdas muzikon.* – ”Jag hör musik.” |
| 145 | *ami* | älska | T | *Li amas sian familion.* – ”Han älskar sin familj.” |
| 146 | *loĝi* | bo | T/I | *Ni loĝas en malgranda urbo.* – ”Vi bor i en liten stad.” |
| 148 | *deziri* | önska | T | *Mi deziras al vi feliĉon.* – ”Jag önskar dig lycka.” |
| 151 | *senti* | känna | T | *Li sentis doloron en la piedo.* – ”Han kände smärta i foten.” |
| 160 | *lasi* | låta, lämna | T | *Lasu min paroli!* – ”Låt mig tala!” |
| 161 | *koni* | känna (en person eller plats) | T | *Ĉu vi konas tiun viron?* – ”Känner du den mannen?” |
| 163 | *ŝajni* | verka, tyckas | I | *Ŝajnas, ke pluvos.* – ”Det verkar som att det kommer att regna.” |
| 166 | *uzi* | använda | T | *Mi uzas komputilon.* – ”Jag använder en dator.” |
| 169 | *preni* | ta | T | *Li prenis sian ĉapelon.* – ”Han tog sin hatt.” |
| 170 | *opinii* | tycka, anse | T | *Kion vi opinias pri tio?* – ”Vad tycker du om det?” |
| 172 | *ludi* | leka, spela | T/I | *La infanoj ludas en la ĝardeno.* – ”Barnen leker i trädgården.” |
| 177 | *alveni* | anlända | I | *La trajno alvenis je la tria.* – ”Tåget anlände klockan tre.” |
| 179 | *ekzisti* | finnas, existera | I | *Tiu vorto ne ekzistas.* – ”Det ordet finns inte.” |
| 182 | *morti* | dö | I | *La floroj mortis.* – ”Blommorna dog.” |
| 183 | *skribi* | skriva | T | *Mi skribas leteron.* – ”Jag skriver ett brev.” |
| 186 | *sukcesi* | lyckas | I | *Mi sukcesis trovi la hotelon.* – ”Jag lyckades hitta hotellet.” |
| 188 | *demandi* | fråga | T | *Li demandis, kie estas la stacidomo.* – ”Han frågade var stationen låg.” |
| 190 | *foriri* | gå bort, ge sig iväg | I | *Ŝi foriris sen vorto.* – ”Hon gick utan ett ord.” |
| 191 | *forgesi* | glömma | T/I | *Mi forgesis lian nomon.* – ”Jag glömde hans namn.” |
| 192 | *trinki* | dricka | T | *Li trinkas akvon.* – ”Han dricker vatten.” |
| 194 | *rajti* | få, ha rätt att | I | *Ĉu mi rajtas eniri?* – ”Får jag gå in?” |
| 200 | *aspekti* | se ut | I | *Ŝi aspektas feliĉa.* – ”Hon ser lycklig ut.” |
| 203 | *iĝi* | bli | I | *Li iĝis kuracisto.* – ”Han blev läkare.” |
| 204 | *viziti* | besöka | T | *Ni vizitos la avinon dimanĉe.* – ”Vi ska besöka mormor på söndag.” |
| 205 | *kapabli* | kunna, vara i stånd till | T | *Ŝi kapablas solvi tiun problemon.* – ”Hon klarar av att lösa det problemet.” |
| 206 | *perdi* | förlora | T | *Mi perdis mian ombrelon.* – ”Jag tappade bort mitt paraply.” |
| 207 | *ricevi* | få, ta emot | T | *Ŝi ricevis leteron de amiko.* – ”Hon fick ett brev från en vän.” |
| 209 | *reveni* | komma tillbaka | I | *Li revenos je la sesa.* – ”Han kommer tillbaka klockan sex.” |
| 212 | *timi* | frukta, vara rädd | T | *La infano timas la hundon.* – ”Barnet är rädd för hunden.” |
| 215 | *dormi* | sova | I | *La bebo dormas.* – ”Bebisen sover.” |
| 219 | *ĉesi* | sluta, upphöra | I | *La pluvo ĉesis.* – ”Regnet upphörde.” |
| 220 | *plaĉi* | behaga, falla i smaken | I | *Tiu libro plaĉas al mi.* – ”Jag gillar den boken.” |
| 222 | *esperi* | hoppas | T/I | *Mi esperas, ke vi venos.* – ”Jag hoppas att du kommer.” |
| 224 | *komenci* | börja | T | *Ni komencas la lecionon.* – ”Vi börjar lektionen.” |
| 231 | *renkonti* | möta, träffa | T | *Mi renkontis ŝin en la urbo.* – ”Jag träffade henne inne i stan.” |
| 236 | *necesi* | vara nödvändig | – | *Ne necesas rapidi.* – ”Det är ingen brådska.” |
| 239 | *serĉi* | söka, leta efter | T | *Mi serĉas mian telefonon.* – ”Jag letar efter min telefon.” |
| 240 | *studi* | studera | T | *Ŝi studas medicinon.* – ”Hon studerar medicin.” |
| 243 | *meti* | lägga, sätta, ställa | T | *Metu la libron sur la tablon.* – ”Lägg boken på bordet.” |
| 244 | *montri* | visa | T | *Ŝi montris al ni la vojon.* – ”Hon visade oss vägen.” |
| 249 | *memori* | minnas, komma ihåg | T/I | *Mi memoras tiun tagon.* – ”Jag minns den dagen.” |
| 250 | *ebli* | vara möjlig | – | *Ĉu eblas pagi per karto?* – ”Går det att betala med kort?” |
| 258 | *atingi* | nå, uppnå | T/I | *Ni atingis la supron de la monto.* – ”Vi nådde bergets topp.” |
| 259 | *troviĝi* | finnas, befinna sig | I | *La banko troviĝas apud la stacidomo.* – ”Banken ligger bredvid stationen.” |
| 260 | *aŭskulti* | lyssna | T | *Ni aŭskultas radion.* – ”Vi lyssnar på radio.” |
| 264 | *scipovi* | kunna (ha lärt sig) | T | *Ŝi scipovas naĝi.* – ”Hon kan simma.” |
| 267 | *decidi* | bestämma, besluta | T | *Ni decidis resti hejme.* – ”Vi bestämde oss för att stanna hemma.” |
| 270 | *eliri* | gå ut | T/I | *Li eliris el la ĉambro.* – ”Han gick ut ur rummet.” |
| 271 | *respondi* | svara | T/I | *Ŝi respondis al mia letero.* – ”Hon svarade på mitt brev.” |
| 282 | *fariĝi* | bli | I | *La vetero fariĝis malvarma.* – ”Vädret blev kallt.” |
| 287 | *sidi* | sitta | I | *La kato sidas sur la seĝo.* – ”Katten sitter på stolen.” |
| 288 | *pagi* | betala | T | *Mi pagis dek eŭrojn.* – ”Jag betalade tio euro.” |
| 289 | *eniri* | gå in | T/I | *Bonvolu eniri.* – ”Varsågod och stig in.” |
| 291 | *ŝanĝi* | ändra, byta | T | *Mi ŝanĝis mian opinion.* – ”Jag ändrade mig.” |
| 302 | *gravi* | vara viktig, spela roll | I | *Tio ne gravas.* – ”Det spelar ingen roll.” |
| 308 | *rakonti* | berätta | T | *La avino rakontas fabelon.* – ”Mormor berättar en saga.” |
| 309 | *forlasi* | lämna, överge | T | *Li forlasis la urbon.* – ”Han lämnade staden.” |
| 311 | *akcepti* | acceptera, ta emot | T | *Ŝi akceptis la donacon.* – ”Hon tog emot presenten.” |
| 313 | *kanti* | sjunga | T | *Ŝi kantas belan kanton.* – ”Hon sjunger en vacker sång.” |
| 314 | *pasigi* | tillbringa (tid) | T | *Ni pasigis la feriojn ĉe la maro.* – ”Vi tillbringade semestern vid havet.” |
| 316 | *sendi* | skicka | T | *Mi sendis mesaĝon al li.* – ”Jag skickade ett meddelande till honom.” |
| 319 | *malfermi* | öppna | T | *Bonvolu malfermi la fenestron.* – ”Öppna fönstret, tack.” |
| 320 | *manki* | saknas, fattas | I | *Al mi mankas tempo.* – ”Jag har ont om tid.” |
| 321 | *naĝi* | simma | I | *Ni naĝas en la maro.* – ”Vi simmar i havet.” |
| 325 | *igi* | få att, göra till | T | *Tio igis ŝin ridi.* – ”Det fick henne att skratta.” |
| 326 | *mortigi* | döda | T | *La malvarmo mortigis la florojn.* – ”Kylan dödade blommorna.” |

Av de 100 verben är 57 markerade T, 27 I och 14 T/I, och ReVo saknar markering för *necesi* och *ebli*. Tre anmärkningar om markeringarna:

- **Modalverb räknas som transitiva.** Efter *povi*, *voli* och *devi* är infinitiven direkt objekt (PMEG), och ReVo säger det uttryckligen för *devi*. Av de tre kan bara *voli* också ha ett vanligt substantiv som objekt: *Mi volas kafon.*
- **Verb med suffix följer suffixet.** ReVo saknar markering för *troviĝi* och *fariĝi*; vi anger I, eftersom ett verb med *-iĝ-* aldrig tar objekt. *Pasigi*, *igi* och *mortigi* med *-ig-* gör det alltid.
- **Sammansättningar kan skilja sig från grundverbet.** *Alveni*, *reveni* och *foriri* är *veni* och *iri* med en preposition eller ett prefix (se [prefix](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/prefix/)) och förblir intransitiva. ReVo markerar *eliri* och *eniri* som T/I, eftersom platsen kan vara ett objekt (*eniri la ĉambron*, ett exempel i ReVo) eller stå efter en preposition (*eniri en la ĉambron*).

## Par som komenci och komenciĝi

Svenskans ”börja”, ”sluta” och ”ändra” fungerar med eller utan objekt (”jag började lektionen” – ”lektionen började”). Esperanto delar upp dem: *komenci* tar objekt, *komenciĝi* gör det inte. Sex par ur listan finns nedan. Hela regeln, med mer än 30 par, finns under [-ig- och -iĝ-](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/transitiva-verb/).

| Par (rang) | Skillnad | Exempel |
|---|---|---|
| *komenci* (224) → *komenciĝi* (534) | T → I | *Ni komencis la lecionon.* – ”Vi började lektionen.” / *La leciono komenciĝis.* – ”Lektionen började.” |
| *fini* (339) → *finiĝi* (467) | T → I | *Ŝi finis la laboron.* – ”Hon avslutade arbetet.” / *La laboro finiĝis.* – ”Arbetet tog slut.” |
| *trovi* (99) → *troviĝi* (259) | T → I | *Mi trovis la libron.* – ”Jag hittade boken.” / *La libro troviĝas sur la breto.* – ”Boken står på hyllan.” |
| *fari* (27) → *fariĝi* (282) | T → I | *Mi faris teon.* – ”Jag gjorde te.” / *La teo fariĝis malvarma.* – ”Teet blev kallt.” |
| *ŝanĝi* (291) → *ŝanĝiĝi* (637) | T → I | *Mi ŝanĝis la planon.* – ”Jag ändrade planen.” / *La plano ŝanĝiĝis.* – ”Planen ändrades.” |
| *morti* (182) → *mortigi* (326) | I → T | *La floroj mortis.* – ”Blommorna dog.” / *La malvarmo mortigis la florojn.* – ”Kylan dödade blommorna.” |

Ett *La leciono komencis* utan objekt är ett fel; säg *La leciono komenciĝis*. De två suffixen är också verb: *iĝi* ”bli” och *igi* ”få att”, som i *Tio igis ŝin ridi.* – ”Det fick henne att skratta.”

## Esti, havi, povi, voli och devi med infinitiv

När ett andra verb följer står det i infinitiv, utan ”att” och utan preposition. Det känner du igen från svenskan efter *kan*, *vill* och *måste*: ”Jag vill sova” heter *Mi volas dormi*.

| Verb | Med infinitiv | Exempel |
|---|---|---|
| *esti* | Infinitiven kan vara subjekt | *Paroli Esperanton estas agrable.* – ”Att tala esperanto är trevligt.” |
| *havi* | Används inte för tvång; ”måste” heter *devi* | *Mi devas iri.* – ”Jag måste gå.” |
| *povi* | Förmåga eller tillåtelse | *Ŝi povas legi.* – ”Hon kan läsa.” |
| *voli* | Önskan | *Mi volas dormi.* – ”Jag vill sova.” |
| *devi* | Nödvändighet | *Ni devas atendi.* – ”Vi måste vänta.” |

Med *povi*, *voli* och *devi* är den som kan, vill eller måste också den som utför handlingen (PMEG). Om det är någon annan som ska göra något, använd en *ke*-sats: *Mi volas, ke vi venu.* – ”Jag vill att du kommer.” Många andra verb i tabellen tar också en infinitiv: *ŝati*, *bezoni*, *deziri*, *provi*, *komenci*, *lerni*, *decidi*, *scipovi* och *sukcesi*.

## Så har vi räknat

Vi räknade den 8 oktober 2026 i vår fil [esperanto-1000-common-words-sv.csv](/downloads/esperanto-1000-common-words-sv.csv). Den bygger på 822 296 meningar från Tatoeba med 5 831 657 ord, och varje verbform räknas under sin infinitiv; metoden beskrivs på sidan [vanliga ord](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/).

- **313 av de 1 000 posterna är verb** (31,3 %). Deras `per_million`-värden summerar till 175 641 per miljon, så verb utgör **17,6 % av alla ord** i korpusen.
- **19 av de 100 vanligaste orden är verb**, och 88 av de första 300.
- **De 100 vanligaste verben** ligger på plats 3 till 326 i listan. Deras `per_million`-värden summerar till 141 900, vilket är **14,2 % av alla ord** och 80,8 % av alla verbförekomster som listan täcker.
- **De första 10, 20 och 50 verben** utgör 8,1 %, 9,7 % och 12,1 % av alla ord. Bara *esti* står för 4,1 %.

Ordklasserna avgörs av ändelserna: en post som slutar på *-i* räknas som verb, och en avledd form räknas för sig, så *komenci* och *komenciĝi* är två verb. Tatoeba innehåller korta, skrivna och ofta översatta meningar; romaner eller tal skulle ge en annan ordning, vilket listan på [Ordförråd](https://esperantopedia.org/sv/lara/100-ord/) visar.

## Vanliga frågor

### Vilka är de vanligaste verben på esperanto?

I vår lista är de tio vanligaste verben *esti*, *povi*, *havi*, *fari*, *diri*, *voli*, *scii*, *devi*, *iri* och *ŝati*. Tillsammans utgör de 8,1 % av alla ord i Tatoeba-korpusen; bara *esti* står för 4,1 %.

### Hur många verb på esperanto behöver jag kunna?

De 20 vanligaste verben täcker 9,7 % av alla ord i vår korpus, de 50 vanligaste 12,1 % och de 100 vanligaste 14,2 %. Alla verb får samma ändelser, så varje nytt verb kostar dig bara stammen. För de andra ordklasserna, se [listan över 1 000 ord](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/).

### Finns det oregelbundna verb på esperanto?

Nej. Alla verb, även *esti* ”vara”, använder ändelserna *-i*, *-as*, *-is*, *-os*, *-us* och *-u*, och formen ändras inte efter person eller numerus: *mi iras, ili iras*.

### Hur vet jag om ett esperantoverb tar objekt?

Slå upp det i ReVo, som markerar verb som transitiva, intransitiva eller båda. Du kan också fråga ”vad?” eller ”vem?” efter verbet. Ett verb med *-ig-* tar alltid objekt och ett verb med *-iĝ-* aldrig; se [-ig- och -iĝ-](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/transitiva-verb/).

### Hur säger man ”jag måste” på esperanto?

Använd *devi*: *Mi devas iri.* – ”Jag måste gå.” Verbet *havi* betyder ”äga, ha” (*Mi havas libron*) och används inte för tvång.

## Källor

- Esperantopedia: [1 000 vanligaste esperantoorden](/downloads/esperanto-1000-common-words-sv.csv) (CSV, rang, ordklass, svensk betydelse, frekvens per miljon), räknat den 8 oktober 2026; metoden beskrivs på [den här sidan](https://esperantopedia.org/sv/lara/1000-ord/)
- [Tatoeba: nedladdningar](https://tatoeba.org/en/downloads) – esperantomeningar, nedladdade den 7 oktober 2026; licens [CC BY 2.0 FR](https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/fr/)
- [Reta Vortaro](https://reta-vortaro.de/) (ReVo): [förkortningarna *tr*, *ntr*, *x*](https://reta-vortaro.de/revo/dok/mallongigoj.html); poster som [esti](https://reta-vortaro.de/revo/art/est.html), [povi](https://reta-vortaro.de/revo/art/pov.html), [devi](https://reta-vortaro.de/revo/art/dev.html), [paroli](https://reta-vortaro.de/revo/art/parol.html), [komenci](https://reta-vortaro.de/revo/art/komenc.html) och [troviĝi](https://reta-vortaro.de/revo/art/trov.html), lästa den 8 oktober 2026
- PMEG: [I-verboj kune kun povi, devi kaj voli](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/i-verboj/aliaj_frazroloj/kun_povi_devi_voli.html), [I-verboj kiel subjekto](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/i-verboj/subjekto.html), [I-verboj kune kun aliaj verboj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/i-verboj/aliaj_frazroloj/kun_aliaj_verboj.html), [IĜ-verboj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/verboj_frazroloj/igh.html)
- [Wiktionary: Esperanto lemmas](https://en.wiktionary.org/wiki/Category:Esperanto_lemmas) (CC BY-SA 4.0) och [ESPDIC](http://www.denisowski.org/Esperanto/ESPDIC/espdic_readme.html) av Paul Denisowski (CC BY 3.0), källorna till de engelska betydelserna i listan