# Esperanto eller ido: skillnader, historia och talare
Source: https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/esperanto-eller-ido/
Language: sv
Updated: 2026-11-05
> Ido är esperanto reformerat 1907: inga accenttecken, plural -i, ingen kongruens. Jämför grammatik, splittringen och talare (1 000–5 000 mot 60 000+).
**Ido är ett konstruerat språk som presenterades i Paris 1907 som ett ”reformerat esperanto”.** Det behåller esperantos ordstammar och fasta ändelser men tar bort bokstäverna med accenttecken, bildar pluralis med *-i*, låter inte adjektiven rätta sig efter substantivet och använder ackusativen *-n* bara vid ovanlig ordföljd. Namnet är esperantoordet *ido*, ”avkomma”.
En kommitté inom Delegationen för införandet av ett internationellt hjälpspråk, med filosofen och logikern Louis Couturat som drivande kraft, godtog i oktober 1907 esperanto endast ”med reformer”. De flesta esperantotalare följde inte med. Även den lägsta centrala uppskattningen för esperanto (omkring 60 000 talare) är mer än tio gånger högre än den högsta siffra som nämns för ido (5 000).
För volapük, interlingua och andra rivaler, se [esperanto jämfört med andra konstruerade språk](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/planspraksjamforelse/).
## Talare: esperanto och ido i siffror
| Mått | Esperanto | Ido |
|---|---|---|
| Beräknat antal talare | 60 000 till 2 miljoner ([alla uppskattningar](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/hur-manga-talar-esperanto/)) | 100–200 (Blanke, 2000); 1 000–2 500 (tyska Wikipedia); 1 000–5 000 (Ido Foundation) |
| Modersmålstalare | 1 000–2 000 | Ingen världsomfattande siffra; Finlands register upptar 25 (slutet av 2025) |
| Wikipedia-artiklar, 8 okt 2026 | 389 591 | 64 732 |
| Aktiva Wikipedia-redigerare, 8 okt 2026 | 359 | 62 |
| Stora sammankomster | [Världskongressen](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/varldskongressen/), Graz 2026: 1 138 deltagare | Idokonferens, Echternach 2011: 24 deltagare |
Ingen folkräkning räknar talarna av något av språken i världen, så alla talarsiffror är uppskattningar, och den sista raden jämför olika år. ”Aktiva redigerare” har gjort en redigering under de senaste 30 dagarna.
## Historia: kommittén 1907 och splittringen
Delegationen grundades i januari 1901 av Léopold Leau och Couturat för att låta forskare välja ett internationellt språk. År 1907 hade den stöd av 310 sällskap och omkring 1 250 akademiker. I maj 1907 förklarade Internationella akademiförbundet i Wien sig obehörigt, så Delegationen tillsatte en egen kommitté.
Kommittén sammanträdde i Paris 15–24 oktober 1907. Louis de Beaufront, en ledande fransk esperantist, presenterade esperanto, eftersom reglerna hindrade dess upphovsman, [Zamenhof](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/zamenhof/), från att göra det. Mot slutet dök ett anonymt projekt undertecknat ”Ido” upp, och kommittén antog esperanto i princip, med ändringar som skulle avgöras av en permanent kommission.
Beaufront erkände 1908 att han var ”Ido”. *Enciklopedio de Esperanto* (1934) skriver att Beaufront ”visade sig vara dess huvudsakliga upphovsman, eller utropades till det”; senare författare, till exempel Detlev Blanke, ser det främst som Couturats verk, med Beaufront som dess offentliga ansikte. Källorna skiljer sig åt om hur arbetet fördelades.
Zamenhof hade föreslagit liknande reformer 1894, och hans läsare hade röstat ner dem; 1907 varnade han för att kommittén saknade befogenhet. Engelska Wikipedia uppger att kommissionen gav Esperantos språkkommitté en månad på sig att godta reformerna och bröt förbindelserna när inget svar kom. *Fundamento* från 1905 hade gjort språkets kärna bindande (se [historia](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/historia/)).
Enligt *Enciklopedio* bytte omkring 20 % av esperantos ledare men bara 3–4 % av de vanliga esperantisterna språk. Esperantisterna bestrider kommitténs legitimitet: av dess 12 ledamöter deltog bara fyra, säger de. Idos grammatik svarar att omröstningen om att anta esperanto med ändringar var enhällig och skyller splittringen på dem som glömde sina löften.
## Ido efter 1907
Idos anhängare bildade en akademi och startade månadstidskriften *Progreso* 1908. Delegationen upplöstes den 31 juli 1910 efter att ha grundat Unionen för det internationella språket ido (ULI), som fortfarande är dess officiella organ.
Couturat dog den 3 augusti 1914 i en bilolycka, i början av första världskriget. År 1928 lämnade Otto Jespersen för sitt eget språk, novial. Ido har förändrats föga sedan 1922.
## De viktigaste skillnaderna i grammatik och ordförråd
| Särdrag | Esperanto | Ido | Exempel (esperanto / ido) |
|---|---|---|---|
| Alfabet | 28 bokstäver, bland dem *ĉ ĝ ĥ ĵ ŝ ŭ* | 26 bokstäver, inga accenttecken; *ch*, *sh*, *qu* | *ĉambro*, *ŝuo*, *kvadrato* / *chambro*, *shuo*, *quadrato* |
| Plural | *-j* läggs till | *-o* ersätts av *-i* | ”hus”: *domoj* / *domi* |
| Adjektiv | Rättar sig efter substantivet | Ändras aldrig | ”stora hundar”: *grandaj hundoj* / *granda hundi* |
| Ackusativ *-n* | Markerar alltid objektet | Bara när objektet är oklart, till exempel när det står först | ”Jag dricker mjölk”: *Mi trinkas lakton* / *Me drinkas lakto* |
| Verb | Infinitiv *-i*, imperativ *-u* | Infinitiv *-ar*, imperativ *-ez* | ”gå”, ”gå!”: *iri*, *iru!* / *irar*, *irez!* |
| Pronomen | *mi*; *li*, *ŝi*, *ĝi* | *me*; *il(u)*, *el(u)*, *ol(u)*, dessutom det gemensamma *lu* | ”Jag är”: *Mi estas* / *Me esas* |
| Genus | Många personord är maskulina som grundform; *-in-* gör feminint | Rötterna är neutrala; *-ul-* maskulint, *-in-* feminint | ”bror”, ”syster”: *frato*, *fratino* / *fratulo*, *fratino* |
| Ordbildning | Ordklassen hos en ordstam måste läras in | Reversibel, med extra suffix | ”kröna”: *kroni* / *kronizar* |
| Frågeord | Tabell: *kie*, *tie*, *kiu* | Latinbaserade: *ube*, *ibe*, *qua* | ”var”: *kie* / *ube* |
| Ordförråd | Romanskt, germanskt, slaviskt | Kontrollerat mot sex språk, mer romanskt | ”och”, ”skola”: *kaj*, *lernejo* / *e(d)*, *skolo* |
Se [ackusativen](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/ackusativ/) och [substantiv och adjektiv](https://esperantopedia.org/sv/grammatik/substantiv-och-adjektiv/) för esperantosidan. På ido betyder *frato* ensamt ”syskon”.
Språken ligger nära varandra: tyska Wikipedia, som följer Detlev Blanke, anger skillnaden i grammatik och ordförråd till högst 15 %. Falska vänner finns: *grava* betyder ”viktig” på esperanto men ”tung” på ido, och *legi* betyder ”läsa” men ”lagar”. Vikipedio för suffixet *-end-*, officiellt i esperanto sedan 1953, tillbaka till ido.
## Fader vår på båda språken
Början av Fader vår: Zamenhofs lydelse ur den första esperantoläroboken (1887) och Beaufronts idoöversättning, tryckt 1924. Zamenhof dog 1917, Beaufront 1935.
**Esperanto:**
Patro nia, kiu estas en la ĉielo, sankta estu Via nomo, venu reĝeco Via, estu volo Via, kiel en la ĉielo, tiel ankaŭ sur la tero.
**Ido:**
Patro nia qua esas en la cieli, Vua nomo santigesez; Vua regno arivez; Vua volo esez obediata, quale en la cielo, anke (tale) sur la tero.
**Svenska:** Fader vår, som är i himmelen, helgat varde ditt namn, tillkomme ditt rike, ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden.
Jämför *kiu estas* och *qua esas* ”som är”, *kiel* och *quale* ”som”, *ankaŭ* och *anke* ”också”. Imperativen är *estu* på esperanto och *esez* på ido. Mer i våra [textprov](https://esperantopedia.org/sv/lara/textexempel/).
## Vilket ska du lära dig: esperanto eller ido?
**Lär dig esperanto om du vill ha människor att tala med, och överväg ido om dess regler lockar dig.**
Ido passar den som ogillar accentbokstäver och kasusändelser, eller som kan romanska språk väl. Det finns översättningar av *Lille prinsen*, Psaltaren och Lukasevangeliet, och tidskrifter som *Progreso*, men gemenskapen är liten, så samtalspartner, kurser och böcker är få.
Esperanto har samma grundgrammatik och dessutom modersmålstalare, årliga kongresser, en stor Wikipedia, en gratis [kurs](https://esperantopedia.org/sv/lara/kurs/) och en lång litteratur. Accenttecknen och ackusativen är de vanliga invändningarna ([kritik av esperanto](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/kritik/)). Språken ligger nära varandra, så när man lärt sig det ena har man ett försprång på att läsa det andra.
## Vanliga frågor
### Vad är skillnaden mellan esperanto och ido?
Ido är esperanto reformerat 1907. Det har inga accentbokstäver, plural *-i*, oböjliga adjektiv, en ackusativ som bara används vid behov, könsneutrala ordstammar och mer romanskt ordförråd.
### Är ido lättare än esperanto?
Ido tar bort några ändelser och accentbokstäverna, vilket många som lär sig uppskattar. Det lägger till extra suffix, mindre regelbundna frågeord och stavning med bokstavspar. Vi hittade inget publicerat experiment som jämför inlärningstider, så vad som är ”lättare” beror på dina språk och mål.
### Hur många talar ido?
Publicerade uppskattningar går från 100–200 (2000) till 1 000–5 000 (Ido Foundation). Ingen har räknat; Finlands register upptar 25 personer med ido som modersmål. Uppskattningarna för esperanto börjar vid omkring 60 000.
### Varför splittrades ido från esperanto?
Couturat och Beaufront ville ta bort det de såg som esperantos brister, och en kommitté inom Delegationen stödde deras projekt i oktober 1907. De flesta esperantister vägrade ändra ett språk som redan fastställts av *Fundamento* 1905.
### Används ido fortfarande?
I liten skala. ULI håller årliga möten, *Progreso* utkommer, och Wikipedia på ido har 64 732 artiklar. Den dagliga användningen är långt mindre än esperantos.
## Källor
- Wikipedia, [Ido](https://en.wikipedia.org/wiki/Ido), [Comparison between Esperanto and Ido](https://en.wikipedia.org/wiki/Comparison_between_Esperanto_and_Ido), [Delegation for the Adoption of an International Auxiliary Language](https://en.wikipedia.org/wiki/Delegation_for_the_Adoption_of_an_International_Auxiliary_Language), [Louis de Beaufront](https://en.wikipedia.org/wiki/Louis_de_Beaufront), [1894 Esperanto reform project](https://en.wikipedia.org/wiki/1894_Esperanto_reform_project), [Union for the International Language Ido](https://en.wikipedia.org/wiki/Union_for_the_International_Language_Ido)
- Wikipedia (fr), [Délégation pour l'adoption d'une langue auxiliaire internationale](https://fr.wikipedia.org/wiki/D%C3%A9l%C3%A9gation_pour_l%27adoption_d%27une_langue_auxiliaire_internationale); Wikipedia (de), [Ido (Sprache)](https://de.wikipedia.org/wiki/Ido_(Sprache))
- Vikipedio, [Esperanto kaj Ido komparataj](https://eo.wikipedia.org/wiki/Esperanto_kaj_Ido_komparataj) (med citat ur *Enciklopedio de Esperanto*), [Louis Couturat](https://eo.wikipedia.org/wiki/Louis_Couturat), [Patro nia](https://eo.wikipedia.org/wiki/Patro_nia) (Zamenhofs text från 1887, *Unua Libro* s. 19)
- *Enciklopedio de Esperanto* (Budapest, 1934), artiklarna ”Ido” och ”Reformoj en E”, kopior: [del 1](http://miresperanto.com/konsultoj/enciklopedio-1.htm) och [del 3](http://miresperanto.com/konsultoj/enciklopedio-3.htm); Otto Jespersen, [History of our language (Ido)](https://www.oocities.org/idojc/Hist.html) (1912, engelsk översättning); Henry Jacob, [*A Planned Auxiliary Language*](https://web.archive.org/web/20120321170702/http://interlanguages.net/PALih.html), kapitlet om ido (1947); Léopold Leau, [The Truth about the Delegation in 1907](https://web.archive.org/web/20220327235950/http://interlanguages.net/truth.html), *Progreso*, augusti 1933; Detlev Blanke, *Internationale Plansprachen* (Berlin, 1985), s. 187, och Ivo Lapenna, Ulrich Lins, Tazio Carlevaro, *Esperanto en perspektivo* (Rotterdam, 1974), s. 423, båda enligt citat i tyska Wikipedia: [Ido (Sprache)](https://de.wikipedia.org/wiki/Ido_(Sprache)) och [Wilhelm Ostwald](https://de.wikipedia.org/wiki/Wilhelm_Ostwald)
- MacTutor, [Louis Couturat](https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/Biographies/Couturat/); Encyclopedia.com, [Couturat, Louis](https://www.encyclopedia.com/history/historians-and-chronicles/historians-miscellaneous-biographies/louis-couturat)
- Wikipedio, [Ido](https://io.wikipedia.org/wiki/Ido) (Beaufronts *Patro nia*, ur *Bulletin Français-Ido*, nov–dec 1924, s. 288), [Historio di Ido](https://io.wikipedia.org/wiki/Historio_di_Ido)
- Beaufront, *Kompleta Gramatiko Detaloza di la Linguo Internaciona Ido* (1925), [Quo esas Ido?](https://wikisource.org/wiki/KGD/Quo_esas_Ido%3F) och [Substantivo](https://wikisource.org/wiki/KGD/Substantivo) på Wikisource
- PMEG, [O-vortoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/o-vortoj/bazaj_reguloj.html), [A-vortoj](https://bertilow.com/pmeg/gramatiko/a-vortoj/bazaj_reguloj.html), [-in-](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/in.html), [-end-](https://bertilow.com/pmeg/vortfarado/afiksoj/sufiksoj/end.html); Wiktionary, [grava](https://en.wiktionary.org/wiki/grava), [lego](https://en.wiktionary.org/wiki/lego)
- Ido Foundation, [IDO](https://idofonduro.org/wp/index.php/en/ido/); Detlev Blanke (2000), citerad i Sabine Fiedler, [Phraseology in planned languages](https://books.google.com/books?id=CAIZ9BHOkBwC&pg=PA779), De Gruyter, 2007, s. 779
- Statistikcentralen i Finland, [Population by language, table 11rm](https://pxdata.stat.fi/PXWeb/pxweb/en/StatFin/StatFin__vaerak/11rm.px), och Wikimedias statistik för [Esperanto](https://eo.wikipedia.org/wiki/Special:Statistics)- och [Ido](https://io.wikipedia.org/wiki/Special:Statistics)-Wikipedia (alla hämtade 8 oktober 2026)