# Om esperanto: historia, talare och kultur

Source: https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/
Language: sv
Updated: 2026-11-05

> Esperanto publicerades av L. L. Zamenhof i Warszawa 1887. I dag talas det av uppskattningsvis 60 000–2 miljoner människor, med egna kongresser och böcker.

**Esperanto** är ett internationellt planspråk som skapades av den polsk-judiske ögonläkaren **Ludwik Lejzer Zamenhof** (1859–1917). Han publicerade det i Warszawa den **26 juli 1887** i en kort bok som kallas *Unua Libro* (”Första boken”), under pseudonymen *Doktoro Esperanto* – ”Doktor Den-som-hoppas”. Namnet fastnade på språket. Läs hela [esperantos historia](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/historia/) eller [Zamenhofs liv](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/zamenhof/).

## Fakta i korthet

| Fakta | Uppgift |
|---|---|
| Skapat av | L. L. Zamenhof (1859–1917) |
| Första gången publicerat | 26 juli 1887, Warszawa |
| Talare | Omkring 60 000 till 2 miljoner, beroende på definition ([alla uppskattningar](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/hur-manga-talar-esperanto/)) |
| Modersmålstalare | Omkring 1 000–2 000 (*denaskuloj*) |
| Officiell status | Inget land har det som officiellt språk |
| Språkkoder | ISO 639-1 `eo`, ISO 639-3 `epo` |
| Största organisationen | Universala Esperanto-Asocio (UEA), grundad 1908 |
| Årligt huvudevenemang | Universala Kongreso de Esperanto (världskongressen), hållen sedan 1905 |
| Wikipedia | Omkring 390 000 artiklar på esperanto (oktober 2026) |
| Symbol | Grön stjärna; grön flagga antagen 1905 |

## Vilka talar esperanto, och var?

Esperanto har inget hemland. Talarna bor i mer än 120 länder, med de starkaste gemenskaperna i Europa, Östasien och Brasilien och växande grupper i Afrika. De träffas på kongresser, tar emot varandra genom nätverket *Pasporta Servo* och pratar på nätet. I Sverige har rörelsen en lång historia: Svenska Esperantoförbundet bildades 1906, är anslutet till UEA och ger ut medlemstidningen *La Espero*. Se [var esperanto talas](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/lander/).

## Vilken kultur har esperanto?

Mer än hundra års användning har gett originalromaner och poesi, översättningar av världslitteraturens klassiker, musik, filmer, poddar och tidskrifter. [Världskongressen](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/varldskongressen/) har hållits nästan varje år sedan 1905, och den 15 december, Zamenhofs födelsedag, firas som Zamenhofdagen.

## Är esperanto en framgång eller ett misslyckande?

Båda synsätten har seriösa argument. Esperanto blev aldrig världens andraspråk, som Zamenhof hoppades, och kritiker pekar på dess europeiska ordförråd. Anhängare svarar att det med råge är det mest använda planspråket och har en levande gemenskap efter nästan 140 år. Vi behandlar öppet [kritiken mot esperanto](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/kritik/) och hur det [står sig mot andra planspråk](https://esperantopedia.org/sv/om-esperanto/planspraksjamforelse/).

Sidorna nedan besvarar de vanligaste frågorna i detalj, med källor. För snabba svar, se [esperanto-FAQ:n](https://esperantopedia.org/sv/vanliga-fragor/).

## Ett talesätt bland esperantotalare

<figure class="saying">
<blockquote>
<p>Med engelska klarar du dig på vilken flygplats som helst i världen. Med esperanto väntar någon på dig där.</p>
<p class="eo" lang="eo">Kun la angla vi interkompreniĝos en ĉiu flughaveno de la mondo. Kun Esperanto iu atendos vin tie.</p>
</blockquote>
<a class="more" href="@about/pasporta-servo">Pasporta Servo: gratis boende hos esperantotalare <span>→</span></a>
</figure>

## Källor

- Wikipedia, [Esperanto](https://en.wikipedia.org/wiki/Esperanto) och [Unua Libro](https://en.wikipedia.org/wiki/Unua_Libro)
- SIL International, [ISO 639-3: epo](https://iso639-3.sil.org/code/epo)
- Universala Esperanto-Asocio, [om UEA](https://uea.org/asocio)
- Vikipedio, [statistik](https://eo.wikipedia.org/wiki/Special:Statistics): 389 655 artiklar den 11 oktober 2026
- Svenska Esperantoförbundet, [Om oss](https://esperantoforbundet.se/index.php?catid=9&id=9%3Aom-oss&view=article); Wikipedia, [Svenska Esperantoförbundet](https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Esperantof%C3%B6rbundet)
- De detaljerade sidorna som länkas ovan, var och en med egna källor