Vilket är det lättaste språket att lära sig? FSI-data

För en person med engelska som modersmål är danska, nederländska, italienska, norska, portugisiska, rumänska, spanska, franska och svenska de lättaste språken. Amerikanska Foreign Service Institute (FSI) räknar med 24 till 30 veckors heltidsundervisning, alltså 552–690 lektionstimmar. Den svåraste gruppen (arabiska, kinesiska, japanska, koreanska) anges till 88 veckor. Esperanto finns inte med i FSI:s lista; studier tyder på att det kräver en bråkdel av de timmarna, men underlaget är gammalt och tunt.

#Vad säger FSI?

Tabellen följer FSI:s egen sida, ”Foreign Language Training” på state.gov, kontrollerad den 9 november 2026. Den anger den tid det vanligtvis tar för en elev att nå nivå 3 på skalan Interagency Language Roundtable (ILR) i tal och hörförståelse sammantaget. Nivå 3 är ”allmän yrkesmässig färdighet” (”general professional proficiency”).

Äldre versioner av tabellen, till exempel en sida på Wikibooks, anger 600–750 timmar för kategori I eftersom de utgår från 25 lektionstimmar i veckan. FSI:s nuvarande sida utgår från en typisk vecka med 23 lektionstimmar plus 17 timmars självstudier; veckorna och kategorierna är desamma i båda versionerna.

#Vilka begränsningar har FSI:s siffror?

• Bara för engelsktalande. Kategorierna mäter avståndet till engelskan. De säger ingenting om hur svårt spanska är för en japansktalande.
• Intensiv diplomatutbildning. Eleverna är anställda inom Foreign Service i heltidsundervisning på omkring 23 timmar i veckan, plus självstudier. Den som läser som hobby 30 minuter om dagen behöver betydligt längre kalendertid.
• Ett krävande mål. Nivå 3 innebär att kunna arbeta yrkesmässigt, inte att beställa en kopp kaffe. Ett enkelt samtal kräver mycket mindre.
• Grova medelvärden. FSI uppger att den faktiska tiden varierar med språkbegåvning, tidigare erfarenhet av språkinlärning och tiden i undervisningen.

#Varför är vissa språk lättare?

Forskare pekar på samma få faktorer:

1. Avstånd till det egna språket. Gemensamt ordförråd, liknande ordformer och liknande grammatik innebär mindre att lära sig utantill. En studie av vuxna som lärde sig nederländska fann att det lexikala och morfologiska avståndet mellan förstaspråket och nederländskan förklarade 47,7 % av variationen i provresultaten (Schepens, Van der Slik och Van Hout, Language Learning, 2016). En tidigare ekonomisk studie av invandrare till USA och Kanada fann att ju större det språkliga avståndet till engelskan var, desto sämre var färdigheten i engelska (Chiswick och Miller, 2005).
2. Regelbunden grammatik. Färre oregelbundna former och ändelser att lära sig.
3. Skriftsystem och ljud. Ett nytt skriftsystem, toner eller ovana ljud innebär mer arbete. FSI placerar arabiska, kinesiska, japanska och koreanska i den översta gruppen, fastän dessa språk skiljer sig mycket från varandra.

Vi har inte hittat någon tillförlitlig rangordning med källor för elever vars modersmål inte är engelska, så vi ger ingen. Principen gäller ändå för alla läsare: se hur nära ditt eget språk ligger det språk du vill lära dig.

#Var passar esperanto in?

FSI bedömer inte esperanto, och vi känner inte till någon modern studie som har följt vuxna elever till en definierad nivå. De uppskattningar som finns (Thorndike 1925–1931, en ungersk skolstudie 1962–1963, en översikt från 2018 av engelska klassrumsstudier och andra) pekar alla åt samma håll: mycket mindre studietid än för ett nationellt språk. Den mest citerade siffran är omkring 150 timmar. Om man tillämpar andelen från Esperanto-USA (”högst en fjärdedel”) på kategori I får man ungefär 140–170 lektionstimmar (vår beräkning, inte en mätning).

Källorna, begränsningarna och en tabell över studietid finns på Hur lång tid tar det att lära sig esperanto?. Kort sagt: se dessa siffror som en storleksordning, inte som ett löfte. Det som gör esperanto regelbundet är dokumenterat: ett ljud per bokstav, inga oregelbundna verb och en uppsättning regler för ordbildning (se Esperanto jämfört med spanska och engelska). Priset är att det öppnar färre dörrar: långt färre talare än spanska eller nederländska. Om det blir lättare att lära sig nästa språk när man har börjat med esperanto är en separat fråga, som behandlas i Hjälper esperanto dig att lära dig andra språk?

#Andra språk som folk frågar om

• Spanska, franska, italienska, nederländska, norska, svenska, danska, portugisiska, rumänska: alla i FSI:s kategori I, som ovan. FSI anger 30 veckor för franska och spanska, 24 för de övriga.
• Indonesiska: kategori II, omkring 36 veckor, vilket är längre än den romanska och germanska gruppen men långt under japanska eller arabiska.
• Tyska: kategori II, omkring 36 veckor, ett steg över de släktspråk nederländska och norska enligt FSI:s bedömning.
• Toki Pona: ett minimalistiskt konstruerat språk med omkring 120–137 ord. Det går snabbt att komma igång, men att uttrycka exakta idéer kräver skicklighet; se Esperanto och Toki Pona. Andra konstruerade språk finns i listan över konstruerade språk och i Esperanto jämfört med andra konstruerade språk.

#Vanliga frågor

#Vilket är det lättaste språket för engelsktalande?

Enligt FSI:s tidsuppskattningar är danska, nederländska, italienska, norska, portugisiska, rumänska och svenska kortast med 24 veckor. Franska och spanska ligger i samma kategori men anges till 30 veckor.

#Vilket är det lättaste språket att lära sig överlag?

Det finns inget språk som är lättast för alla, eftersom svårigheten beror på hur långt språket ligger från dem du redan kan. De bäst dokumenterade rangordningarna gäller bara engelsktalande.

#Är esperanto lättare än spanska?

Studier av nybörjare, mest barn, och gamla skolexperiment fann esperanto snabbare att lära sig än nationella språk. Det finns ingen mätning i FSI:s stil för vuxna, så hur stor skillnaden är vet man inte.

#Varför tar japanska och arabiska längst tid?

För engelsktalande skiljer de sig i skriftsystem, ljud, ordförråd och grammatik, så lite går att ta med från engelskan. FSI placerar dem i gruppen med 88 veckor.

#Hur många timmar är 24 veckor hos FSI?

Med FSI:s typiska vecka på 23 lektionstimmar blir 24 veckor 552 lektionstimmar, plus omkring 17 timmars självstudier varje vecka.

#Källor

• U.S. Department of State, National Foreign Affairs Training Center: Foreign Language Training (kontrollerad den 9 november 2026)
• Wikibooks: Language Learning Difficulty for English Speakers (andra källa för kategorier och veckor; äldre timsiffror)
• Schepens, Van der Slik och Van Hout: L1 and L2 Distance Effects in Learning L3 Dutch, Language Learning 66 (2016)
• Chiswick och Miller: Linguistic distance, a quantitative measure of the distance between English and other languages (2005)
• Hur lång tid tar det att lära sig esperanto? (den här webbplatsen, med egna källor)