Grammatik
Esperantogrammatik: fusklapp med alla regler på en sida
Alla ändelser, pronomen, tabellord, affix och regler i esperantogrammatiken i kompakta tabeller.
Den här fusklappen samlar hela esperantogrammatiken på en sida, eftersom språket är regelbundet: varje ord har en fast ändelse, stammar ändras aldrig, och det finns inga oregelbundna verb, inget grammatiskt genus och bara en artikel. För att skriva ut sidan eller spara den som PDF, använd webbläsarens utskriftskommando (Ctrl+P, eller Cmd+P på Mac).
Alfabet och uttal
Alfabetet har 28 bokstäver, var och en med ett ljud, och ingenting är stumt: a b c ĉ d e f g ĝ h ĥ i j ĵ k l m n o p r s ŝ t u ŭ v z. Bokstäverna q, w, x och y ingår inte.
| Bokstav | IPA | Låter som |
|---|---|---|
| a e i o u | [a e i o u] | rena vokaler som i spanska eller italienska, utan glidning |
| c | [ts] | ts i engelskans ”cats” |
| ĉ | [tʃ] | ch i engelskans ”church” (inte svenskans tj-ljud) |
| g | [ɡ] | g i ”gå”, alltid hårt, även före e och i |
| ĝ | [dʒ] | j i engelskans ”jam” |
| ĥ | [x] | ch i skotskans ”loch” |
| j | [j] | j i ”ja” |
| ĵ | [ʒ] | s i engelskans ”measure” |
| ŝ | [ʃ] | sh i engelskans ”she” |
| ŭ | [w] | w i engelskans ”how” |
| r | [r] | rullande eller slaget, som i spanska |
- Betoningen ligger på näst sista stavelsen: fa-mi-LI-o ”familj”, es-pe-RAN-to. Bokstäverna j och ŭ är inte vokaler, så aj, ej, oj, uj, aŭ, eŭ bildar en stavelse: ho-DI-aŭ ”i dag”.
- Saknar du ĉ, ĝ, ŝ på tangentbordet? Skriv x-systemet (cx, gx, sx, hx, jx, ux). Fundamentos eget h-system är ch, gh, sh, hh, jh, u.
Mer: alfabet och uttal.
Ordändelser
Ändelsen visar ordklassen eller verbformen; stammen före den ändras aldrig. Elva ändelser gör hela jobbet.
| Ändelse | Funktion | Exempel | Översättning |
|---|---|---|---|
| -o | substantiv | libro | ”bok” |
| -a | adjektiv | nova libro | ”ny bok” |
| -e | adverb | bone | ”väl, bra” |
| -j | pluralis | libroj | ”böcker” |
| -n | objekt, riktning, tid, mått | Mi legas libron. | ”Jag läser en bok.” |
| -i | infinitiv | legi | ”läsa” |
| -as | presens | mi legas | ”jag läser” |
| -is | preteritum | mi legis | ”jag läste, jag har läst” |
| -os | futurum | mi legos | ”jag ska läsa, jag kommer att läsa” |
| -us | konditionalis | mi legus | ”jag skulle läsa” |
| -u | uppmaning, önskan | legu! | ”läs!” |
- Ordning: ordklassändelse, sedan -j, sedan -n. Adjektiv kopierar substantivets -j och -n: novajn librojn ”nya böcker” (objekt).
- Komparation: pli granda ol ”större än”, la plej granda ”den största”, malpli ”mindre”, tiel granda kiel ”lika stor som”.
- Utan ändelse: jam ”redan”, nun ”nu”, tre ”mycket”, tro ”för”, ankaŭ ”också”, nur ”bara”.
Mer: grammatiköversikt, substantiv och adjektiv, adverb.
Artikeln
Esperanto har en artikel, la ”den, det, de”, för alla genus, tal och kasus: la domo, la domoj, la domojn. Något ord för ”en, ett” finns inte: domo är ”ett hus”.
- La markerar något känt eller unikt: la suno ”solen”.
- Den utelämnas före namn (Petro, Esperanto) och före pekande ord: mia libro, tiu domo, normalt inte la mia libro.
- Språknamn på -a tar den: la angla ”engelska”.
Mer: artikeln la.
Personliga och possessiva pronomen
| Pronomen | Betydelse | Objekt (-n) | Possessivt (-a) |
|---|---|---|---|
| mi | jag | min | mia ”min, mitt, mina” |
| vi | du, ni | vin | via ”din, ditt, dina” |
| li | han | lin | lia ”hans” |
| ŝi | hon | ŝin | ŝia ”hennes” |
| ĝi | den, det (sak, djur, litet barn) | ĝin | ĝia ”dess” |
| ni | vi | nin | nia ”vår, vårt, våra” |
| ili | de | ilin | ilia ”deras” |
| oni | man | onin (sällsynt) | onia ”ens” |
| si | sig (själv) | sin | sia ”sin, sitt, sina” |
- Possessiva pronomen är adjektiv: miaj libroj, mian libron. Med la står de ensamma: la mia ”min”.
- Si och sia syftar tillbaka på satsens subjekt, bara i tredje person: Li lavas sin ”Han tvättar sig”, Li lavas lin ”Han tvättar honom (en annan man)”.
- Inofficiellt: ri ”han eller hon” (könsneutralt). Det gamla ci ”du” (tilltal till en person) används nästan aldrig.
Mer: pronomen.
Ackusativen -n
Ändelsen -n markerar det verbet verkar på, och visar också riktning, tid och mått.
| Användning | Exempel | Översättning |
|---|---|---|
| Direkt objekt | Mi vidas la katon. | ”Jag ser katten.” |
| Riktning (vart) | Ŝi iras en la ĉambron. | ”Hon går in i rummet.” |
| Tidpunkt | Ni venos lundon. | ”Vi kommer på måndag.” |
| Mått | Ĝi kostas dek eŭrojn. | ”Den kostar tio euro.” |
- Adjektiv, possessiva pronomen och tabellord på -u och -a kopierar det: tiujn belajn katojn ”de där vackra katterna” (objekt).
- Inget -n efter esti ”vara”, iĝi ”bli” eller ŝajni ”verka”: Mi estas instruisto. ”Jag är lärare.”
- Inget -n efter en preposition, utom riktning efter en platspreposition: en la domo ”i huset”, en la domon ”in i huset”. Al, el, de och ĝis tar det aldrig.
- Det markerade objektet gör ordföljden fri.
Mer: ackusativ.
Verb
Ett verb har samma form för alla personer och tal: mi, vi, li, ni, ili parolas. Sex ändelser ger alla former, och inget verb är oregelbundet.
| Form | Ändelse | paroli ”tala” | esti ”vara” |
|---|---|---|---|
| Infinitiv | -i | paroli | esti |
| Presens | -as | mi parolas ”jag talar” | estas ”är” |
| Preteritum | -is | mi parolis ”jag talade, jag har talat” | estis ”var” |
| Futurum | -os | mi parolos ”jag kommer att tala” | estos ”kommer att vara” |
| Konditionalis | -us | mi parolus ”jag skulle tala” | estus ”skulle vara” |
| Uppmaning, önskan | -u | parolu! ”tala!” | estu ”var!” |
- En orealiserbar ”om”-sats har -us i båda halvorna: Se mi havus tempon, mi venus. ”Om jag hade tid skulle jag komma.”
- Efter verb för vilja och bön tar ke -u: Mi volas, ke vi venu. ”Jag vill att du kommer.”
- Passiv är esti plus ett passivt particip, med de för den som gör: La letero estas skribita de Anna. ”Brevet är skrivet av Anna.”
- -ig- bildar ett verb med objekt, -iĝ- ett utan: sidi ”sitta”, sidigi ”sätta någon”, sidiĝi ”sätta sig”.
Mer: verb.
Particip
Sex participsuffix visar handlingens fas. Vokalen anger fasen (a pågående, i avslutad, o kommande) och n markerar aktiv form.
| Pågående (a) | Avslutad (i) | Kommande (o) | |
|---|---|---|---|
| Aktiv | -ant-: leganta ”läsande” | -int-: leginta ”som har läst” | -ont-: legonta ”som ska läsa” |
| Passiv | -at-: legata ”som läses” | -it-: legita ”läst, avslutad” | -ot-: legota ”som ska läsas” |
- Ändelser: -a adjektiv (la dormanta infano ”det sovande barnet”), -e adverb (Legante, mi lernas. ”Medan jag läser lär jag mig.”), -o person (lernanto ”elev”, Esperanto ”den som hoppas”).
- Sammansatta tempus: esti plus ett particip: Mi estis manĝanta ”Jag höll på att äta”, Mi estas manĝinta ”Jag har ätit”, La pordo estas fermita ”Dörren är stängd”.
Mer: particip.
Tabellord: de 45 orden
Fem inledningar och nio ändelser ger 45 ord. Läs varje ord som inledning plus ändelse: neni- + -am = neniam ”aldrig”.
| Ändelse | ki- (fråga) | ti- (den där) | i- (någon) | ĉi- (varje) | neni- (ingen) |
|---|---|---|---|---|---|
| -o sak | kio vad | tio det där | io något | ĉio allt | nenio ingenting |
| -u person, en av flera | kiu vem, vilken | tiu den där | iu någon | ĉiu alla, var och en | neniu ingen |
| -a sort | kia vilken sorts | tia sådan | ia någon sorts | ĉia alla sorter | nenia ingen sorts |
| -e plats | kie var | tie där | ie någonstans | ĉie överallt | nenie ingenstans |
| -el sätt | kiel hur | tiel så | iel på något sätt | ĉiel på alla sätt | neniel på inget sätt |
| -am tid | kiam när | tiam då | iam någon gång | ĉiam alltid | neniam aldrig |
| -om mängd | kiom hur mycket | tiom så mycket | iom en del, lite | ĉiom allt | neniom ingenting alls |
| -al orsak | kial varför | tial därför | ial av någon anledning | ĉial av alla anledningar | nenial utan anledning |
| -es ägare | kies vems | ties den där personens | ies någons | ĉies allas | nenies ingens |
- -j och -n: ord på -u och -a tar båda (kiujn, tian), ord på -o tar -n (kion), ord på -e tar -n bara för riktning (kien), och resten ändras aldrig.
- **ki-**ord inleder också relativsatser och indirekta frågor: la viro, kiu venis ”mannen som kom”.
- ĉi lägger till ”här”: tiu ĉi eller ĉi tiu, ĉi tie ”här”. ajn lägger till ”-som helst”: kiu ajn ”vem som helst”. da följer efter mängder: kiom da mono ”hur mycket pengar”.
Mer: alla 45 tabellord.
Räkneord
Det finns tretton grundord, och de får varken -j eller -n (utom unu i betydelsen ”somliga”: unuj … aliaj): nul 0, unu 1, du 2, tri 3, kvar 4, kvin 5, ses 6, sep 7, ok 8, naŭ 9, dek 10, cent 100, mil 1 000. Tal som skrivs ihop multipliceras, tal som skrivs isär adderas.
| Tal | Esperanto | Logik |
|---|---|---|
| 12 | dek du | 10 + 2 |
| 20 | dudek | 2 × 10 |
| 23 | dudek tri | 2 × 10 + 3 |
| 1 987 | mil naŭcent okdek sep | 1 000 + 9 × 100 + 8 × 10 + 7 |
| 2 000 | du mil | tusental skrivs isär |
| 1 000 000 | unu miliono | ett substantiv; miliardo är 10⁹ |
| Form | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| -a | ordningstal | unua ”första”, tria ”tredje”, dudek-unua ”tjugoförsta” |
| -e | adverb | unue ”för det första” |
| -obl- | multipel | duobla ”dubbel” |
| -on- | bråk | duono ”hälft”, kvarono ”fjärdedel” |
| -op- | grupp | duope ”två och två” |
| po | var | po tri ”tre var” |
| fojo | gånger | dufoje ”två gånger” |
Decimaltecknet är komma, som i svenskan: 3,5 är tri komo kvin.
Mer: räkneord, talomvandlare.
Prepositioner och konjunktioner
Esperanto har 33 prepositioner. De ändras aldrig, och substantivet efter dem behåller grundformen: kun mi ”med mig”.
| Grupp | Prepositioner |
|---|---|
| Plats | en i, sur på, sub under, super ovanför, antaŭ framför, apud bredvid, inter mellan, ekster utanför, ĉe vid, ĉirkaŭ runt, tra genom, trans över, preter förbi, kontraŭ mot |
| Riktning, ursprung | al till, el ur, de från, ĝis ända till |
| Tid | antaŭ före, post efter, dum under, ĝis tills |
| Förhållande | kun med, per med hjälp av, sen utan, por för, pro på grund av, pri om, laŭ enligt, krom utom, malgraŭ trots, anstataŭ i stället för, de av |
| Mängd | da av, efter en mängd: glaso da akvo ”ett glas vatten”; po var |
| Utan fast betydelse | je, bara när ingen annan passar: je la tria ”klockan tre” |
Konjunktioner ändras inte heller:
| Typ | Ord |
|---|---|
| Förbinder likvärdiga delar | kaj och, aŭ eller, sed men, nek och inte |
| Inleder en bisats | ke att, ĉu om, se om, ĉar eftersom, kvankam fastän, dum medan, ĝis tills, kvazaŭ som om, apenaŭ så fort, ol än |
Mer: prepositioner, konjunktioner.
Ordbildning
Ett ord är (prefix) + stam + (suffix) + ändelse: mal·san·ul·ej·o ”sjukhus” (motsats + frisk + person + plats + substantiv). I sammansättningar står huvudordet sist: vapor·ŝip·o ”ångfartyg” är en sorts fartyg. Varje affix är också en stam: ejo ”plats”, ilo ”verktyg”.
Officiella prefix
| Prefix | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| bo- | släkt genom giftermål | bopatro ”svärfar” |
| ĉef- | huvud-, överordnad | ĉefurbo ”huvudstad” |
| dis- | isär | disdoni ”dela ut” |
| ek- | början, plötslig handling | ekdormi ”somna” |
| eks- | förra, ex- | eksedzo ”exman” |
| ge- | båda könen | gepatroj ”föräldrar” |
| mal- | exakt motsats | malbona ”dålig” |
| mis- | fel | miskompreni ”missförstå” |
| pra- | ur-; en generation längre bort | praavo ”farfars eller morfars far” |
| re- | igen; tillbaka | relegi ”läsa om” |
PMEG räknar tio officiella prefix; vissa listor lägger till fi-.
Officiella suffix
| Suffix | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| -aĉ- | förakt | domaĉo ”kyffe” |
| -ad- | varaktig eller upprepad handling | legadi ”läsa hela tiden” |
| -aĵ- | konkret sak | trinkaĵo ”dryck” |
| -an- | medlem, invånare | klubano ”klubbmedlem” |
| -ar- | samling | vortaro ”ordbok” |
| -ĉj- | manligt smeknamn | Joĉjo ”Janne” |
| -ebl- | som kan göras | manĝebla ”ätlig” |
| -ec- | egenskap | beleco ”skönhet” |
| -eg- | större, starkare | domego ”herrgård” |
| -ej- | plats för | lernejo ”skola” |
| -em- | benägenhet | timema ”rädd av sig” |
| -end- | som måste göras | pagenda ”som ska betalas” |
| -er- | en enhet av en massa | monero ”mynt” |
| -estr- | ledare | urbestro ”borgmästare” |
| -et- | mindre, svagare | dometo ”stuga” |
| -id- | avkomma | katido ”kattunge” |
| -ig- | få att, orsaka | purigi ”göra ren” |
| -iĝ- | bli | ruĝiĝi ”rodna” |
| -il- | verktyg | tranĉilo ”kniv” |
| -in- | kvinnlig | patrino ”mor” |
| -ind- | värd att | leginda ”värd att läsa” |
| -ing- | hållare | kandelingo ”ljusstake” |
| -ism- | lära, system | komunismo ”kommunism” |
| -ist- | yrkesutövare, anhängare | instruisto ”lärare” |
| -nj- | kvinnligt smeknamn | panjo ”mamma” |
| -obl- | multipel | duobla ”dubbel” |
| -on- | bråk | duono ”hälft” |
| -op- | grupp | duope ”två och två” |
| -uj- | behållare | sukerujo ”sockerskål” |
| -ul- | person med en egenskap | riĉulo ”rik person” |
| -um- | ingen fast betydelse | plenumi ”uppfylla” |
Med de sex participsuffixen blir de officiella affixen 47. Andra, som kilo-, tele- och -i- i Francio, är inofficiella.
Mer: ordbildning, prefix, suffix.
Frågor och negation
| Typ | Mönster | Exempel |
|---|---|---|
| Ja/nej-fråga | ĉu + påståendet | Ĉu vi parolas Esperanton? ”Talar du esperanto?” |
| Frågeordsfråga | ki-ord först | Kie vi loĝas? ”Var bor du?” |
| Negation | ne före det ord som nekas | Mi ne komprenas. ”Jag förstår inte.” |
| Negativt ord | neni-ord | Neniu venis. ”Ingen kom.” |
| Varken, eller | nek … nek | Mi volas nek kafon, nek teon. ”Jag vill ha varken kaffe eller te.” |
- Svaren är jes ”ja” och ne ”nej”. Verbet flyttas aldrig, och det finns inget ”göra”.
- En negation per sats: Mi vidis nenion. ”Jag såg ingenting.” Två tar ut varandra: Mi ne vidis nenion betyder ”Jag såg något”.
Mer: frågor och negation.
Ordföljd
Normalordningen är subjekt, verb, objekt. Eftersom objektet bär -n kan ordningen ändras: La hundo mordis la katon och La katon mordis la hundo betyder båda ”Hunden bet katten”.
| Element | Regel | Exempel |
|---|---|---|
| Preposition | före sitt substantiv | sur la tablo ”på bordet” |
| Adjektiv | före eller efter sitt substantiv | bela domo eller domo bela |
| ne, nur, eĉ, ankaŭ | före det ord de syftar på | Nur mi vidis lin. ”Bara jag såg honom.” |
| ĉu, ki-ord | i början av frågan | Ĉu vi venos? ”Kommer du?” |
| ajn | direkt efter sitt tabellord | kiu ajn ”vem som helst” |
Mer: ordföljd.
De 16 reglerna i en mening vardera
De 16 reglerna i Fundamento (1905) är grammatikens officiella kärna.
- Artikel. Bara den bestämda la finns; ingen obestämd artikel.
- Substantiv. De slutar på -o, får -j i pluralis och -n som objekt; prepositioner ersätter andra kasus.
- Adjektiv. De slutar på -a, böjs som sitt substantiv och kompareras med pli, plej, ol.
- Räkneord. Grundtalen ändras aldrig; resten sätts ihop, med -a, -obl-, -on-, -op- och po.
- Pronomen. Mi, vi, li, ŝi, ĝi, si, ni, ili, oni; -a ger possessiva, -n objektet.
- Verb. De ändras aldrig efter person eller tal: -as, -is, -os, -us, -u, -i, sex particip, passiv med esti.
- Adverb. De slutar på -e och kompareras som adjektiv.
- Prepositioner. De följs av substantivets grundform.
- Läsning. Varje ord läses som det skrivs.
- Betoning. Den ligger på näst sista stavelsen.
- Sammansättningar. Foga samman stammarna; huvudordet står sist.
- Negation. Ett nekande ord per sats räcker.
- Riktning. -n visar rörelse mot en plats: kie – kien.
- Je. När ingen preposition passar, använd je, som inte har någon egen betydelse.
- Främmande ord. Internationella ord får bara en form, med esperantostavning, och släktingar bildas med esperantoändelser.
- Apostrof. Slut-o och a i la får utelämnas: de l' mondo.
Mer: de 16 reglerna förklarade.
Vanliga frågor
Hur skriver jag ut fusklappen eller sparar den som PDF?
Tryck Ctrl+P (Windows, Linux) eller Cmd+P (Mac) och välj en skrivare eller ”Spara som PDF”. Menyn och sidfoten döljs i den utskrivna versionen.
Hur många ändelser, tabellord och affix har esperanto?
Det finns 11 grammatiska ändelser, 45 tabellord, 33 prepositioner, 10 officiella prefix, 31 officiella suffix och 6 participsuffix.
Är esperantogrammatiken verkligen regelbunden?
Ja. Det finns inga oregelbundna verb (inte ens esti avviker från tabellen), inga oregelbundna pluralformer och inget grammatiskt genus, och bara två kasus: grundformen och ackusativen.
Vad lämnar den här fusklappen utanför?
Interjektioner, inofficiella affix, datum, klockslag och de finare detaljerna i sammansatta tempus. Se interjektioner, prefix, suffix och räkneord.
Källor
- Fundamento de Esperanto – grammatiken på engelska (de 16 reglerna) – Akademio de Esperanto
- Akademia Vortaro: förklaringar och statistik – Akademio de Esperanto (11 ändelser)
- PMEG: Tabelvortoj – bazaj reguloj, Personaj pronomoj, Participoj, Nombroj, N-finaĵo, Vortordo, Neado
- PMEG: Prefix, Suffix, Rolvortetoj (prepositioner)
- Esperanto grammar – Wikipedia
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.