Esperantopedia

Ditt kontoVännerMeddelandenInställningarAdminpanel

Lär dig

Esperantos alfabet och uttal: alla 28 bokstäver

En bokstav, ett ljud, betoning på näst sista stavelsen – efter den här sidan kan du läsa upp vilket esperantoord som helst.

Uppdaterad: 5 min läsning

Esperantos alfabet har 28 bokstäver: 5 vokaler (a, e, i, o, u) och 23 konsonanter. Varje bokstav har ett grundljud, varje bokstav uttalas och det finns inga stumma bokstäver. Sex bokstäver har diakritiska tecken – ĉ, ĝ, ĥ, ĵ, ŝ, ŭ – och bokstäverna q, w, x och y ingår inte i alfabetet. Å, ä och ö finns inte heller.

Alla 28 bokstäver

Bokstävernas namn följer ett enkelt mönster: en vokal heter som sitt ljud, en konsonant får -o (bo, co, ĉo). De svenska jämförelserna är ungefärliga; IPA-kolumnen följer PMEG, den vedertagna referensgrammatiken. Där svenskan saknar motsvarighet står en engelsk, tysk eller fransk jämförelse.

BokstavNamnIPALåter somExempel
A aa[a]a i ”hatt”akvo – ”vatten”
B bbo[b]b i ”bil”bona – ”bra”
C cco[ts]ts i ”tsunami” och ”bits” – aldrig k eller spaco – ”fred”
Ĉ ĉĉo[tʃ]ch i engelskans ”check” och italienskans ”ciao” – inte svenskt tj-ljudĉokolado – ”choklad”
D ddo[d]d i ”dag”domo – ”hus”
E ee[e]e i ”se”, men korteta – ”liten”
F ffo[f]f i ”fin”familio – ”familj”
G ggo[ɡ]g i ”god” – alltid hårt, även före e och igranda – ”stor”
Ĝ ĝĝo[dʒ]j i engelskans ”jeans”ĝardeno – ”trädgård”
H hho[h]h i ”hund”hundo – ”hund”
Ĥ ĥĥo[x]ch i tyskans ”Bach”ĥoro – ”kör”
I ii[i]i i ”bil”infano – ”barn”
J jjo[j]j i ”ja”jes – ”ja”
Ĵ ĵĵo[ʒ]j i franskans ”journal”ĵurnalo – ”tidning”
K kko[k]k i ”kappa” – alltid hårt, även före e och ikato – ”katt”
L llo[l]l i ”lampa”lingvo – ”språk”
M mmo[m]m i ”mor”mano – ”hand”
N nno[n]n i ”natt”nokto – ”natt”
O oo[o]å i ”gå”, men kort – inte svenskt oovo – ”ägg”
P ppo[p]p i ”pil”pano – ”bröd”
R rro[r]rullat eller slaget r, som i svenskanrozo – ”ros”
S sso[s]s i ”sol” – alltid tonlöstsuno – ”sol”
Ŝ ŝŝo[ʃ]sh i engelskans ”she” och ch i ”chef”ŝipo – ”skepp”
T tto[t]t i ”tak”tago – ”dag”
U uu[u]långt o i ”bo” och ”sko” – inte svenskt uurbo – ”stad”
Ŭ ŭŭo[w]kort u-ljud i aŭ och eŭ, ungefär som i ”paus” och ”Europa”aŭto – ”bil”
V vvo[v]v i ”vi”vivo – ”liv”
Z zzo[z]z i engelskans ”zoo” – tonande szebro – ”zebra”

Fundamento de Esperanto från 1905 gav engelska nyckelord som ”make” för e och ”not” för o. I de flesta moderna accenter är det glidande ljud eller andra vokaler. Sikta på jämna vokaler utan glidning; om en vokal är lång eller kort spelar ingen roll (PMEG).

Var ligger betoningen?

Betoningen ligger alltid på näst sista vokalen i ordet. Bokstäverna j och ŭ är inte vokaler och räknas inte.

Varje vokal bildar en stavelse; den betonade är markerad
kafo: KA-fo/ˈka.fo/
lernejo: ler-NE-jo/lerˈne.jo/
ĉiutage: ĉi-u-TA-ge/tʃi.uˈta.ɡe/
Eŭropo: eŭ-RO-po/ewˈro.po/
kiuj: KI-uj/ˈki.uj/

I ĉiutage ”varje dag” är varje i och u en egen stavelse, så betoningen hamnar på ta. I Eŭropo ”Europa” och kiuj ”vilka” är paren eŭ och uj en stavelse vardera.

OrdStavelserBetydelse
salutonsa-LU-ton”hej”
familiofa-mi-LI-o”familj”
radiora-DI-o”radio”
ankaŭAN-kaŭ”också”
hodiaŭho-DI-aŭ”i dag”
Esperantoes-pe-RAN-to”esperanto”

Varje i och u bredvid en annan vokal är en hel stavelse, och därför heter det fa-mi-LI-o, inte ”fa-MIL-jo”. När substantivets -o stryks och ersätts med apostrof i dikter och sånger ligger betoningen kvar där den var: famili' uttalas fa-mi-LI.

Vokalpar (diftonger)

Sex kombinationer binder ihop en vokal med j eller ŭ till en stavelse. PMEG beskriver dem som vokal plus halvvokal; läroböcker kallar dem ofta diftonger.

ParLåter somExempel
aja + j, ungefär som i ”kaj”kaj – ”och”
ejej i ”hej”plej – ”mest”
ojoj som i interjektionen ”oj”hundoj – ”hundar”
uju + j, uttalat snabbtkiuj – ”vilka”
aŭungefär au i ”paus”aŭto – ”bil”
eŭe + kort u, ungefär eu i ”Europa”Eŭropo – ”Europa”

I vanliga ord står ŭ nästan alltid efter a eller e, och 2023 rekommenderade Akademio de Esperanto att det ska förbli så i nya ord. Där svenskan eller engelskan har ett w-ljud efter en konsonant använder esperanto v: akvo ”vatten”, kvin ”fem” – aldrig ”akwo”.

Så uttalar du esperantos r

PMEG rekommenderar ett rullat r som bildas vid tänderna, som i spanskan och italienskan. Ett skorrande r bak i munnen, som i södra Sverige, Frankrike eller Tyskland, är lika korrekt. I praktiken använder talare också andra r-ljud och blir förstådda. Två saker är viktiga: håll r skilt från l (revi ”drömma” mot levi ”lyfta”) och släpp det inte efter en vokal (parko ”park” får inte låta som pako ”paket”).

Att skriva utan ĉ, ĝ, ŝ: h-systemet och x-systemet

Om du inte kan skriva bokstäverna med diakritiska tecken finns två ersättningsstavningar. H-systemet kommer från Fundamento självt: skriv ch, gh, hh, jh, sh och vanligt u för ŭ. Det kan bli tvetydigt: flughaveno ”flygplats” är flug-haven-o, inte fluĝaveno. X-systemet lägger till x, som inte är en esperantobokstav: cx, gx, hx, jx, sx, ux. Det är inofficiellt men entydigt och vanligt på nätet. Akademio de Esperanto godkände ersättningsstavningar 2007 för tekniska behov.

Tips för dig som talar svenska

  • Esperanto-u är inte svenskt u. Svenskans u (”hus”, ”du”) är ett särskilt ljud som saknas i esperanto. Esperantos u låter som svenskans långa o i ”bo”: urbo ”stad” börjar som ”bo”-ljudet, inte som ”ur”.
  • Esperanto-o är inte svenskt o. Det liknar snarare svenskt å i ”gå”: ovo ”ägg”, domo ”hus”.
  • g och k är alltid hårda. Svenskan mjukar upp dem före e, i, y, ä och ö (”gärna”, ”kex”), men i esperanto uttalas de alltid som i ”god” och ”kappa”: geografio är ge-o-gra-FI-o och kemio ”kemi” börjar med ett vanligt k.
  • c är ”ts”. Centro ”centrum” är TSEN-tro, inte ”sentro”. Z är ett tonande s, medan svenskan oftast uttalar z som s.
  • ĉ är inte tj. Svenskans tj-ljud (”tjugo”) är ett annat, mjukare ljud. Esperanto-ĉ låter som ch i engelskans ”check”: ĉu ”om, eller hur?” uttalas ungefär ”tcho” (med o som i ”bo”).
  • Betoningen är fast. Svenskan har fri betoning (”familj” med betoning först, ”telefon” sist), men esperanto betonar alltid näst sista vokalen: te-le-FO-no, fa-mi-LI-o.
  • Uttala alla vokaler fullt, även obetonade. Svenskan försvagar ofta slutljud som -e och -a. I banano är det ba-NA-no med ett tydligt o på slutet.
  • j är alltid som svenskt j. Jaro ”år” uttalas JA-ro, med samma j-ljud som i ”ja”.
  • Vokallängden spelar ingen roll. Svenskan kräver lång vokal eller lång konsonant i betonad stavelse; esperanto gör ingen skillnad, och dubbel stavning ändrar inte vokalen före.
  • h och ĥ är olika ljud. H är ett vanligt andningsljud, ĥ som tyskans ”Bach”. Ĥ är den ovanligaste bokstaven, och många ord med den har varianter med k: ĥemio = kemio ”kemi”.

Nästa steg: lär dig de ord du hör först på grundläggande esperantofraser.

Vanliga frågor

Hur många bokstäver har esperantos alfabet?

Det finns 28 bokstäver: det latinska alfabetet utan q, w, x och y, plus sex bokstäver med diakritiska tecken: ĉ, ĝ, ĥ, ĵ, ŝ och ŭ.

Uttalas esperanto som det stavas?

Ja. Varje bokstav står för ett ljud och varje bokstav uttalas. När du kan de 28 bokstäverna och betoningsregeln kan du läsa upp vilket ord som helst.

Var ligger betoningen i esperantoord?

Alltid på näst sista vokalen: ta-BLO är fel, TA-blo ”bord” är rätt. Bokstäverna j och ŭ räknas inte som vokaler.

Varför har esperanto bokstäver som ĉ och ŝ?

Varje ljud ska ha exakt en bokstav. I stället för bokstavspar som ch eller sh använder esperanto en bokstav med diakritiskt tecken, så att stavningen aldrig blir tvetydig.

Hur skriver jag ĉ, ĝ och ŝ?

På telefonen lägger du till esperanto som tangentbord (Gboard stöder det på Android och iPhone) och håller in en bokstav, till exempel c för ĉ. På datorn installerar du en tangentbordslayout för esperanto eller skriver med x-systemet (cx, gx, sx); vår ordbokssökning och våra kursövningar omvandlar det medan du skriver.

Källor

Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.