Zamenhofcitat: den kände esperantoskaparens ord

L. L. Zamenhofs mest kända ord kommer från hans öppningstal vid de åtta första världskongresserna i esperanto (1905–1912), hans förklaring om homaranismo från 1913 och hans brev. Nedan följer 16 av dem på esperanto, med vår egen svenska översättning och en länk till källan. Varje citat har jämförts ord för ord med Zamenhofs texter, som är fria från upphovsrätt (han dog 1917), och […] markerar en utelämning. Unua Libro från 1887 var på ryska, så dess förord citeras i hans egen senare esperantoversion, och där esperantoformuleringen inte är hans anger vi det. Om hans liv, se Zamenhof.

#Språket och dess syfte

La diferenco de la lingvoj prezentas la esencon de la diferenco kaj reciproka malamikeco de la nacioj […]

– ”Skillnaden mellan språken utgör kärnan i nationernas skillnad och ömsesidiga fiendskap […]” Förordet till Unua Libro, 1887 (text).

Por ke lingvo estu tutmonda, ne sufiĉas nomi ĝin tia.

– ”För att ett språk ska vara världsomspännande räcker det inte att kalla det så.” Mottot på titelbladet till den första Unua Libro, Warszawa 1887. Boken var på ryska (original); esperantoformuleringen är Adam Zakrzewskis, Universo, 1910 (text). Vissa samlingar trycker internacia i stället för tutmonda.

[…] estas plej necesa antaŭ ĉio unu kondiĉo: la ekzistado de klare difinita, neniam tuŝebla kaj neniam ŝanĝebla Fundamento de la lingvo.

– ”[…] ett villkor är nödvändigast av alla: att det finns en klart definierad Fundamento för språket, som aldrig kan vidröras och aldrig kan ändras.” Förordet till Fundamento de Esperanto, juli 1905 (text).

#Neutralitet och folkens likhet

[…] hodiaŭ inter la gastamaj muroj de Bulonjo-sur-Maro kunvenis ne francoj kun angloj, ne rusoj kun poloj, sed homoj kun homoj.

– ”[…] i dag, innanför Boulogne-sur-Mers gästvänliga murar, har inte fransmän och engelsmän, inte ryssar och polacker samlats, utan människor med människor.” Inledningstalet, den första världskongressen, augusti 1905 (text). Ett eko hörs i titeln på Ziko van Dijks kongresshistoria Sed homoj kun homoj (UEA, 2005). Se världskongressen i esperanto.

Rompu, rompu la murojn inter la popoloj, donu al ili la eblon libere konatiĝi kaj komunikiĝi sur neŭtrala fundamento […]

– ”Bryt ner, bryt ner murarna mellan folken, ge dem möjlighet att fritt lära känna varandra och kommunicera på neutral grund […]” Genève 1906, efter att han beskrivit massakern i sin hemstad Białystok (text).

Sur neŭtrala lingva fundamento, / Komprenante unu la alian, / La popoloj faros en konsento / Unu grandan rondon familian.

– ”På neutral språklig grund, / förstående varandra, / ska folken i enighet bilda / en stor familjekrets.” Tredje strofen i dikten La Espero, 1890 (text). Zamenhof citerade den själv i sitt tal i Cambridge 1907. Dikten är den inofficiella hymnen, se flagga och symboler.

La interna ideo de Esperanto […] estas: sur neŭtrala lingva fundamento forigi la murojn inter la gentoj kaj alkutimigadi la homojn, ke ĉiu el ili vidu en sia proksimulo nur homon kaj fraton.

– ”Esperantos inre idé […] är: att på neutral språklig grund riva murarna mellan folken och vänja människor vid att i sin nästa se enbart en människa och en broder.” Kraków 1912 (text).

[…] forigi unu fojon por ĉiam la ĉefan kaŭzon de la militoj, la barbaran restaĵon el la plej antikva antaŭcivilizacia tempo, la regadon de unuj gentoj super aliaj gentoj.

– ”[…] att en gång för alla avskaffa krigens främsta orsak, den barbariska kvarlevan från den äldsta förcivilisatoriska tiden: vissa folks herravälde över andra folk.” Slutet av Post la Granda Milito. Alvoko al la diplomatoj, skriven 1915 under första världskriget (text).

#Homaranismo

Zamenhof publicerade sin Deklaracio pri Homaranismo 1913 som ”min rent privata övertygelse”, skild från esperanto. Den börjar med Mi estas homarano – ”Jag är homarano”. Mer under homaranismo.

Mi estas homo, kaj la tutan homaron mi rigardas kiel unu familion.

– ”Jag är en människa, och hela mänskligheten betraktar jag som en enda familj.” Punkt I (text).

Mi vidas en ĉiu homo nur homon, kaj mi taksas ĉiun homon nur laŭ lia persona valoro kaj agoj.

– ”I varje människa ser jag bara en människa, och jag värderar varje människa enbart efter hennes personliga värde och handlingar.” Punkt II (samma text).

#Om sig själv och sin roll

Lingvo Internacia kiel ĉiu nacia estas komuna propraĵo; la aŭtoro forlasas por ĉiam ĉiujn personajn rajtojn al ĝi.

– ”Det internationella språket är, liksom varje nationellt, gemensam egendom, och upphovsmannen avstår för alltid från alla personliga rättigheter till det.” Anmärkning på sidan 2 i Unua Libro (1887), på ryska (original); esperantoformuleringen är Johannes Dietterles (text).

Mi ne volas esti kreinto de l’ lingvo, mi volas nur esti iniciatoro.

– ”Jag vill inte vara språkets skapare, jag vill bara vara dess initiativtagare.” Förordet till Dua Libro, 1888 (text).

Memoru, ke Esperanto estas nenies propraĵo, ke la esperantistoj havas plenan rajton fari kun ĝi ĉion, kion ili volas, se ili nur faros ĝin singarde, lojale kaj interkonsente.

– ”Kom ihåg att esperanto är ingens egendom, att esperantisterna har full rätt att göra med det vad de vill, bara de gör det varsamt, lojalt och i samförstånd.” Dresden, augusti 1908 (text).

Nomu min per mia nomo, nomu min fondinto de la lingvo, aŭ kiel vi volas, sed mi petas vin, ne nomu min plu „majstro“ […]

– ”Kalla mig vid mitt namn, kalla mig språkets grundare, eller hur ni vill, men jag ber er: kalla mig inte längre ’mästare’ […]” Kraków, augusti 1912, på 25-årsjubileet (text).

#De åtta kongresstalen, 1905–1912

Zamenhof öppnade var och en av de åtta första kongresserna. Del IV av Originala Verkaro innehåller alla åtta och nio andra tal.

#Brev

Oni edukadis min kiel idealiston; oni min instruis, ke ĉiuj homoj estas fratoj, kaj dume sur la strato kaj sur la korto, ĉio ĉe ĉiu paŝo igis min senti, ke homoj ne ekzistas: ekzistas sole rusoj, poloj, germanoj, hebreoj k.t.p.

– ”Jag uppfostrades som idealist, man lärde mig att alla människor är bröder, medan på gatan och på gården allt vid varje steg fick mig att känna att människor inte finns: det finns bara ryssar, polacker, tyskar, judar och så vidare.” Brev till N. Borovko, 1890-talet, tryckt 1896; esperantotexten är V. Gernets översättning från ryska (text).

Se mi ne estus hebreo el la ghetto, la ideo pri la unuigo de la homaro aŭ tute ne venus al mi en la kapon, aŭ ĝi neniam tenus min tiel obstine en la daŭro de mia tuta vivo.

– ”Om jag inte vore jude från ghettot skulle idén om mänsklighetens enande antingen inte alls ha slagit mig, eller så skulle den aldrig ha hållit mig så envist fast under hela mitt liv.” Privat brev till Alfred Michaux, 21 februari 1905 (text). I ett postskriptum ber han Michaux säga att han kallar sig Ruslanda hebreo, ”rysk jude”.

#Ofta tillskrivna honom, men inte funna i hans texter

Vikicitaro anför dessa under Zamenhofs namn utan att ange någon källtext. Vi sökte i Originala Verkaro från 1929 (inklusive 140 brev), Fundamenta Krestomatio, Dua Libro och hela texten på Vikifontaro, och fann ingen av formuleringarna:

• Kiam la popoloj povos interkompreniĝi, ili ĉesos malami unu la alian. – ”När folken kan förstå varandra, ska de sluta hata varandra.” Zamenhof förkastade själv denna förenklade syn (se nedan).
• Mi forĝis, kiel forĝisto aŭ seruristo, la ŝlosilon de l’mondo. – ”Jag smidde, som en smed eller låssmed, världens nyckel.” Närmast ligger Borovko-brevet, där han utformar språket som en ”nyckel” (ŝlosilo) som låter en läsare som aldrig lärt sig det förstå ett brev.

#Vanliga frågor

#Vilket är Zamenhofs mest kända citat?

Förmodligen raden från Boulogne-sur-Mer 1905: inte fransmän med engelsmän, inte ryssar med polacker, ”utan människor med människor” (sed homoj kun homoj).

#Vad menade Zamenhof med esperantos ”inre idé”?

I sitt sista officiella kongresstal (Kraków 1912) definierade han den som att riva murarna mellan folken på neutral språklig grund, så att alla i sin nästa ser enbart en människa och en broder. Han sa att den inte binder någon enskild esperantist.

#Trodde Zamenhof att ett gemensamt språk skulle få hatet att upphöra?

Nej. I Genève 1906 sa han: ”vi tror inte att en neutral grund gör människor till änglar” (ni ne kredas, ke neŭtrala fundamento faros el la homoj anĝelojn, text). År 1915 skrev han att det är lätt att göra bröder av fria och jämlika människor, men omöjligt när några av dem betraktar sig som rättmätiga herrar över de andra (Post la Granda Milito, text).

#Källor

• L. L. Zamenhof, Originala Verkaro, red. Johannes Dietterle, 1929, på Vikifontaro: förord (del I), artiklar och homaranismotexter (III), tal (IV), brev (V), dikter (VI)
• Fundamenta Krestomatio och Dua Libro de l' Lingvo Internacia, Project Gutenberg
• Adam Zakrzewski, Historiaj detaloj, Universo 1910 (mottot på titelbladet), Д-ръ Эсперанто, Международный языкъ, 1887, titelblad och sida 2, ryskspråkiga Wikisource
• Zamenhof, brev till Alfred Michaux, 21 februari 1905, Vikifontaro, efter A. Korĵenkov, Homarano, 2011
• A. Korĵenkov, Zamenhof: The Life, Works and Ideas of the Author of Esperanto, Esperantic Studies Foundation, 2009 (talens teman)
• Vikipedio, Universala Kongreso de Esperanto (Ziko van Dijk, Sed homoj kun homoj, UEA 2005), Vikicitaro, Ludoviko Lazaro Zamenhof