Känslor på esperanto – glad, ledsen, trött

På esperanto säger du hur du mår med esti ”vara” plus ett adjektiv – Mi estas feliĉa ”jag är lycklig”, Mi estas laca ”jag är trött” – eller med ett känsloverb: Mi ĝojas ”jag är glad”, Mi timas ”jag är rädd”, Mi enuas ”jag är uttråkad”. Några ordelement (mal-, -iĝ-, -ig-, -em-) gör sedan en enda rot till en hel familj av känslor. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler; den är alltid den näst sista.

#Känslor som adjektiv

Adjektiv slutar på -a och får -j i plural: Ni estas feliĉaj ”vi är lyckliga”.

Nyanser. Ordboken ReVo säger att gaja känns och visas utåt, medan ĝoja är en djupare, mer inåtvänd känsla. På samma sätt är malgaja ett lättare, mer yttre sinnestillstånd och malĝoja en djup sorg. Trista är också vanligt: PMEG kallar det ett ofta använt alternativ till malgaja och malĝoja, men ReVo citerar en språkguide som föredrar formerna med mal-. Feliĉa betyder både ”lycklig” och ”lyckligt lottad”; för ren tur säg bonŝanca. Ĵaluza är rädslan att förlora något som är ditt; att vilja ha det någon annan har är envii ”avundas”.

Känslor på -ita. Ĉagrenita, surprizita och ravita ”förtjust” kommer av verben ĉagreni ”göra upprörd”, surprizi ”överraska” och ravi ”hänföra”. Ändelsen -ita ger det tillstånd som blir följden, så Mi estas surprizita betyder ”jag är förvånad” (över något). Se particip.

#Känslor som verb

Gilla, älska, hata. I modernt bruk är ŝati det mildare ordet och ami det starkare; ReVo noterar att det äldre bruket var det omvända. PMEG förklarar att ŝati och plaĉi betyder nästan samma sak men byter roller: Mi ŝatas la libron motsvarar La libro plaĉas al mi. Vill du säga ”jag gillar det inte” använd Mi ne ŝatas ĝin, och spara malami för verkligt hat. Malŝati har i vissa ordböcker glosan ”ogilla”, men ReVo definierar det som att behandla något som värdelöst eller oviktigt, så Mi ne ŝatas är den tryggare frasen. För kärlek mellan människor, se jag älskar dig.

Vad som kommer efter verbet. Ange orsaken med pri eller pro: ReVo har både ĝoji pri la bonaĵo och mi ĝojas pro via helpo. En hel bisats tar ke: Mi ĝojas, ke vi venis ”jag är glad att du kom”; Mi timas, ke pluvos ”jag är rädd att det kommer att regna”. Samma delar följer efter esti plus adjektiv: Mi estas ĝoja, ke vi venis. Hunger och törst finns under mat och dryck, köld och värme under väder och årstider.

#Fyra sätt att säga hur du mår

I senti sin ”känna sig” är min objekt, och adjektivet efter det beskriver dig, så det får inget -n: Ni sentas nin solaj ”vi känner oss ensamma”. PMEG kallar detta en beskrivning som fogas på via verbet. Använd ett adverb för hur bra du mår: Mi sentas min bone ”jag mår bra”. Det sista mönstret kommer från PMEG, som citerar Estas al mi malvarme ur Zamenhofs översättning av Andersens sagor; al mi anger vem som känner det.

#Ordelement som bygger känslor

Mer om prefix och suffix. Några saker att se upp med:

• Motsats eller bara ”inte”. Mal- är motsatta idén, medan ne bara nekar. PMEG:s par är ami → malami: Mi ne amas lin ”jag älskar honom inte”, men Mi malamas lin ”jag hatar honom”.
• Inget ĝojiĝi. ReVo listar inte ĝojiĝi, eftersom ĝoji redan betyder ”känna glädje”.
• Rädsla. Timiĝi finns, men PMEG rekommenderar ektimi för ”bli skrämd”.
• Ett övergående tillstånd. Enligt PMEG kan -em- också beteckna ett ögonblickligt behov: dormema är ”sömnig”, inte ”sover mycket”.

#Att fråga om känslor och svara

ReVo definierar farti som att vara i ett gott eller dåligt tillstånd vad gäller kroppens funktioner, och Kiel vi fartas? är fortfarande standardfrasen för ”hur mår du?”; svaren finns under hälsningar. Kiel vi sentas vin? frågar efter ditt humör just nu.

#Att trösta och reagera

Uppmaningarna slutar på -u, imperativ, och ne gör dem nekande. Korta utrop som Ve! ”ack” och Hura! ”hurra” är interjektioner.

#Vanliga frågor

#Hur säger man ”jag är glad” på esperanto?

Mi estas feliĉa eller Mi estas ĝoja. Bara Mi ĝojas betyder ”jag är glad”, oftast över något särskilt.

#Hur säger man ”jag är trött” på esperanto?

Mi estas laca. ”Jag är utmattad” är Mi estas lacega och ”jag börjar bli trött” är Mi laciĝas.

#Hur säger man ”jag är ledsen” på esperanto?

Mi estas malĝoja, Mi estas malgaja eller Mi estas trista. Alla tre används, och malĝoja är det djupaste.

#Hur säger man ”jag är rädd” på esperanto?

Mi timas, med ett objekt (Mi timas la hundon) eller en bisats (Mi timas, ke pluvos). ”Var inte rädd” är Ne timu.

#Vad är skillnaden mellan feliĉa och ĝoja?

Feliĉa är det vanliga ordet för ”lycklig” och betyder också ”lyckligt lottad”. Ĝoja är ”glad, förtjust”, och ĝoji är ”vara glad” över något.

#Källor

• ReVo: feliĉa, ĝoji, ĝoja, malĝoja, gaja, malgaja, kontenta, trista, kolera, timi, laca, enui
• ReVo: esperi, bedaŭri, sopiri, honti, envii, ŝati, ami, malami, plaĉi, ĉagreni, ravi
• ReVo: trankvila, soleca, fiera, ĵaluza, nervoza, kondolenci, kunsenti, farti, okazi
• PMEG: EM, IĜ, ET, MAL, EK
• PMEG: IĜ-verboj (timiĝi, ektimi), priskribaj verboj (esti, fariĝi), similsignifaj verboj (ŝati, plaĉi)
• Tatoeba (CC BY 2.0 FR), bekräftade meningar: #1150510 Kio estas al vi?, #435657 Kio okazis?, #3952972 Kio ĝenas vin?, #656588 Kiel vi sentas vin?, #1840821 Mi sentas min sola, #12091947 Kial vi estas malĝoja?, #4810793 Mi kondolencas, #550822 Kia domaĝo, #1015630 Ne ploru, #429408 Ne timu, #466730 Trankviliĝu, #470078 Mi enuas