L. L. Zamenhof (1859–1917), Doktoro Esperanto: liv och idéer

Ludwik Lejzer Zamenhof (15 december 1859 – 14 april 1917) var en polsk-judisk ögonläkare som skapade esperanto. Han föddes i Białystok, då i det ryska imperiet, och publicerade språket i Warszawa 1887 under pseudonymen Doktoro Esperanto. Han utvecklade också en humanistisk livsåskådning, Homaranismo, och nominerades 14 gånger till Nobels fredspris. Han dog i Warszawa under första världskriget, och alla hans tre barn mördades senare i Förintelsen.

#Vad hette Zamenhof egentligen?

Vid födseln fick han det hebreiska namnet Eliezer, som i ryska handlingar skrevs Leyzer, med patronymikonet Markovich (”Marks son”). På universitetet började han använda Ludwik (ryska Lyudovik). Från 1901 undertecknade han ”Dr L. L. Zamenhof”. Ordningen Ludwik Lejzer är en modern konvention. På esperanto heter han Ludoviko Lazaro Zamenhof.

#Var växte Zamenhof upp?

Han föddes den 15 december 1859 i Białystok – den 3 december enligt den julianska kalendern som då användes i Ryssland. Hans far Markus (Mordechai) Zamenhof undervisade i franska och tyska, och hans mor hette Rozalia, född Sofer.

I Białystok bodde jiddischtalande judar, polska katoliker, ryska tjänstemän, belarusier och tyskar, som ofta låg i konflikt. Zamenhof sa senare att detta präglade hans livsverk. Han drog slutsatsen att mycket av hatet kom av missförstånd, och att ett neutralt språk som inte tillhörde någon nation kunde hjälpa.

Han växte upp med jiddisch och ryska, använde polska som sitt valda språk och behärskade tyska. Han läste latin, hebreiska och franska bra och kunde något grekiska, engelska och italienska. När han lärde sig engelska lade han märke till hur enkel dess grammatik var, vilket övertygade honom om att ett internationellt språk kunde vara enklare än latin.

#Hur skapade Zamenhof esperanto?

Familjen flyttade till Warszawa när han var tonåring. Redan 1878 var hans projekt, Lingwe uniwersala, färdigt, och den 17 december 1878 presenterade han det för skolkamrater. Därefter studerade han medicin i Moskva (1879–1881) och Warszawa, och fortsatte att arbeta om språket, främst genom att översätta litteratur till det.

Den första läroboken, känd som Unua Libro, kom ut i Warszawa den 26 juli 1887, på ryska, undertecknad Doktoro Esperanto – ”doktor den som hoppas”. Den bekostades med pengar från familjen till hans fästmö Klara Silbernik, som han gifte sig med den 9 augusti 1887. I boken avstod han från alla personliga rättigheter till språket: det skulle tillhöra alla. Läs hela esperantos historia.

#Hur arbetade Zamenhof som ögonläkare?

Efter examen vidareutbildade han sig i oftalmologi, bland annat i Wien 1886. Han praktiserade i Veisiejai (i dag i Litauen), Płock, Grodno (från 1893) och slutligen Warszawa, där han bodde och arbetade på Dzikagatan i stadens judiska kvarter. Han utövade läkaryrket till sina sista år och arbetade med esperanto på fritiden, och efter en hjärtattack i slutet av 1914 tog han emot bara några få patienter.

#Vad trodde Zamenhof på?

Zamenhof var inte bara språkskapare. Han såg språket som en del av ett vidare etiskt projekt.

• Sionism (1880-talet). Efter pogromerna 1881–82 anslöt han sig till den tidiga sionistiska rörelsen Hibbat Zion och grundade en sionistisk studentgrupp i Warszawa. Han drog sig undan den i mitten av 1880-talet, och i sin essä om hillelismen 1901 angav han flera skäl, bland annat att judarna saknade ett gemensamt språk.
• Hillelism (1901). Under pseudonymen Homo sum publicerade han ett förslag, uppkallat efter rabbinen Hillel den äldre, om att judar skulle ansluta sig till en universell etisk gemenskap.
• Homaranismo (från 1906). Han vidgade hillelismen till Homaranismo (”mänsklighetsläran”): människor bör bedöma andra efter deras handlingar, inte efter etnicitet eller religion, och använda ett neutralt språk i kontakterna mellan gemenskaper. Han kallade den sitt livs mål, men höll den åtskild från esperantorörelsen, som officiellt förblev neutral.

Vid den första världskongressen i esperanto i Boulogne-sur-Mer 1905 antog kongressen hans Boulognedeklaration: esperanto tillhör ingen, och varje annan idé som en talare förknippar med det är en privatsak. Vid den åttonde kongressen, i Kraków 1912, avstod han från varje officiell roll i rörelsen (se homaranismo).

#Vilka utmärkelser fick Zamenhof?

Hundratals gator, torg och parker över hela världen bär hans namn, i Polen, Litauen, Israel, Brasilien och många andra länder. Hans födelsedag, den 15 december, firas som Zamenhofdagen.

#Hur dog Zamenhof?

Zamenhof hade hjärtproblem under sina sista år. Han dog i det tyskockuperade Warszawa den 14 april 1917, 57 år gammal, sannolikt av en hjärtattack. Två dagar senare begravdes han på den judiska kyrkogården på Okopowagatan i Warszawa, där hans grav fortfarande är ett besöksmål för esperantotalare.

#Vad hände med Zamenhofs familj?

Hans hustru Klara Zamenhof (1863–1924) stödde hans arbete från början – hennes familjs pengar betalade den första läroboken. Hon dog i Warszawa den 6 december 1924. Parets tre barn dog alla i Förintelsen:

Adams son, Louis-Christophe Zaleski-Zamenhof (1925–2019), överlevde kriget gömd under namnet Krzysztof Zaleski. Han blev bygg- och sjöfartsingenjör och bodde i Frankrike från 1960-talet till sin död.

#Vanliga frågor

#Vem uppfann esperanto?

Ludwik Lejzer Zamenhof, en ögonläkare från Białystok, publicerade det i Warszawa den 26 juli 1887 under pseudonymen Doktoro Esperanto.

#Var Zamenhof polack eller jude?

Båda beskrivningarna används. Han föddes i en judisk familj i Białystok, då en del av det ryska imperiet och i dag i Polen, och tillbringade större delen av sitt liv i Warszawa. I sina brev kallade han sig ”rysk jude” (ruslanda hebreo).

#Varför skapade Zamenhof esperanto?

Han trodde att konflikter mellan folk närdes av missförstånd, vilket han hade sett bland Białystoks olika grupper. Ett neutralt, lätt andraspråk skulle låta alla mötas på lika villkor.

#Fick Zamenhof Nobels fredspris?

Nej. Han nominerades 14 gånger mellan 1907 och 1917, enligt Nobelprisets nomineringsarkiv, men vann aldrig.

#Var är Zamenhof begravd?

På den judiska kyrkogården på Okopowagatan i Warszawa i Polen.

#Talade Zamenhofs barn esperanto?

Ja. Alla tre lärde sig det, och Lidia blev en känd esperantolärare. Alla tre mördades av nazisterna 1940–42.

#Källor

• Wikipedia, L. L. Zamenhof; Vikipedio, Ludoviko Lazaro Zamenhof; Wikipedia (pl), Ludwik Zamenhof
• Nobelpriset, nomineringsarkiv: Lazarus Ludwig Zamenhof
• NASA JPL Small-Body Database, 1462 Zamenhof
• Wikipedia, Klara Zamenhof, Adam Zamenhof, Lidia Zamenhof, Louis-Christophe Zaleski-Zamenhof; Wikipedia (pl), Zofia Zamenhof
• Google Doodles, 150th birthday of L. L. Zamenhof
• Wikipedia (pl), Centrum im. Ludwika Zamenhofa w Białymstoku