Homaranismo: Zamenhofs idé om en neutral humanism

Homaranismo (på svenska ungefär ”människoomfattande humanism”) är L. L. Zamenhofs filosofi om jämlika folk, ett neutralt språk och en gemensam regel: behandla andra så som du vill bli behandlad. Den växte fram ur Hilelismo (”hillelismen”), som utkom 1901 under pseudonymen Homo sum, och fick sitt namn 1906. Zamenhof kallade den sitt livs mål, men höll den ändå åtskild från esperanto, och esperantorörelsen, som varit neutral sedan Boulognedeklarationen (1905), gjorde den aldrig till sin. Ingen rörelse bildades, och kongressen han planerade för den blev aldrig av.

#Vad betyder homaranismo?

Ordet är hom·ar·an·ism·o: homaro ”mänskligheten”, -an- ”medlem”, -ism- ”lära” – se suffix. En homarano är medlem av människosläktet och, i Zamenhofs mening, en anhängare av läran. Reta Vortaro beskriver homaranismo som Zamenhofs projekt för en neutral religion, en fortsättning på Hilelismo.

#Var kom homaranismo ifrån?

År 1901 gav Zamenhof ut en rysk bok, Hilelismo (”Hillelismen: ett förslag till lösning av judefrågan”), undertecknad Homo sum, latin för ”jag är en människa”. Hillel var en vis man från kung Herodes tid som sammanfattade lagen så: gör inte mot andra det som du själv ogillar att få göras mot dig. Enligt biografen Aleksander Korĵenkov föreslog Zamenhof ett litet judiskt samfund med en renad religion, fri från etniska regler, där esperanto användes i undervisning och gudstjänst. Förslaget väckte föga entusiasm bland ryska judar.

Den första världskongressen i esperanto ändrade hans plan. I augusti 1905 tillbringade 688 personer från ungefär 20 länder en vecka med att tala enbart esperanto, och Zamenhof drog slutsatsen att idén kunde fungera för alla. Oroligheterna i Ryssland fick honom sedan att publicera före nästa kongress.

Zamenhof insåg att Hilelismo lät för judiskt och att förordet var för starkt knutet till Ryssland. Häftet från 1906 säger att hillelismen rörde en enda grupp, medan homaranismo rörde alla folk och religioner, och definierar den som celado al pura homeco kaj al absoluta intergenta justeco kaj egaleco – ”en strävan efter ren mänsklighet och efter absolut rättvisa och jämlikhet mellan folken”.

#Vilka är homaranismos huvudprinciper?

Den fullständigaste korta framställningen är Deklaracio pri Homaranismo från 1913, med ett svarsformulär för läsare som ville bli uppförda som homaranoj. I sammandrag:

Två meningar bär kärnan. Mi estas homo, kaj la tutan homaron mi rigardas kiel unu familion. – ”Jag är en människa, och hela mänskligheten betraktar jag som en enda familj.” Och: Mi vidas en ĉiu homo nur homon. – ”I varje människa ser jag bara en människa.”

Texten från 1906 var längre: tolv punkter, ”homaranistiska tempel” där människor med olika religioner skulle mötas, namn som Peterburgio för Ryssland, och esperanto utpekat som det neutrala språket. År 1913 strök Zamenhof templen och listan över landsnamn, lade till gemenskaper av fritänkare (liberkredaj, som inte tror på någon existerande uppenbarad religion) och nämnde inte längre esperanto vid namn.

#Var homaranismo detsamma som esperanto?

Nej, och Zamenhof framhöll skillnaden. Boulognedeklarationen, antagen den 9 augusti 1905, säger: Ĉiu alia ideo aŭ espero, kiun tiu aŭ alia esperantisto ligas kun la Esperantismo, estos lia afero pure privata. – ”Varje annan idé eller förhoppning som en esperantist knyter till esperantismen blir hans rent privata angelägenhet.” Upphovsmannens egna åsikter binder ingen; det gör bara Fundamento. Redan i Unua Libro från 1887 hade han avstått från alla personliga rättigheter till språket.

Hans förord från 1913 upprepar detta. Esperanto innebär full neutralitet, och dess ”inre idé” är bara en vag känsla av broderskap, medan homaranismo är ett bestämt politiskt och religiöst program, mian kredon pure privatan – ”min rent privata tro”. Han förutsåg att esperantos fiender skulle använda det som vapen.

#Hur reagerade esperantisterna?

Dåligt. Korĵenkov berättar att icke-judar ogillade det talmudiska namnet, ateister fann texten för religiös, troende fann den kättersk, och de som var upptagna av klasskampen ansåg den politiskt vilseledande. Louis de Beaufront angrep den i L'Espérantiste. Zamenhof svarade på en prästs kritik med att homaranoj inte ville ha någon ny religion, bara en bro mellan de befintliga.

Två nära franska anhängare, Émile Javal och Hippolyte Sebert, rådde honom att dölja sitt författarskap, och före kongressen i Genève 1906 fick de honom att stryka den del av talet som band ihop den ”inre idén” med homaranismo (Korĵenkov). Under en tid talade han enbart om den ”inre idén”.

#Vilken kongress planerade Zamenhof?

Han ville hålla ett möte om en neutralt mänsklig religion för personer som lämnat sina ärvda trosuppfattningar, först i anslutning till den tionde världskongressen i Paris i augusti 1914. De parisiska arrangörerna fruktade den franska nationalistpressen och sade nej. Sedan ställde kriget in själva Pariskongressen.

Den 9 september 1914 bad han den schweiziske esperantisten Friedrich Uhlmann att organisera en kongress i Schweiz 1915 för alla som strävade efter mänsklighetens enhet (Korĵenkov). Enligt Edmond Privat angav cirkuläret för ett mindre förberedande möte först december 1916, sedan augusti 1917 och till slut ”efter krigets slut”. Ingenting hände; Zamenhof dog den 14 april 1917.

#Vad hände med homaranismo efter Zamenhof?

Den blev ingen rörelse. Få läsare skrev under medlemsformuläret, noterar Privat; enligt esperanto-Wikipedia sympatiserade många pacifister med den. Hans yngsta barn, Lidia Zamenhof (1904–1942), främjade homaranismo vid sidan av esperanto och, från omkring 1925, bahá’í-tron; se Zamenhof för hennes öde. Historiker studerar fortfarande läran, framför allt Korĵenkov (Homarano, 2009) och Christer Kiselman. Andra band mellan esperanto och tro, som esperanto och spiritism i Brasilien, växte fram oberoende av den.

#Varför kritiseras homaranismo?

• Alltför stor tonvikt på språk och religion. Korĵenkov menar att Zamenhof, uppvuxen i det flerspråkiga Ryssland, förbisåg att Västeuropa till stor del var enspråkigt och knappt vägde in politiska, ekonomiska och psykologiska faktorer.
• Klass. Ernest Drezen (1929) hävdade ur marxistisk synvinkel att den bortsåg från klasskampen; ”eller samhällsklass” kom med i texten först senast 1913.
• Opraktiska detaljer. Privat säger att Zamenhof själv övergav de omdöpta länderna som ogenomförbara.
• Spänning mellan målen. I ett föredrag skrivet 1910 för den universella raskongressen 1911 hävdade Zamenhof att hatet mellan folken skulle försvinna först när mänskligheten delade ett språk och en religion, medan folken behöll sina egna hemma. Kiselman tolkar hans tvivel som en konflikt mellan att rädda judarna och att förena mänskligheten.
• Risk för esperanto. Javal och Sebert fruktade en splittring av rörelsen. För kritik av själva språket, se kritik av esperanto; för den vidare berättelsen, esperantos historia.

#Vanliga frågor

#Vad är homaranismo?

Zamenhofs etiska och religiösa filosofi om mänsklighetens enhet: alla folk jämlika, människor bedömda efter sina gärningar, ett neutralt språk mellan gemenskaperna. Den utvecklades ur Hilelismo (1901) mellan 1906 och 1917.

#Är homaranismo en religion?

Zamenhof kallade den ett politiskt och religiöst program, och Reta Vortaro ett projekt för en neutral religion. Han förnekade att han ville ersätta befintliga religioner: människor skulle behålla sin egen och lägga till en neutral etik.

#Är homaranismo detsamma som esperantos ”inre idé”?

Nej. Den ”inre idén” är en vag förhoppning om broderskap som många esperantister känner. År 1913 skrev Zamenhof att homaranismo är ett bestämt, privat program och inte en del av esperanto.

#Blev kongressen 1915 av?

Nej. Zamenhof bad om den i september 1914, men kriget gjorde den omöjlig. Senare planer sköts till 1916 och 1917, och han dog i april 1917.

#Finns det homaranoj i dag?

Det finns ingen organiserad rörelse i dag, även om Zamenhofs skrifter i ämnet fortfarande studeras.

#Källor

• A. Korĵenkov, Zamenhof: The Life, Works and Ideas of the Author of Esperanto, Esperantic Studies Foundation, 2009 (kapitel XIII–XVI)
• Edmond Privat, Vivo de Zamenhof, Vikifontaro
• L. L. Zamenhof, Deklaracio pri Homaranismo (Madrid, 1913; allmän egendom), Vikifontaro
• J. Dietterle (red.), Originala Verkaro de L. L. Zamenhof (1929), del III ”Hilelismo-Homaranismo”, Vikifontaro
• Enciklopedio de Esperanto (1934), uppslagsordet Zamenhof
• Akademio de Esperanto, Deklaracio pri la Esenco de la Esperantismo (9 augusti 1905)
• Ernest Drezen, Zamenhof (1929), kapitlet ”Homaranismo”
• Vikipedio, Homaranismo, Hilelismo, Lidia Zamenhof och Ludoviko Lazaro Zamenhof; Wikipedia, Homaranismo, Declaration of Boulogne och Lidia Zamenhof; Wikipedia (pl), Homaranizm och Ludwik Zamenhof
• Reta Vortaro, hom-, Hilel- och kred-
• Stuart Schoffman, The Great Family Circle, Jewish Review of Books, 2017 (recension av Esther Schor, Bridge of Words)