Vad bygger esperanto på? Varifrån orden kommer

Esperanto bygger inte på ett enda språk. Ordstammarna kommer främst från latin och de romanska språken (franska, italienska, spanska), ungefär en fjärdedel från germanska språk (tyska, engelska, jiddisch) och några procent från slaviska, grekiska och andra språk. I vår analys av de 1 000 vanligaste esperantoordstammarna (843 med användbara etymologiuppgifter, 7 oktober 2026) var 69 % romanska, 24 % germanska, 4 % slaviska, 1 % grekiska och 2 % från andra språk. Inte heller grammatiken är kopierad från något enskilt språk. Det är ett litet regelbundet system av oföränderliga delar, till strukturen närmare de agglutinerande språken än de romanska språk som gav de flesta ordstammarna.

#Vår analys av etymologierna i Wiktionary

Vi har kopplat ordstammarna i ordboken Reta Vortaro (ReVo) till engelskspråkiga Wiktionary, som för många esperantoord anger vilka språk de lånats från. Av 12 680 ordstammar (efter att affix och egennamn tagits bort) har 4 006 en angiven främmande källa. Bland de 1 000 vanligaste ordstammarna, rangordnade efter 822 296 meningar i Tatoeba, gäller det 843. Av de 2 654 ordstammar som ReVo markerar som en del av Fundamento (1905) gäller det 1 931.

Ordstammar med källor i flera familjer, som familio ”familj” (tyska, franska, italienska, engelska), delas lika. ”Löpande text” väger varje ordstam efter hur ofta den förekommer i meningarna i Tatoeba. En andra rangordning, från Zamenhofs Fundamenta Krestomatio (1903), ger nästan samma resultat: 71 % romanska, 22–23 % germanska.

#Rent romanska, rent germanska eller blandade

För 26 % av de 1 000 vanligaste ordstammarna spänner källorna över mer än en familj.

Kolumnen ”nämnd” summerar till mer än 100 %.

#De språk som nämns oftast

Topp 1 000 ordstammarAlla ordstammar med data

Latin45 %40 %

Franska42 %33 %

Italienska28 %19 %

Engelska25 %23 %

Tyska21 %20 %

Ryska6 %9 %

Polska6 %8 %

Spanska4 %3 %

Visa data

Språk	Topp 1 000 ordstammar	Alla ordstammar med data
Latin	45 %	40 %
Franska	42 %	33 %
Italienska	28 %	19 %
Engelska	25 %	23 %
Tyska	21 %	20 %
Ryska	6 %	9 %
Polska	6 %	8 %
Spanska	4 %	3 %

Latin och franska ligger i topp. Spanska nämns för bara 30 av de 843 vanliga ordstammarna, och ordstammar som ser spanska ut tillskrivs latinet, som spanskan delar dem med.

#Analysens begränsningar

• Wiktionary skrivs gemensamt, och bara cirka 150 esperantoartiklar hänvisar till en etymologisk ordbok (Vilborgs eller Cherpillods).
• Vi räknar de språk som anges som direkta källor, inte äldre förfäder (hundo räknas som tyska, inte urgermanska).
• Bara 32 % av alla ordstammar, och 84 % av de 1 000 vanligaste, har användbara data. Internationalismer som sistemo och regiono saknar ofta etymologi, så latin och grekiska är sannolikt underräknade.
• Engelska anges ibland ensamt för latinska ord som engelskan delar med franskan (protekti, rivero). Om de räknas som romanska flyttas den romanska andelen bland de 1 000 vanligaste bara med ungefär en procentenhet.

#Jämförelse med andra uppskattningar

Det vanliga ”80 % romanska” motsvarar andelen ordstammar som nämner en romansk källa (här 80–82 %), inte andelen som är rent romanska (55–58 %). Siffrorna skiljer sig eftersom studierna räknar olika saker (ordbokens ordstammar, basordförråd, löpande text), eftersom ord som kommit till esperanto via engelska eller tyska här tillskrivs de språken, och eftersom uppgifterna är ofullständiga. En säker sammanfattning är: två tredjedelar till nio tiondelar romanska, beroende på vad som räknas, det mesta av resten germanskt och några procent slaviskt och grekiskt.

#Exempelord efter källa

#Vilka ord kommer från engelskan?

Wiktionary anger engelska som enda källa till 264 ordstammar (6,6 % av dem med data), varav 36 bland de 1 000 vanligaste. Exempel är birdo, suno, ŝipo, boato ”båt”, teamo ”lag” och moderna lånord som klubo, ĵazo ”jazz” och sandviĉo.

#Vilka ord är slaviska?

Bara 65 ordstammar (1,6 %) har rent slaviska källor, bland dem vosto ”svans” (ryska xvost), gladi ”att stryka (kläder)” (ryska gladitʹ), barĉo ”borsjtj” (polska barszcz) och roboto (tjeckiska robot). Slaviska språk nämns för 12 % av ordstammarna, mest internationella ord som fakto som finns också på ryska och polska. Det slaviska inflytandet är större i betydelse och grammatik: prefixet ek- och suffixet -ad- påminner om slaviska verbaspekter.

#Vilka ord innehåller ĥ och ĵ?

Omkring 205 av de 12 680 ordstammarna innehåller ĥ och 67 innehåller ĵ. Av de 44 ordstammarna med ĥ som har data anger 23 grekiska, som ĥaoso ”kaos”, teĥniko ”teknik” och ĥoro ”kör”, och några kommer från ryska (kolĥozo), hebreiska (ĥasido) eller arabiska (ĥalifo). Av de 32 ordstammarna med ĵ som har data anger 21 ett romanskt språk, mest franska (ĵurnalo ”tidning”, ĵeti ”att kasta”, ĵaŭdo ”torsdag”), och några engelska (ĵazo) eller japanska (ĵudo).

#Är blandningen kaotisk?

Nej: källorna är blandade, systemet är det inte. Zamenhofs regel 15 bland de 16 reglerna säger att internationella ord tas över i sin helhet, med esperantostavning och esperantoändelser. Kompromisser som tondri ”att dundra” (engelska thunder, franska tonner) är sällsynta.

Därefter följer varje ordstam samma regler:

• Ett ljud per bokstav, så ett lånat ord stavas som det uttalas.
• Fasta ändelser (-o, -a, -e, -i) och inga oregelbundna verb.
• Oföränderliga delar: san ”frisk” förblir alltid san och ger mal·san·ul·ej·o ”sjukhus”. Se ordbildning.

Språkforskare beskriver esperanto som lexikalt romanskt, morfologiskt agglutinerande och i viss mån isolerande (Blanke, 1985). En studie från 2010 fann att det är ”något europeiskt till sin karaktär, men betydligt mindre än de europeiska språken själva” (Parkvall). Naturalistiska planspråk som interlingua hämtar sitt ordförråd från naturliga språk och har lite egen avledning, se esperanto jämfört med andra språk.

#Vilka ord känner en svensktalande igen?

Esperantos germanska lager ligger nära svenskan, och många ord känns igen direkt: hundo (hund), tago (dag), lando (land), vintro (vinter), hejmo (hem) och boato (båt). Den latinska och franska delen känns igen från svenska lånord som familio (familj), universitato (universitet), teĥniko (teknik) och roboto (robot). Å andra sidan har svenskan ofta ett helt annat ord än esperanto för vardagliga saker: birdo (fågel) och libro (bok) liknar inga svenska ord.

Vi har inte hittat någon publicerad mätning av hur stor del av esperantos ordförråd en svensktalande känner igen, så vi anger ingen procentsats. Exemplen ovan visar bara släktskap, inte hur stor del av språket du förstår direkt.

För spansk-, portugisisk-, fransk- och italiensktalande anger 82 % av de vanliga ordstammarna en romansk källa, och många har en nära släkting: libro, granda (grande), verda (verde), amiko (amigo), vivi (vivir). För engelsktalande hjälper båda lagren: germanska ord (birdo, suno, vorto ”ord”, lando, vintro) och latinska ord som engelskan delar (familio, universitato). Engelska nämns bland källorna till 25 % av de vanliga ordstammarna, tyska till 21 %.

Prova ordboken, eller läs hur Zamenhof valde de 917 ordstammarna i Unua Libro 1887.

#Vanliga frågor

#Bygger esperanto på spanska?

Nej. Spanska anges som källa för cirka 4 % av de 1 000 vanligaste ordstammarna, mot 45 % för latin, 42 % för franska och 28 % för italienska. Esperanto kan låta som spanska eller italienska eftersom det har fem rena vokaler, och de latinska ordstammarna har ofta spanska släktingar.

#Är esperanto en blandning av språk?

I ordförrådet, ja: ordstammarna kommer från många språk, mest europeiska. Blandningen är organiserad, eftersom varje ordstam lånas i sin helhet, stavas fonetiskt och kombineras med regelbundna regler.

#Vilket språk ligger närmast esperanto?

Inget enskilt. Sett till ordförrådet nämns latin och franska oftast, därefter italienska, engelska och tyska. Sett till strukturen menade Claude Piron att ordbildningen liknar kinesiska mer än typiska europeiska språk, med ett slaviskt lager i betydelse och grammatik. Vi har inte hittat någon publicerad studie som rangordnar ett närmaste språk.

#Är esperanto eurocentriskt?

Ordförrådet är det till stor del: romanska, germanska, slaviska och grekiska källor står för cirka 98 % av de vanliga ordstammarna med data och 95 % av alla ordstammar med data. Grammatiken är det mindre. Se kritik av esperanto för argumenten och svaren.

#Källor

• Wiktionary (engelskspråkiga utgåvan, CC BY-SA), esperantoartiklar utdragna med Wiktextract på kaikki.org, nedladdade 7 oktober 2026, vår egen analys av 135 141 artiklar
• Reta Vortaro (ReVo), utgåva från 7 oktober 2026: lista över ordstammar och markeringar för Fundamento
• Tatoeba, esperantomeningar (CC BY 2.0 FR) och Zamenhof, Fundamenta Krestomatio (Project Gutenberg): ordfrekvenser
• Wikipedia, Esperanto etymology: Geraldo Mattos, ”La deveno de Esperanto”, Fonto, 1987 (84 % latinskt, 14 % germanskt, 2 % slaviskt eller grekiskt i basordförrådet), det ursprungliga ordförrådet cirka två tredjedelar romanskt och en tredjedel germanskt
• Wikipedia, Esperanto och Esperanto grammar: Krunoslav Puškar, ”Common criticism of Esperanto: facts and fallacies”, Język. Komunikacja. Informacja 10 (2015), cirka 80 % romanskt, Detlev Blanke, Internationale Plansprachen (1985)
• Mikael Parkvall, ”How European is Esperanto? A typological study”, Language Problems and Language Planning 34(1), 2010
• Claude Piron, ”Esperanto: European or Asiatic language?”, 1981
• Vidare läsning: Andras Rajki, Etymological Dictionary of the Esperanto Language (E.D.E.L., Budapest 2006), läsbar på nätet (kopia på webbplatsen Verda Reto): cirka 3 900 artiklar, där varje esperantoord följs av motsvarande ord på ryska, litauiska, polska, jiddisch, tyska, franska, italienska, engelska och latin, betydelserna anges inte
• Vidare läsning: Ebbe Vilborg, Etimologia vortaro de Esperanto, 5 band (Malmö: Eldona Societo Esperanto, 1989–2001), en tryckt etymologisk ordbok över esperanto, skriven på esperanto