Suffix i esperanto: alla 31 officiella med exempel

Esperanto har 31 officiella suffix. Varje suffix står mellan stammen och ändelsen och tillför en betydelse: lern·ej·o ”skola” är ”lära + plats”. Tjugoåtta kommer från Fundamento de Esperanto (1905); -aĉ- lades till 1909, -ism- 1919 och -end- 1953.

Ytterligare sex suffix bildar particip (-ant-, -int-, -ont-, -at-, -it-, -ot-). Tillsammans med de 10 prefixen blir det 47 officiella affix.

#Alla 31 officiella suffix

#Suffix ordnade efter betydelse

Det blir lättare att komma ihåg suffixen om man lär sig dem i grupper:

• Människor: -an- (medlem), -ist- (yrkesutövare), -ul- (person med en egenskap), -estr- (ledare), -id- (avkomma), -in- (kvinnlig), -ĉj- och -nj- (smeknamn)
• Platser och hållare: -ej- (plats), -uj- (behållare), -ing- (hållare)
• Saker och mängder: -aĵ- (konkret sak), -il- (redskap), -er- (en enhet), -ar- (samling)
• Grad och hållning: -et- (liten), -eg- (stor), -aĉ- (dålig), -ec- (egenskap), -em- (benägenhet)
• Handling: -ad- (fortgående), -ig- (orsaka), -iĝ- (bli), -ebl- (möjlig), -ind- (värd), -end- (nödvändig)
• Tal: -obl-, -on-, -op- (se räkneord)
• Övrigt: -ism- (lära), -um- (ingen fast betydelse)

#Suffixen är också ord

Varje suffix kan få en ändelse och fungera som en vanlig stam: ejo ”plats”, ilo ”redskap”, ano ”medlem”, aro ”grupp”, ero ”partikel”, estro ”ledare”, eta ”pytteliten”, ega ”jättestor”, ege ”mycket”, ebla ”möjlig”, inda ”värdig”, aĉa ”urusel”, igi ”orsaka”, iĝi ”bli”.

#Flera suffix efter varandra

Flera suffix kan följa på en stam, och det är kärnan i esperantos ordbildning. Varje suffix gäller allt som står före det:

lernordstamlära

ejsuffixplats

estrsuffixledare, chef

oändelsesubstantiv

lernejestrorektor

malprefixmotsats

sanordstamfrisk

ulsuffixperson

ejsuffixplats

oändelsesubstantiv

malsanulejosjukhus

#Anmärkningar om knepiga suffix

-ig- och -iĝ-. -Ig- bildar ett verb som tar objekt; -iĝ- bildar ett som inte gör det. Resultatet beror på stammen: morti ”dö” → mortigi ”döda”; fermi ”stänga (något)” → fermiĝi ”stängas (av sig själv)”. Mer om detta under verb.

-et- och -eg- med fasta betydelser. Vissa ord har en fast betydelse som går utöver ”liten” eller ”stor”: rideti ”le” (inte bara ”skratta lite”), pordego ”stor port”, ŝtrumpeto ”socka”.

-in- och kön. -In- används bara för levande varelser. Många stammar är neutrala (amiko ”vän”, instruisto ”lärare”), men en del är manliga som utgångspunkt (patro ”far”, frato ”bror”). PMEG beskriver ett inofficiellt manligt suffix -iĉ- (katiĉo ”hankatt”), som föreslogs på 1970-talet och används av vissa talare.

-ĉj- och -nj- kortar stammen. Man behåller de första en till fem bokstäverna i ett namn: Johano → Joĉjo, Mario → Manjo, patrino → panjo. Det är de enda affix som skär av stammen.

-uj- och landsnamn. Fundamento använde också -uj- för fruktträd (pomujo ”äppelträd”) och länder (Francujo ”Frankrike”). I dag är pomarbo vanligare, och många talare säger Francio med det inofficiella suffixet -i-. Akademien bekräftade 2023 att -i- fortfarande inte är officiellt.

-um- har ingen egen betydelse. Lär dig varje ord för sig: kolumo ”krage”, aerumi ”vädra”, plenumi ”uppfylla”.

#För dig som talar svenska

Svenskan bygger också ord av små delar, och några suffix liknar esperantos funktioner. -ec- motsvarar ofta ”-het” (beleco ”skönhet”), -ebl- ”-bar” (manĝebla ”ätbar”), -ind- ”-värd” (leginda ”läsvärd”), -em- ”-sam” (laborema ”arbetsam”), -ist- och -ism- är nästan identiska med svenskans ”-ist” och ”-ism”, och -ej- motsvarar platssuffixet i ord som ”bageri”. Skillnaden är att esperantos suffix är få, regelbundna och alltid har samma betydelse, medan svenska ändelser kan vara många och ha flera funktioner. Svenskan bildar dessutom ofta ord genom sammansättning (”sjuk·hus”, ”lärar·rum”), där esperanto oftare använder ett suffix: malsanulejo.

Se upp med -in-. Svenskan har ”-inna” (”lärarinna”), men den används allt mindre, och många föredrar neutrala yrkesbeteckningar. På esperanto är -in- fortfarande det vanliga sättet att ange kvinnlig person: instruisto → instruistino.

#Inofficiella suffix

Dessa suffix är inte officiella affix. De kommer varken från Fundamento eller från något beslut av Akademien, men ord som bildas med dem är vanliga inom medicin, vetenskap och i vardagliga texter, och många finns i ordböcker. PMEG beskriver 36 av dem. Tabellen följer PMEG:s alfabetiska ordning. PMEG markerar de sällsyntaste, mest experimentella, som -ab-, -iĉ-, -ip- och -uk-, som saknade i ordboken PIV.

Blanda inte ihop dem med de officiella suffixen. -ism- (andra officiella tillägget, 1919), -end- (akademibeslut, 1953) och -aĉ- (första officiella tillägget, 1909) är officiella. -i-, -iv- och -oz- är det inte.

Flera inofficiella suffix delar form med officiella element, så kontrollera sammanhanget:

• det medicinska -it- ”inflammation” och participet -it-
• -al- och -en- inom biologin, och prepositionerna al och en
• -ol- inom musiken och konjunktionen ol ”än”
• -e- och adverbändelsen, -i- och infinitivändelsen, -j- och pluraländelsen

#Exempel i meningar

• La lernejo troviĝas apud la preĝejo. – ”Skolan ligger bredvid kyrkan.”
• Mia fratino estas instruistino. – ”Min syster är lärare.”
• Tio estis vera domego! – ”Det var ett riktigt palats!”
• Ni loĝas en dometo apud la lago. – ”Vi bor i en liten stuga vid sjön.”
• Ĉi tiu akvo ne estas trinkebla. – ”Det här vattnet är inte drickbart.”
• Mi ne manĝas dolĉaĵojn. – ”Jag äter inte sötsaker.”
• La pluvo malsekigis niajn vestojn. – ”Regnet gjorde våra kläder blöta.”
• La akvo varmiĝas. – ”Vattnet blir varmt.”
• Ŝia beleco surprizis ĉiujn. – ”Hennes skönhet överraskade alla.”
• La kantado de la birdoj vekis min. – ”Fåglarnas sång väckte mig.”

#Vanliga frågor

#Hur många suffix har esperanto?

31 officiella suffix, plus sex participsuffix (-ant-, -int-, -ont-, -at-, -it-, -ot-). PMEG beskriver dessutom 36 inofficiella.

#Vad betyder -ej- på esperanto?

-Ej- betyder ”en plats för”: lernejo ”skola”, kuirejo ”kök”, preĝejo ”kyrka” (plats för bön).

#Vad är skillnaden mellan -ig- och -iĝ-?

-Ig- betyder ”att få något att hända med något”: purigi la ĉambron ”göra rummet rent”. -Iĝ- betyder ”att bli”: la ĉambro puriĝis ”rummet blev rent”.

#Vilka suffix tillkom efter 1905?

Tre: -aĉ- (första officiella tillägget, 1909), -ism- (andra officiella tillägget, 1919) och -end- (akademibeslut, 1953).

#Är -i- i Francio ett officiellt suffix?

Nej. Det används ofta för landsnamn, men Akademien har inte gjort det officiellt och upprepade detta 2023.

#Är -iv- ett officiellt suffix i esperanto?

Nej. -iv- ”förmögen att” (produktiva ”produktiv”, kreiva ”kreativ”) är inofficiellt men ganska vanligt. PMEG föreslår -em-, -pov- eller -kapabl- där tydlighet behövs.

#Vad betyder -oz- och -it- i medicinska ord?

-oz- anger en sjukdom eller störning (sklerozo ”skleros”) och -it- en inflammation (bronkito ”bronkit”). Båda är inofficiella och används främst i fackspråk. Det medicinska -it- är inte participet -it-.

#Källor

• PMEG – suffix (lista med 31)
• PMEG – AĈ (officiellt sedan 1909)
• PMEG – ISM (officiellt sedan 1919)
• PMEG – END
• PMEG – IG och IĜ
• PMEG – inofficiella affix
• PMEG – inofficiella suffix (lista med 36)
• PMEG – IV, OZ, IT och IĈ
• ReVo – -iv-
• ReVo-teamet – officiella och inofficiella affix
• Akademio de Esperanto – Akademia Vortaro, explanations (END 1953)
• Akademio de Esperanto – 10:e officiella tillägget (om -io och -ujo)
• Universala Vortaro (Fundamento)
• lernu – Sufiksoj