Verb i esperanto: tempus, böjning och esti

Verb i esperanto har sex ändelser och ändras inte efter person eller numerus. Mi parolas, vi parolas, ŝi parolas, ili parolas – ”jag talar, du talar, hon talar, de talar”: en form per tempus. Det finns inga oregelbundna verb, inte ens esti – ”vara”.

#De sex verbändelserna

Vokalerna följer ett mönster: a är presens, i förfluten tid, o framtid. Samma vokaler återkommer i participen -ant-, -int- och -ont-.

nu

-isparolispreteritum-asparolaspresens-osparolosfuturum

ingen tempusform-usparoluskonditionalis-uparoluvolitiv-iparoliinfinitiv

#Fullständig böjning av paroli – ”tala”

Varje verb i språket följer den här tabellen. Bara subjektet ändras, så pronomenet behövs: parolas ensamt säger inte vem som talar. Se pronomen.

#Esti – ”vara”

• Mi estas feliĉa. – ”Jag är lycklig.”
• Ili estis hejme. – ”De var hemma.”
• Estu trankvila! – ”Var lugn!”
• Estas tri katoj en la ĝardeno. – ”Det finns tre katter i trädgården.”

Ordet efter esti får aldrig objektsändelsen -n: Mi estas instruisto – ”Jag är lärare”. Se ackusativ.

#Presens, förfluten tid och framtid

-as täcker det som händer nu, vanor och allmängiltiga sanningar. Det täcker också tillstånd som började tidigare och fortfarande pågår: Mi loĝas ĉi tie tri jarojn. – ”Jag har bott här i tre år.”

-is täcker alla slags förfluten tid: Mi jam manĝis. – ”Jag har redan ätit.” Hieraŭ mi laboris. – ”I går arbetade jag.”

-os är framtid: Morgaŭ mi vizitos vin. – ”I morgon besöker jag dig.”

I återgivet tal behåller verbet tempus från de ursprungliga orden: Li diris, ke li volas manĝi. – ”Han sa att han ville äta” (ordagrant ”vill”).

#Konditionalis -us

-us beskriver något tänkt eller overkligt, utan någon tidsangivelse. I ”om”-satser om något tänkt får båda delarna -us:

• Se mi havus tempon, mi venus. – ”Om jag hade tid skulle jag komma.”
• Mi ŝatus kafon. – ”Jag skulle vilja ha kaffe.”
• Ĉu vi povus helpi min? – ”Skulle du kunna hjälpa mig?”

För verkliga möjligheter används vanliga tempus: Se pluvos, mi restos hejme. – ”Om det regnar stannar jag hemma.” Esperanto använder futurum i båda delarna.

#Volitiv -u: uppmaningar, önskningar, ”låt oss”

-u visar vad någon vill, ber om eller befaller:

• Venu! – ”Kom!”
• Ni iru! – ”Låt oss gå!”
• Li atendu. – ”Låt honom vänta.”
• Mi volas, ke vi venu. – ”Jag vill att du ska komma.”
• Ĉu ni iru? – ”Ska vi gå?”

Det artiga ”snälla” är bonvolu plus infinitiv: Bonvolu sidiĝi. – ”Var snäll och sitt.”

#Sammansatta tempus, i korthet

Esti plus ett particip ger finare tidsskillnader och passiv:

PMEG rekommenderar de enkla formerna i de flesta fall. Detaljer finns under particip.

#Transitiva och intransitiva verb: -ig- och -iĝ-

Varje verbstam är antingen transitiv (tar ett objekt) eller intransitiv. Fermi – ”stänga” är transitivt: Mi fermas la pordon. – ”Jag stänger dörren.” För att säga ”dörren stängs” lägger man till -iĝ-: La pordo fermiĝas.

-ig- fungerar åt andra hållet och betyder ”få att”: morti – ”dö” → mortigi – ”döda”. Båda kan läggas till en stam: sidi – ”sitta”, sidiĝi – ”sätta sig”, sidigi – ”sätta (någon)”. Mer om suffix.

#För dig som talar svenska

Här har du en lättnad: som i esperanto böjs svenska verb inte efter person (”jag talar, du talar, de talar”), så formen parolas känns bekant. Tre saker är ändå nya.

• Inga oregelbundna verb. Svenskan har många starka verb (”vara – är – var – varit”, ”gå – gick – gått”); esperanto har inget sådant.
• Perfekt finns inte som egen form. Svenskans ”jag har ätit” och ”jag åt” blir båda mi manĝis. Vill du betona att resultatet gäller nu kan du använda mi estas manĝinta, men det behövs sällan.
• Framtid har en ändelse. Svenskan använder hjälpverb (”ska”, ”kommer att”); esperanto sätter -os på verbet. Konditionalis fungerar som svenskans ”skulle”: Mi ŝatus kafon = ”Jag skulle vilja ha kaffe”.

Volitiven -u motsvarar svenskans imperativ (”Kom!”) och uppmaningar med ”låt”: Ni iru! = ”Låt oss gå!”.

#Exempel i meningar

• Mi legas libron. – ”Jag läser en bok.”
• Hieraŭ mi legis la tutan tagon. – ”I går läste jag hela dagen.”
• Morgaŭ mi legos la novan ĉapitron. – ”I morgon läser jag det nya kapitlet.”
• Kiam vi telefonis, mi kuiris. – ”När du ringde lagade jag mat.”
• Mi ŝatus legi pli ofte. – ”Jag skulle vilja läsa oftare.”
• Se mi estus vi, mi ne farus tion. – ”Om jag vore du skulle jag inte göra det.”
• Legu laŭte, mi petas! – ”Läs högt, tack!”
• Ni iru al la biblioteko! – ”Låt oss gå till biblioteket!”
• Mi deziras, ke vi estu feliĉa. – ”Jag önskar att du ska vara lycklig.”
• Mi ne komprenas la demandon. – ”Jag förstår inte frågan.”

#Vanliga frågor

#Hur många tempus har esperanto?

Tre enkla tempus: presens -as, förfluten tid -is och futurum -os. Lägg till konditionalis -us, volitiv -u och infinitiv -i, så har du alla sex verbändelser.

#Finns det oregelbundna verb i esperanto?

Nej. Alla verb, även esti – ”vara”, havi – ”ha” och iri – ”gå”, använder samma sex ändelser.

#Hur säger man ”låt oss” på esperanto?

Använd ni med formen på -u: Ni iru! – ”Låt oss gå!”, Ni manĝu! – ”Låt oss äta!”.

#Hur gör man ett verb nekande?

Sätt ne framför det: Mi ne komprenas. – ”Jag förstår inte.” Mer om frågor och nekande.

#Har esperanto en pågående form som ”jag äter just nu”?

Mi manĝas betyder både ”jag äter” och ”jag håller på att äta”. En sammansatt form som mi estas manĝanta finns, men behövs sällan.

#Källor

• Fundamento de Esperanto, regel 6 (på engelska) – Akademio de Esperanto
• PMEG: Verboj, I-verboj, AS, IS, U, US
• PMEG: Kunmetitaj verboformoj, Nerekta parolo: verboformoj
• PMEG: IG, IĜ
• Esperanto grammar – Wikipedia
• Particip – Wikipedia (svenska)