Grammatik
Frågor och nekande i esperanto: ĉu, ki-ord, ne
Inga hjälpverb och ingen ändrad ordföljd: sätt ĉu först så är meningen en fråga.
Esperanto gör ett påstående till en ja/nej-fråga genom att sätta ĉu först: Vi parolas Esperanton → Ĉu vi parolas Esperanton? – ”Talar du esperanto?”. Andra frågor börjar med ett ki-ord som kio ”vad” eller kie ”var”. För att neka sätter man ne före det ord man förnekar, eller använder ett neni-ord. Ett nekande per sats räcker (regel 12 bland de 16 reglerna).
Ja/nej-frågor med ĉu
Ĉu står normalt först i frågan (PMEG). Resten av meningen ändras inte: det finns inget ”do”, och verbet flyttar sig inte.
- Ĉu vi komprenas min? – ”Förstår du mig?”
- Ĉu vi estas kanadano? – ”Är du kanadensare?”
- Ĉu vi volas kafon aŭ teon? – ”Vill du ha kaffe eller te?”
Ĉu kan också stå sist, efter ett kommatecken: Vi estas usonano, ĉu? För att be om bekräftelse lägger man till ĉu ne?: Vi restos hejme, ĉu ne? – ”Du stannar hemma, eller hur?” (PMEG).
I indirekta frågor betyder ĉu ”om”: Mi ne scias, ĉu li venos – ”Jag vet inte om han kommer”.
Frågor med ki-ord
Frågor om detaljer börjar med ett ki-ord ur tabellen över tabellord.
| Ord | Betydelse | Exempel | Översättning |
|---|---|---|---|
| kio | vad | Kio estas tio? | ”Vad är det där?” |
| kiu | vem, vilken | Kiu vi estas? | ”Vem är du?” |
| kia | hurdan | Kia estas la vetero? | ”Hur är vädret?” |
| kie | var | Kie vi loĝas? | ”Var bor du?” |
| kien | vart | Kien vi iras? | ”Vart går du?” |
| kiam | när | Kiam vi venos? | ”När kommer du?” |
| kial | varför | Kial vi ridas? | ”Varför skrattar du?” |
| kiel | hur | Kiel vi fartas? | ”Hur mår du?” |
| kiom | hur mycket, hur många | Kiom ĝi kostas? | ”Hur mycket kostar den?” |
| kies | vems | Kies libro estas tio? | ”Vems bok är det där?” |
| kioma | den hur många (i en följd) | Kioma horo estas? | ”Vad är klockan?” (se räkneord) |
När frågeordet är objekt får det ackusativ-n: Kion vi volas? – ”Vad vill du?”; Kiun vi vidis? – ”Vem såg du?”.
Ki-orden står oftast först, men andra ordningar är tillåtna för att betona något (Wikipedia; se ordföljd). Samma ord inleder också relativsatser: la viro, kiu venis – ”mannen som kom”.
En fråga kan också ställas enbart med intonation, utan ĉu (PMEG). I skrift gör ĉu frågan tydlig.
Nekande med ne
Ne står direkt före det ord det förnekar (PMEG). Före verbet förnekar det hela meningen:
- Mi ne dormas. – ”Jag sover inte.”
- Ne mi faris tion. – ”Det var inte jag som gjorde det.”
- Ni faris la kontrakton ne skribe, sed parole. – ”Vi ingick avtalet inte skriftligt utan muntligt.”
Nek … nek betyder ”varken … eller”: Mi volas nek kafon, nek teon – ”Jag vill varken ha kaffe eller te”. Efter ett nekande lägger nek till ”och inte heller”: Mi ne renkontis lin, nek lian fraton – ”Jag träffade inte honom, och inte heller hans bror”.
Neni-ord
Raden med neni- bland tabellorden ger ord som nekar på egen hand, var de än står.
| Ord | Betydelse | Exempel | Översättning |
|---|---|---|---|
| neniu | ingen | Neniu venis. | ”Ingen kom.” |
| nenio | ingenting | Mi vidis nenion. | ”Jag såg ingenting.” |
| nenie | ingenstans | Ĝi estas nenie. | ”Den finns ingenstans.” |
| neniam | aldrig | Mi neniam fumis. | ”Jag har aldrig rökt.” |
| neniel | på inget sätt | Mi neniel povas helpi. | ”Jag kan inte hjälpa till på något sätt.” |
| nenial | utan orsak | Li nenial koleris. | ”Han blev arg utan anledning.” |
| nenia | ingen som helst | Mi havas nenian ideon. | ”Jag har ingen aning alls.” |
| nenies | ingens | Ĝi estas nenies. | ”Den är ingens.” |
| neniom | ingenting alls, inget | Restas neniom. | ”Inget är kvar.” |
Ingen dubbel negation
Regel 12 i Fundamento: ”Om det finns ett nekande i en sats, är ett andra inte tillåtet.” Alltså betyder Mi vidis neniun ”Jag såg ingen”, utan ne före verbet.
Två nekanden tar ut varandra. Mi ne amas neniun betyder ”Det är inte sant att jag älskar ingen” – alltså älskar jag någon (PMEG). Det här fångar många som talar språk där dubbel negation är normal, som spanska, polska och ryska. Svenskan fungerar däremot som esperanto: man säger ”Jag såg ingen”, inte ”Jag såg inte ingen” (det senare betyder något annat). Svenskans ”inte” står dock oftast efter verbet i huvudsatser (”Jag sover inte”), medan ne står före det ord det förnekar.
Att upprepa samma nekande ord ger bara eftertryck: Neniam, neniam, neniam li revenos – ”Aldrig, aldrig, aldrig kommer han tillbaka” (PMEG).
Svara med jes och ne
Jes betyder ”ja” och ne betyder ”nej”. De bildar också korta svar: Ĉu vi komprenas? – Jes, mi komprenas. / Ne, mi ne komprenas.
Nekande frågor är knepiga. För Ĉu vi ne volas kafon? – ”Vill du inte ha kaffe?” beskriver PMEG två system som används:
| Svar | ”Västligt” system | ”Östligt” system |
|---|---|---|
| Jes! | ”Jo, jag vill ha kaffe.” | ”Det stämmer, jag vill inte ha något.” |
| Ne! | ”Nej, jag vill inte ha något.” | ”Nej, jag vill ha kaffe.” |
Båda förekommer i praktiken. Svenskan har ett särskilt ord, ”jo”, för att svara jakande på en nekande fråga, vilket motsvarar det västliga systemets Jes!. Esperanto har inget sådant ord, så det tryggaste svaret är en hel mening: Jes, mi volas eller Ne, mi ne volas. Fler vardagsfraser finns under grundfraser.
Exempel i meningar
- Ĉu vi jam manĝis? – ”Har du ätit än?”
- Ĉu ni iru al la kinejo aŭ restu hejme? – ”Ska vi gå på bio eller stanna hemma?”
- Kun kiu vi parolis? – ”Vem pratade du med?”
- Pri kio vi pensas? – ”Vad tänker du på?”
- Kiom da gefratoj vi havas? – ”Hur många syskon har du?”
- Kial vi ne venis hieraŭ? – ”Varför kom du inte i går?”
- Mi neniam estis en Japanio. – ”Jag har aldrig varit i Japan.”
- Neniu el ni scias la respondon. – ”Ingen av oss vet svaret.”
- Mi tute ne scias, kie li estas. – ”Jag har ingen aning om var han är.”
Vanliga frågor
Hur säger man ja och nej på esperanto?
”Ja” är jes och ”nej” är ne. Ne betyder också ”inte”: Ne, mi ne scias – ”Nej, jag vet inte”.
Ändras ordföljden i frågor på esperanto?
Nej. Sätt ĉu framför ett påstående för en ja/nej-fråga, eller börja med ett ki-ord. Det finns inget hjälpverb som engelskans ”do”, och verbet byter inte plats med subjektet som i svenskan (”Talar du …?”).
Är dubbel negation tillåten i esperanto?
Nej. Ett nekande per sats räcker, och två nekanden tar ut varandra: Mi ne vidis neniun betyder att jag faktiskt har sett någon.
Hur svarar man på en nekande fråga i esperanto?
Talarna använder två olika system för jes och ne, så en hel mening är tydligast: Jes, mi volas – ”Jo, det vill jag”.
Vad är skillnaden mellan ĉu och kiu?
Ĉu frågar om något är sant och väntar sig jes eller ne. Kiu betyder ”vem” eller ”vilken”: Kiu venis? – ”Vem kom?”.
Källor
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.