Grammatik
Relativsatser i esperanto: kiu, kiun, kio och kies
Esperanto har inget allt-i-allo-ord som ”som”: kiu beskriver ett substantiv, ke anger ett faktum, och -n beror på kius roll i den egna satsen.
En relativsats i esperanto inleds med ett ki-ord, oftast kiu, som står för det substantiv den beskriver: La libro, kiun mi legas, estas bona. – ”Boken som jag läser är bra.” Kiu betyder ”som”, ”vilken” och ”vem” i ett enda ord. Det får -j när substantivet står i plural och -n när det är objekt i sin egen sats. PMEG kallar dem rilataj subfrazoj.
Satsen står direkt efter sitt substantiv. Till skillnad från svenskan (”boken jag läste”) utelämnar esperanto aldrig relativordet: ”boken jag läste” är la libro, kiun mi legis.
Vilket relativord ska man använda?
| Substantivet du beskriver | Använd | Exempel |
|---|---|---|
| en person eller sak, subjekt i satsen | kiu, kiuj | La viro, kiu loĝas tie, estas mia onklo. – ”Mannen som bor där är min farbror eller morbror.” |
| en person eller sak, objekt i satsen | kiun, kiujn | La libroj, kiujn mi legas, estas bonaj. – ”Böckerna jag läser är bra.” |
| en person eller sak efter en preposition | preposition + kiu | la amiko, kun kiu mi parolis – ”vännen som jag pratade med” |
| en ägare | kies | la knabino, kies patro estas kuracisto – ”flickan vars pappa är läkare” |
| tio, ĉio, io, nenio eller en hel tanke | kio, kion | ĉio, kion vi diris – ”allt som du sa” |
| en plats eller tid | kie, kien, kiam | la urbo, kie mi naskiĝis – ”staden där jag föddes” |
| ett sätt, en sort eller en mängd | kiel, kia, kiom | tiom da tempo, kiom vi bezonas – ”så mycket tid som du behöver” |
Kiu, kiuj, kiun, kiujn
Kiu rättar sig i antal efter det substantiv det ersätter, som ett adjektiv. Dess -n (se ackusativ) beror bara på dess egen roll i relativsatsen, aldrig på substantivets roll i huvudsatsen.
| Rollen för kiu i sin sats | Singular | Plural |
|---|---|---|
| subjekt | kiu | kiuj |
| objekt | kiun | kiujn |
| efter en preposition | kun kiu | kun kiuj |
För att välja form kan du göra om satsen till en egen mening och se vad kiu ersätter: Mi legas la libron ger la libro, kiun mi legas (objekt, alltså -n); La viro loĝas tie ger la viro, kiu loĝas tie (subjekt, inget -n).
- Mi vidis la knabon, kiu kantis. – ”Jag såg pojken som sjöng.” Knabon är objekt till vidis, men kiu är subjekt till kantis, så det har inget -n.
- La knabo, kiun mi vidis, kantis. – ”Pojken som jag såg sjöng.” Nu är knabo subjekt och kiun objekt.
Prepositioner framför kiu
Prepositionen står direkt framför kiu, och paret inleder satsen. Svenskan låter prepositionen stå sist (”vännen som jag pratade med”); det får esperanto inte göra (PMEG). Den svenska konstruktionen ”vännen med vilken jag pratade” är det som ligger närmast.
| Svenska | Esperanto |
|---|---|
| vännen som jag pratade med | la amiko, kun kiu mi parolis |
| rummet som vi sover i | la ĉambro, en kiu ni dormas |
| rummet som jag gick in i | la ĉambro, en kiun mi iris |
Efter en preposition får kiu inget -n, utom för riktning: en kiu är ”i vilket”, en kiun är ”in i vilket”.
Kio: efter tio, ĉio, io och nenio
När det beskrivna ordet är ett -o-tabellord används kio (objekt: kion), inte kiu:
- Tio, kio okazis, estis stranga. – ”Det som hände var konstigt.”
- Mi komprenis ĉion, kion vi diris. – ”Jag förstod allt som du sa.”
- Ŝi havas nenion, kion ŝi volas kaŝi. – ”Hon har ingenting som hon vill dölja.”
Kio följer också ett adjektiv som står ensamt för ”saken”: la unua, kion mi lernis – ”det första jag lärde mig”; med ett substantiv är det kiu igen: la unua vorto, kiun mi lernis. Och kio kan stå för en hel sats: Ŝi gajnis la konkurson, kio ĝojigis ĉiujn. – ”Hon vann tävlingen, vilket gladde alla.”
Kies: ”vars”
Kies motsvarar svenskans ”vars”. Det får aldrig -j eller -n; det gör substantivet efter det:
- La knabino, kies patro estas kuracisto, loĝas apud mi. – ”Flickan vars pappa är läkare bor bredvid mig.”
- Jen la viro, kies hundon mi trovis. – ”Här är mannen vars hund jag hittade.”
Kies visar främst ägande och tillhörighet. För en del som tas ur en grupp använder man el kiuj: Mi havas tri katojn, el kiuj unu estas nigra. – ”Jag har tre katter, av vilka en är svart.”
Kie, kiam, kiel och paren tiu … kiu
Ett ki-ord svarar ofta mot ett ti-ord ur samma grupp i huvudsatsen, och därför bildar tabellorden en tabell.
| Huvudsats | Relativsats | Exempel |
|---|---|---|
| tiu | kiu | Tiu, kiu venis, estas mia frato. – ”Den som kom är min bror.” |
| tio | kio | Mi aŭdis tion, kion vi diris. – ”Jag hörde vad du sa.” |
| tia | kia | Mi serĉas tian ĉambron, kian vi priskribis. – ”Jag söker ett sådant rum som du beskrev.” |
| tie, tien | kie, kien | Mi restos tie, kie vi estas. – ”Jag stannar där du är.” |
| tiam | kiam | Venu tiam, kiam vi povas. – ”Kom när du kan.” |
| tiel | kiel | Skribu tiel, kiel vi parolas. – ”Skriv så som du talar.” |
Ti-ordet kan utelämnas när det skulle ha samma form som ki-ordet: Kiu serĉas, trovas. – ”Den som söker, finner.” Om formerna skiljer sig måste det stå kvar: Mi konas tiun, kiu telefonis. – ”Jag känner den som ringde.” Man kan inte säga Mi konas, kiu telefonis, eftersom tiun skulle få -n men kiu inte.
Efter ett substantiv fungerar kie och kiam på samma sätt: la tago, kiam ni renkontiĝis – ”dagen då vi träffades”. Kie ersätter ofta ”i vilken”: la ĝardeno, kie ni ludis = la ĝardeno, en kiu ni ludis. Som relativord är kial sällsynt: skriv la kaŭzo, pro kiu ili foriris – ”orsaken till att de gick”.
Ke eller kiu?
Svenskan gör samma uppdelning som esperanto: ”som” beskriver ett substantiv (kiu), ”att” inleder ett påstående (ke). Ke har ingen egen betydelse utan markerar bara att en sats börjar (PMEG), precis som svenskans ”att”. Se konjunktioner.
| Svenska | Esperanto | Varför |
|---|---|---|
| boken som jag läste | la libro, kiun mi legis | Boken är objekt till ”läste”. |
| Jag vet att du har rätt | Mi scias, ke vi pravas. | Ett påstående efter ett verb som uttrycker vetande. |
| nyheten som Anna berättade för mig | la novaĵo, kiun Anna rakontis al mi | Nyheten är objekt till ”berättade”. |
| nyheten att Anna kommer | la novaĵo, ke Anna venos | Satsen anger vad nyheten säger. |
Testet är att sätta tillbaka substantivet i satsen. Mi legis la libron fungerar, så använd kiun. Anna venos är redan komplett utan ”nyheten”, så använd ke.
Frågor inuti en mening
En fråga inuti en mening inleds med ĉu (ja eller nej) eller ett ki-ord och får inget frågetecken; se frågor och nekande.
- Mi ne scias, ĉu ŝi venos. – ”Jag vet inte om hon kommer.”
- Mi ne scias, kiu venos. – ”Jag vet inte vem som kommer.”
Använd inte se (”om” i betydelsen ”ifall”) för ”huruvida”. Här är svenskan en fälla: ordet ”om” betyder både ĉu (”Jag vet inte om hon kommer”) och se (”Om det regnar, stannar jag hemma”), men på esperanto är de två skilda ord. Samma ki-sats kan vara en fråga eller en relativsats med ett utelämnat tion: Mi scias, kion vi diris är ”Jag vet vad du sa” eller ”Jag vet det du sa”, med liten skillnad (PMEG).
Kommatecken
PMEG ger inga bindande kommaregler; ett komma passar där en naturlig paus faller, till exempel före en bisats: Mi vidis katon, kiu dormis sur la tablo. – ”Jag såg en katt som sov på bordet.” En sats mitt i får ett komma på var sida: La viro, kiu loĝas tie, estas mia onklo. Du får alltid sätta ut kommatecknen, även runt en sats som identifierar substantivet (PMEG). Det skiljer sig från svenskan, där en bestämmande relativsats normalt skrivs utan komma.
Kommatecknet står före prepositionen, inte före kiu: la amiko, kun kiu mi parolis, aldrig la amiko kun, kiu mi parolis.
Typiska misstag
| Misstag | Bättre | Varför |
|---|---|---|
| La libro, kiu mi legas | La libro, kiun mi legas | Kiu är objekt till legas. |
| Mi vidis la viron, kiun kantis. | Mi vidis la viron, kiu kantis. | Kiu är subjekt till kantis; -n i viron kopieras inte. |
| La libro mi legas | La libro, kiun mi legas | Relativordet kan inte utelämnas. |
| La amiko, mi parolis kun | La amiko, kun kiu mi parolis | Prepositionen står framför kiu. |
| ĉio, kiu mi diris | ĉio, kion mi diris | Efter ĉio används kio. |
| Mi pensas, kiu vi pravas. | Mi pensas, ke vi pravas. | Ett påstående kräver ke. |
| Mi ne scias, se ŝi venos. | Mi ne scias, ĉu ŝi venos. | Ĉu är ”om” i betydelsen ”huruvida”, se är ”om” i betydelsen ”ifall”. |
Exempel i meningar
- La filmo, kiun ni vidis hieraŭ, estis tre amuza. – ”Filmen som vi såg i går var mycket rolig.”
- Mi havas amikon, kiu parolas kvin lingvojn. – ”Jag har en vän som talar fem språk.”
- La urbo, en kiu mi naskiĝis, estas malgranda. – ”Staden där jag föddes är liten.”
- La homoj, kun kiuj mi laboras, estas tre afablaj. – ”Människorna som jag arbetar med är mycket vänliga.”
- Jen la instruisto, kies lecionojn mi ŝatas. – ”Här är läraren vars lektioner jag tycker om.”
- Ĉio, kion vi bezonas, estas en la sako. – ”Allt du behöver finns i påsen.”
- Mi memoras la tagon, kiam ni unue renkontiĝis. – ”Jag minns dagen då vi först träffades.”
- Ŝi loĝas en la domo, kie loĝis ŝiaj geavoj. – ”Hon bor i huset där hennes morföräldrar eller farföräldrar bodde.”
Vanliga frågor
Hur säger man ”som”, ”vilken” och ”vem” på esperanto?
Använd kiu för både personer och saker, och kiuj för plural: la viro, kiu venis. Efter tio, ĉio, io och nenio används kio. Svenskans ”att” före ett påstående är ke.
Ska man använda kiu eller kiun?
Använd kiun när ordet är objekt i sin egen sats (la libro, kiun mi legas) och kiu när det är subjekt (la viro, kiu loĝas tie).
Kan man utelämna relativordet i esperanto?
Nej. ”Boken jag läste” måste vara la libro, kiun mi legis, och ”vännen jag pratade med” måste vara la amiko, kun kiu mi parolis.
Vad är skillnaden mellan ke och kiu?
Kiu beskriver ett substantiv och ersätter det i satsen. Ke inleder bara en sats som innehåller ett påstående eller ett substantivs innehåll: Mi scias, ke vi pravas; la fakto, ke li venis.
Sätter man komma före kiu?
Oftast ja: Mi vidis la viron, kiu loĝas tie. PMEG ger inga bindande regler, men ett komma före en bisats är den vanliga vanan.
Källor
- PMEG: Rilataj subfrazoj, Rilataj kiu, kio kaj kies med sidorna om kiu, kio och kies
- PMEG: Aliaj rilataj KI-vortoj, Forlaso de TI-vorto
- PMEG: Ke-frazoj, Ke-frazoj kiel priskribo, Demandaj subfrazoj
- PMEG: Kio estas subfrazo?, Helposignoj (komo)
- Esperanto grammar – Wikipedia
- Ordens betydelser kontrollerade i ReVo (Reta Vortaro)
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.