Konjunktioner i esperanto: kaj, sed, aŭ, ke, se, ĉar

Q: Vad är skillnaden mellan ĉar och pro tio ke?

Ingen i betydelse: PMEG definierar ĉar som ”pro tio ke”. Ĉar är kortare, och dess sats kan också stå ensam som förklaring.

Q: Vad är skillnaden mellan ke och ĉu?

Ke inleder ett påstående (Mi scias, ke li venos). Ĉu inleder en ja/nej-fråga inne i en mening (Mi ne scias, ĉu li venos).

Esperanto har 16 konjunktioner enligt PMEGs listor: sex samordnande som förbinder likvärdiga delar (kaj, aŭ, sed, nek, plus, minus) och tio som inleder en bisats (ke, ĉu, se, ĉar, kvankam, dum, ĝis, kvazaŭ, apenaŭ, ol). Fjorton kommer från Fundamento (1905); plus och minus lades till 1974. De ändrar aldrig form och står precis före det de förbinder eller inleder.

Alla konjunktioner i esperanto

Ord	Betydelse	Typ	Status	Exempel
kaj	och	samordnande	Fundamento	pano kaj butero – ”bröd och smör”
aŭ	eller	samordnande	Fundamento	teo aŭ kafo – ”te eller kaffe”
sed	men	samordnande	Fundamento	malgranda, sed forta – ”liten men stark”
nek	och inte, varken	samordnande	Fundamento	nek mi, nek vi – ”varken jag eller du”
plus	plus	samordnande	OA 8 (1974)	du plus tri – ”två plus tre”
minus	minus	samordnande	OA 8 (1974)	kvin minus du – ”fem minus två”
ke	att	underordnande	Fundamento	Mi scias, ke vi venos. – ”Jag vet att du kommer.”
ĉu	om	underordnande	Fundamento	Mi ne scias, ĉu li venos. – ”Jag vet inte om han kommer.”
se	om, ifall	underordnande	Fundamento	Se pluvos, mi restos. – ”Om det regnar stannar jag.”
ĉar	eftersom	underordnande	Fundamento	Mi restas, ĉar mi malsanas. – ”Jag stannar eftersom jag är sjuk.”
kvankam	fastän	underordnande	Fundamento	Kvankam li malsanas, li laboras. – ”Fastän han är sjuk arbetar han.”
dum	medan	underordnande	Fundamento	Dum mi kuiras, vi legas. – ”Medan jag lagar mat läser du.”
ĝis	tills	underordnande	Fundamento	Atendu, ĝis mi revenos. – ”Vänta tills jag kommer tillbaka.”
kvazaŭ	som om	underordnande	Fundamento	Ŝi ridas, kvazaŭ ŝi scius. – ”Hon skrattar som om hon visste.”
apenaŭ	så fort	underordnande	Fundamento	Apenaŭ mi alvenis, ŝi foriris. – ”Så fort jag kom, gick hon.”
ol	än	underordnande	Fundamento	pli alta ol mi – ”längre än jag”

Status: Fundamento = grammatiken och Universala Vortaro, som blev bindande 1905; OA 8 = Akademins åttonde officiella tillägg. Dum och ĝis är också prepositioner. Tamen ”ändå” och tial ”därför” länkar ihop tankar men är adverb (adverb, tabellord); till skillnad från sed kan de flyttas inom sin sats.

Förbinda likvärdiga delar: kaj, aŭ, sed, nek

Kaj förbinder ord, fraser eller satser av samma slag, aldrig en huvudsats med en bisats (PMEG). I en uppräkning ersätts kaj av kommatecken utom före det sista ledet: supon, salaton kaj fromaĝon – ”soppa, sallad och ost”.
Aŭ erbjuder alternativ, oftast ”det ena eller det andra”, ibland ”eller båda”. PMEG avråder från kaj/aŭ. Efter en negation fungerar aŭ som nek: Li neniam fumas aŭ drinkas. – ”Han varken röker eller dricker.”
Sed markerar kontrast, och efter en nekad del anger den det som i stället gäller: Mi ne trinkas kafon, sed teon. – ”Jag dricker inte kaffe utan te.” Svenskan har två ord här, ”men” och ”utan”; esperanto har bara sed. Den kan inleda en mening: Sed kio okazis poste? – ”Men vad hände sedan?”
Nek betyder ”och inte heller” och följer efter en sats som redan har ne eller ett neni-ord: Mi ne vidis lin, nek ŝin. – ”Jag såg inte honom, och inte henne heller.” Det betyder bara ”och inte heller”, aldrig ”inte ens” (det är eĉ ne, PMEG).
Plus och minus används mest i matematik. Plus kan också ersätta kaj vid addition: dek eŭrojn plus kvindek cendojn – ”tio euro plus femtio cent”.

Fyra ord förekommer också i par. Ett fördubblat nek behöver inget extra ne (regel 12 bland de 16 reglerna: en negation per sats).

Par	Betydelse	Exempel
kaj … kaj	både … och	Kaj Petro kaj Anna laboras. – ”Både Petter och Anna arbetar.”
aŭ … aŭ	antingen … eller, inget annat	Aŭ vi helpas, aŭ vi foriras. – ”Antingen hjälper du till eller så går du.”
nek … nek	varken … eller	Nek mi nek vi scias. – ”Varken du eller jag vet.”
ĉu … ĉu	om … eller, ingen skillnad	Ĉu pluvas, ĉu ne, ni iros. – ”Vare sig det regnar eller inte går vi.”

Underordnande konjunktioner

Ke markerar bara att en sats börjar (PMEG), och satsen får aldrig -n. Efter verb för vilja, bön, befallning och råd slutar verbet på -u: Mi volas, ke vi helpu. – ”Jag vill att du hjälper till.” Fakta får vanliga tempus: Mi scias, ke vi helpas.
Ki-ord (kiu, kie, kiam, kiel, kial…) inleder relativsatser och indirekta frågor: Mi ne scias, kiam li venos. – ”Jag vet inte när han kommer.”
Se med -as/-is/-os är en verklig möjlighet, med -us en tänkt: Se mi havas tempon, mi helpos. / Se mi havus tempon, mi helpus. – ”Om jag har tid hjälper jag till.” / ”Om jag hade tid skulle jag hjälpa till.”
Kvankam: när bisatsen står först lägger huvudsatsen ofta till tamen: Kvankam mi estas laca, mi tamen laboras. – ”Fastän jag är trött arbetar jag ändå.”
Dum gäller två pågående handlingar samtidigt, kiam ”när” i allmänhet.
Ĝis kräver en sats om en tidpunkt: Mi restis, ĝis li ekdormis. – ”Jag stannade tills han somnade.”
Kvazaŭ jämför med något tänkt, så dess verb är oftast -us. Apenaŭ-satser står före huvudsatsen.

Kombinationer med ke och ol

Bara fem prepositioner accepteras allmänt direkt före ke: por, sen, anstataŭ, malgraŭ och krom (PMEG). Med andra läggs tio till: pri tio, ke; för ”eftersom” och ”innan” se nedan.

Kombination	Betydelse	Exempel
por ke	så att, för att	Mi skribas klare, por ke ĉiuj komprenu. – ”Jag skriver tydligt så att alla förstår.”
sen ke	utan att	Oni ne povas malfermi ĝin, sen ke ĝi rompiĝus. – ”Man kan inte öppna den utan att den går sönder.”
anstataŭ ke	i stället för att	Anstataŭ ke ŝi respondas, ŝi ridas. – ”I stället för att svara skrattar hon.”
malgraŭ ke	trots att (starkare än kvankam)	Ni iris, malgraŭ ke pluvis. – ”Vi gick trots att det regnade.”
krom ke	utom att	Ĝi estas bona, krom ke ĝi kostas multe. – ”Den är bra, utom att den kostar mycket.”
antaŭ ol	innan	Lavu la manojn, antaŭ ol vi manĝos. – ”Tvätta händerna innan du äter.”
post kiam	efter att	Post kiam ni manĝis, ni promenis. – ”Efter att vi hade ätit gick vi en promenad.”
eĉ se	även om	Mi venos, eĉ se pluvos. – ”Jag kommer även om det regnar.”
ju … des	ju mer … desto mer	Ju pli vi legas, des pli vi lernas. – ”Ju mer du läser, desto mer lär du dig.”

Med samma subjekt tar antaŭ ol en infinitiv: antaŭ ol manĝi. I ju … des står ju i första delen och des i andra, vardera med pli eller malpli.

Svenskan bildar liknande konstruktioner med ”att”: ”för att”, ”utan att”, ”i stället för att”, ”trots att”. Mönstret prepositionen + ke ligger alltså nära svenskans, men esperanto tillåter det bara med de fem prepositionerna ovan.

Ĉar och pro tio ke

PMEG definierar ĉar som ”pro tio ke”, så betydelsen är densamma; tial ke är en tredje motsvarighet. Ĉar är kortast, och en ĉar-sats kan också stå ensam för att förklara föregående mening. När den står först kan huvudsatsen inledas med tial: Ĉar pluvis, tial ni restis hejme. – ”Eftersom det regnade stannade vi hemma.” Före ett substantiv används prepositionen pro: pro la pluvo. Tial betyder ”av den anledningen”, inte ”eftersom”.

Ke, ĉu och se

Ke inleder ett påstående: Mi scias, ke li venos. Ĉu inleder en ja/nej-fråga inne i en mening och betyder ”om”: Mi ne scias, ĉu li venos. En frågeordsfråga använder ett ki-ord. Se frågor och negation.

Svenskans ”om” täcker både ”huruvida” och ”på villkor att”; esperanto skiljer dem åt. Li diros, ĉu li venos – ”Han säger om han kommer.” Li diros, se li venos – ”Om han kommer, säger han till.” Svenskans ”att” motsvarar ke.

I indirekt anföring behåller verbet tiden från de ursprungliga orden: Li diris: "Mi estas laca" blir Li diris, ke li estas laca (PMEG). Svenskan flyttar tiden bakåt (”Han sa att han var trött”), esperanto gör det inte. Se verb.

Ordföljd och kommatecken

En konjunktion står precis före det den förbinder. En bisats kan följa huvudsatsen, föregå den eller stå inuti den: Mi restas hejme, se pluvas. = Se pluvas, mi restas hejme. En ke-sats kan också inleda meningen: Ke ŝi pravas, mi ne dubas. – ”Att hon har rätt tvivlar jag inte på.” Inuti satsen är ordföljden lika fri som annars, men ett ki-ord eller ĉu kommer först (ordföljd).

Esperanto har inga bindande kommaregler (PMEG). Skribenter sätter ett där en naturlig paus faller, oftast före en bisats och mellan sammanbundna huvudsatser: Ili manĝis, sed ili ne satiĝis. – ”De åt, men de blev inte mätta.” Här skiljer sig vanan från svenskan, som vanligen inte har något komma före ”att” (”Jag vet att han kommer”), medan esperanto oftast har det: Mi scias, ke li venos.

Misstag som elever gör

Misstag	Bättre	Varför
Mi pensas vi pravas.	Mi pensas, ke vi pravas.	Behåll ke; PMEG anger att det utelämnas bara ibland, nästan bara i indirekt anföring. Svenskans ”Jag tror du har rätt” (utan ”att”) går alltså inte att återge.
Li diris, ke li estis laca. (han sa ”jag är trött”)	Li diris, ke li estas laca.	Indirekt anföring behåller den ursprungliga verbformen.
Li demandis, se mi venos.	Li demandis, ĉu mi venos.	Se är ”om” som i ”ifall”, ĉu är ”om” som i ”huruvida”.
pro ke, antaŭ ke, post ke	ĉar; antaŭ ol; post kiam	Bara fem prepositioner accepteras allmänt före ke.
Ju pli rapide, ju pli bone.	Ju pli rapide, des pli bone.	Den andra delen behöver des.
Kvankam mi estas laca, sed mi laboras.	Kvankam mi estas laca, mi tamen laboras.	Inget sed efter kvankam.
Mi restis, ĝis li dormis.	Mi restis, ĝis li ekdormis.	Ĝis kräver en tidpunkt, och inget ne.

Exempel i meningar

Mi trinkas kafon, kaj mia edzino trinkas teon. – ”Jag dricker kaffe, och min fru dricker te.”
Ĉu vi volas teon aŭ kafon? – ”Vill du ha te eller kaffe?”
Li estas juna, sed tre sperta. – ”Han är ung, men mycket erfaren.”
Mi havas nek tempon nek monon. – ”Jag har varken tid eller pengar.”
Mi scias, ke vi pravas. – ”Jag vet att du har rätt.”
Ŝi demandis, ĉu ni venos. – ”Hon frågade om vi skulle komma.”
Se morgaŭ pluvos, ni restos hejme. – ”Om det regnar i morgon stannar vi hemma.”
Ni ne iris al la plaĝo, ĉar estis malvarme. – ”Vi gick inte till stranden eftersom det var kallt.”
Kvankam li estis laca, li daŭre laboris. – ”Fastän han var trött fortsatte han arbeta.”
Mi skribas al vi, por ke vi sciu, ke ĉio estas en ordo. – ”Jag skriver till dig så att du vet att allt är som det ska.”

Vanliga frågor

Hur många konjunktioner har esperanto?

Sexton enligt PMEGs listor: sex samordnande och tio som inleder bisatser. Fjorton finns i Fundamento; plus och minus härrör från 1974.

Vad är skillnaden mellan ĉar och pro tio ke?

Ingen i betydelse: PMEG definierar ĉar som ”pro tio ke”. Ĉar är kortare, och dess sats kan också stå ensam som förklaring.

Vad är skillnaden mellan ke och ĉu?

Ke inleder ett påstående (Mi scias, ke li venos). Ĉu inleder en ja/nej-fråga inne i en mening (Mi ne scias, ĉu li venos).

Är ”om” se eller ĉu på esperanto?

Se är ”om” som villkor; ĉu är ”om” i en indirekt fråga. Byter man dem ändras betydelsen.

Sätter man komma före ke på esperanto?

Oftast ja, eftersom ett komma markerar den naturliga pausen före en bisats – till skillnad från svenskans ”att”, som vanligen skrivs utan komma. PMEG säger att det inte finns några bindande kommaregler.

#Alla konjunktioner i esperanto

#Förbinda likvärdiga delar: kaj, aŭ, sed, nek

#Underordnande konjunktioner

#Kombinationer med ke och ol

#Ĉar och pro tio ke

#Ke, ĉu och se

#Ordföljd och kommatecken

#Misstag som elever gör

#Exempel i meningar

#Vanliga frågor

#Hur många konjunktioner har esperanto?

#Vad är skillnaden mellan ĉar och pro tio ke?

#Vad är skillnaden mellan ke och ĉu?

#Är ”om” se eller ĉu på esperanto?

#Sätter man komma före ke på esperanto?

#Källor