Adverb i esperanto: -e, riktnings-n och grundadverb

Q: Hur bildar man adverb i esperanto?

Lägg till -e på en stam: rapida → rapide ”snabbt”, mateno → matene ”på morgonen”. En kort lista med grundadverb, som jam och tre, saknar ändelse.

Q: Vad är skillnaden mellan hejme och hejmen?

Hejme betyder ”hemma” (plats); hejmen betyder ”hem” (riktning). Mi estas hejme – ”Jag är hemma”; Mi iras hejmen – ”Jag går hem”.

Q: Hur säger man ”ännu inte” och ”inte längre”?

”Ännu inte” är ankoraŭ ne: Li ankoraŭ ne venis – ”Han har inte kommit än”. ”Inte längre” är ne plu: Mi ne plu fumas – ”Jag röker inte längre”.

Q: Kan grundadverb som hodiaŭ få ändelser?

Ja. Hodiaŭa betyder ”dagens”, nuna ”nuvarande” och tuja ”omedelbar”.

De flesta adverb i esperanto bildas genom att lägga till -e på en stam: rapida ”snabb” → rapide ”snabbt” (regel 7 i Fundamento). Lägger man till -n på ett platsadverb visas riktning: hejme ”hemma” → hejmen ”hem”. En sluten grupp på ungefär trettio korta ord – ankaŭ, jam, nun, tre, tro och några till – fungerar som adverb utan någon ändelse.

Adverb med -e

Ändelsen -e fungerar med stammar av alla slag, inte bara med adjektiv.

Stam	Annan form	Adverb med -e
rapid-	rapida ”snabb”	rapide ”snabbt”
bon-	bona ”god, bra”	bone ”väl, bra”
hejm-	hejmo ”hem”	hejme ”hemma”
maten-	mateno ”morgon”	matene ”på morgonen”
vintr-	vintro ”vinter”	vintre ”på vintern”
ekzempl-	ekzemplo ”exempel”	ekzemple ”till exempel”
unu	unua ”första”	unue ”för det första”
antaŭ	preposition ”före”	antaŭe ”tidigare”
post	preposition ”efter”	poste ”efteråt”
kun	preposition ”med”	kune ”tillsammans”
kompreni + -ebl-	komprenebla ”begriplig”	kompreneble ”naturligtvis”

Ett adverb kan beskriva ett verb, ett adjektiv, ett annat adverb eller hela satsen (PMEG):

La policano kuras rapide. – ”Polisen springer fort.”
Ŝi sidas hejme. – ”Hon sitter hemma.”
Ĝi estas sufiĉe granda. – ”Den är tillräckligt stor.”
Kompreneble mi iros. – ”Naturligtvis kommer jag.”

Svenskan har ingen enhetlig adverbändelse. Adverbet kan sluta på -t (”snabb – snabbt”), sakna ändelse (”bra”) eller vara ett helt annat ord (”god – väl”). I esperanto räcker -e alltid.

Adverb i meningar utan subjekt

När en mening saknar verkligt subjekt använder esperanto adverbet, inte adjektivet (PMEG). Svenskans formella ”det” har ingen motsvarighet här.

Estas mallume. – ”Det är mörkt.”
Estas varme hodiaŭ. – ”Det är varmt i dag.”
Estas bone, ke vi venas. – ”Det är bra att du kommer.”
Kritiki estas facile. – ”Det är lätt att kritisera.”

Svensktalande känner igen mönstret: ”Det är mörkt” har adjektivets neutrumform (-t) och ser därför ut som ett adverb. I esperanto syns det tydligare, eftersom meningen kan sakna ”det” helt.

Komparation

Adverb kompareras som adjektiv: pli rapide ”snabbare”, plej rapide ”snabbast”, malpli rapide ”mindre snabbt”. Li kuras pli rapide ol mi – ”Han springer snabbare än jag”. ”Lika … som” är tiel … kiel: tiel rapide kiel vi – ”lika snabbt som du”.

Riktning med -en

Regel 13 i Fundamento: ett platsadverb får -n för att visa rörelse mot en plats. Det är samma -n som i ackusativen.

plats (var?)

Mi restas hejme.

Jag stannar hemma.

riktning (vart?)

Mi iras hejmen.

Jag går hem.

Var?	Vart?
hejme ”hemma”	hejmen ”hem”
supre ”uppe”	supren ”upp”
malsupre ”nere”	malsupren ”ner”
antaŭe ”framme”	antaŭen ”framåt”
dekstre ”till höger”	dekstren ”åt höger”
ekstere ”ute”	eksteren ”ut”
tie ”där”	tien ”dit”
kie ”var”	kien ”vart”

Svenskan har samma tänkesätt men med skilda ord: ”hemma – hem”, ”uppe – upp”, ”nere – ner”, ”ute – ut”, ”där – dit”, ”var – vart”. Esperanto bildar alla par med samma ändelse.

Mi iras hejmen. – ”Jag går hem.”
Rigardu supren! – ”Titta uppåt!”
Kien vi iras? – ”Vart ska du?”

Tie, kie och de andra platsorden på -e hör till tabellorden, tillsammans med tidsord som tiam ”då” och kiam ”när”.

Grundadverb utan ändelse

Dessa korta ord är officiella och har ingen ändelse. PMEG grupperar dem efter betydelse; listan nedan tar upp de vanliga.

Ord	Betydelse	Exempel	Översättning
ankoraŭ	fortfarande, än	Li ankoraŭ dormas.	”Han sover fortfarande.”
baldaŭ	snart	Ĝis baldaŭ!	”Vi ses snart!”
hieraŭ	i går	Hieraŭ pluvis.	”I går regnade det.”
hodiaŭ	i dag	Hodiaŭ estas lundo.	”I dag är det måndag.”
morgaŭ	i morgon	Ĝis morgaŭ!	”Vi ses i morgon!”
jam	redan	Mi jam manĝis.	”Jag har redan ätit.”
ĵus	nyss	Li ĵus venis.	”Han kom nyss.”
nun	nu	Kie vi estas nun?	”Var är du nu?”
plu	vidare, mer	Mi ne plu fumas.	”Jag röker inte längre.”
tuj	genast	Venu tuj!	”Kom genast!”
for	bort	Iru for!	”Gå härifrån!”
tre	mycket	tre bona	”mycket bra”
tro	för	tro varma	”för varm”
pli	mer	pli granda	”större”
plej	mest	la plej bona	”den bästa”
preskaŭ	nästan	preskaŭ ĉiuj	”nästan alla”
apenaŭ	knappt	apenaŭ videbla	”knappt synlig”
almenaŭ	åtminstone	almenaŭ unu	”minst en”
nur	bara	nur unu	”bara en”
eĉ	till och med	eĉ infano	”till och med ett barn”
ankaŭ	också	Ankaŭ mi.	”Jag också.”
ja	ju, visst (betoning)	Mi ja diris tion!	”Det sa jag ju!”
jen	se här, här är	Jen la libro.	”Här är boken.”
do	alltså, då	Venu do!	”Kom nu då!”
tamen	ändå, dock	Tamen mi iros.	”Jag går ändå.”
kvazaŭ	som om, liksom	kvazaŭ infano	”som ett barn”
mem	själv	mi mem	”jag själv”
ju … des	ju … desto	ju pli, des pli bone	”ju mer, desto bättre”
ne, jes	inte, nej; ja	Mi ne scias.	”Jag vet inte.”

Många av dem kan också få ändelser: hodiaŭa ”dagens”, nuna ”nuvarande”, tuja ”omedelbar”, baldaŭa ”kommande”. Ne och jes behandlas under frågor och negation.

Obs: tre betyder ”mycket”, inte ”tre” (det är tri), och ”nu” heter nun; det korta nu är en uppmuntrande interjektion som ”nå” eller ”kom igen”. Se vanliga misstag.

Placeringen spelar roll

Ord som nur, eĉ, ankaŭ och tre står normalt precis före det ord de syftar på (PMEG). Flyttar man dem kan betydelsen ändras:

Nur mi vidis lin. – ”Bara jag såg honom.”
Mi vidis nur lin. – ”Jag såg bara honom.”

Exempel i meningar

Ŝi kantas bele. – ”Hon sjunger vackert.”
Li respondis tute ĝuste. – ”Han svarade helt rätt.”
Matene mi trinkas teon. – ”På morgonen dricker jag te.”
Ni vojaĝis buse al Krakovo. – ”Vi reste med buss till Kraków.”
Estas malvarme ekstere. – ”Det är kallt ute.”
Ni iru eksteren! – ”Vi går ut!”
Li ofte forgesas sian telefonon. – ”Han glömmer ofta sin telefon.”
Mi preskaŭ falis. – ”Jag föll nästan.”
Ŝi parolas Esperanton pli flue ol mi. – ”Hon talar esperanto mer flytande än jag.”

Vanliga frågor

Hur bildar man adverb i esperanto?

Lägg till -e på en stam: rapida → rapide ”snabbt”, mateno → matene ”på morgonen”. En kort lista med grundadverb, som jam och tre, saknar ändelse.

Varför heter det ”Estas varme” och inte ”Estas varma”?

I en mening utan verkligt subjekt använder esperanto adverbet. Estas varme betyder ”det är varmt”; varma behöver ett substantiv att beskriva, som i La teo estas varma ”Teet är varmt”.

Vad är skillnaden mellan hejme och hejmen?

Hejme betyder ”hemma” (plats); hejmen betyder ”hem” (riktning). Mi estas hejme – ”Jag är hemma”; Mi iras hejmen – ”Jag går hem”.

Hur säger man ”ännu inte” och ”inte längre”?

”Ännu inte” är ankoraŭ ne: Li ankoraŭ ne venis – ”Han har inte kommit än”. ”Inte längre” är ne plu: Mi ne plu fumas – ”Jag röker inte längre”.

Kan grundadverb som hodiaŭ få ändelser?

Ja. Hodiaŭa betyder ”dagens”, nuna ”nuvarande” och tuja ”omedelbar”.

#Adverb med -e

#Adverb i meningar utan subjekt

#Komparation

#Riktning med -en

#Grundadverb utan ändelse

#Placeringen spelar roll

#Exempel i meningar

#Vanliga frågor

#Hur bildar man adverb i esperanto?

#Varför heter det ”Estas varme” och inte ”Estas varma”?

#Vad är skillnaden mellan hejme och hejmen?

#Hur säger man ”ännu inte” och ”inte längre”?

#Kan grundadverb som hodiaŭ få ändelser?

#Källor