Grammatik
Vanliga misstag i esperanto och hur man rättar dem
Varje rad visar en felaktig mening, den rätta och orsaken, ordnade efter typ av felsteg.
De vanligaste misstagen i esperanto är ett saknat ackusativ-n, ett adjektiv som inte kopierar sitt substantiv, förväxlade -ig- och -iĝ-, lia där sia behövs, se där ĉu hör hemma och kiel där det ska vara ol. Raderna nedan är skrivna med svensktalande i åtanke. Varje rad ger den felaktiga formen, den rätta och orsaken. Några ”felaktiga” meningar är grammatiska men säger något annat än avsett; kolumnen Varför förklarar det.
Ändelser
Fullständiga regler: ackusativ och substantiv och adjektiv. Svenskan markerar inte objektet på substantiv, så -n är det fel som svensktalande oftast gör.
| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| Mi vidas la hundo. | Mi vidas la hundon. – ”Jag ser hunden.” | Det direkta objektet får -n; ordföljden markerar det inte. |
| Mi estas instruiston. | Mi estas instruisto. – ”Jag är lärare.” | Efter esti beskriver ordet subjektet och är inget objekt, alltså inget -n. |
| belaj domo, grandan domoj | bela domo, grandajn domojn – ”ett vackert hus”, ”stora hus” | Ett adjektiv kopierar substantivets tal (-j) och -n. Svenska adjektiv böjs efter genus, tal och bestämdhet, esperantos bara efter tal och kasus. |
| katonj | katojn – ”katter” (objekt) | -j kommer alltid före -n. |
| Mi havas du kato. | Mi havas du katojn. – ”Jag har två katter.” | Mer än en sak kräver pluralis. |
| Mi iras al la urbon. | Mi iras al la urbo. – ”Jag går till stan.” | Al visar redan riktning; riktnings-n hör till en, sur, sub (PMEG). |
| La birdo flugis en la ĉambro. | La birdo flugis en la ĉambron. – ”Fågeln flög in i rummet.” | Båda är korrekta, men utan -n var fågeln redan inne. |
Verb
Se -ig- och -iĝ-, verb och particip.
| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| La filmo komencas. | La filmo komenciĝas. – ”Filmen börjar.” | Komenci behöver ett objekt (Mi komencas la filmon). Något som börjar av sig självt tar -iĝ-. Svenskans ”börja” gör båda jobben. |
| Mi dormas la bebon. | Mi dormigas la bebon. – ”Jag söver barnet.” | Ett intransitivt verb får objekt först genom -ig-. |
| Mi volas lernas. | Mi volas lerni. – ”Jag vill lära mig.” | Efter voli, povi och devi står det andra verbet i infinitiv -i. |
| Li diris, ke li venus. | Li diris, ke li venos. – ”Han sa att han skulle komma.” | Behåll tiden från de ursprungliga orden (”jag kommer”); att flytta den bakåt som i svenskan (”skulle komma”) är ett fel (PMEG). |
| Estas varma hodiaŭ. | Estas varme hodiaŭ. – ”Det är varmt i dag.” | En mening utan subjekt tar ett adverb. |
| La ĉambro estas varme. | La ĉambro estas varma. – ”Rummet är varmt.” | Med ett verkligt subjekt tar esti ett adjektiv. |
| La pordo estas fermata. | La pordo estas fermita. – ”Dörren är stängd.” | -at- betyder att handlingen pågår (”stängs”); -it- att den är avslutad. |
| Mi ĵetadis la pilkon unu fojon. | Mi ĵetis la pilkon unu fojon. – ”Jag kastade bollen en gång.” | -ad- visar en handling som fortsätter eller upprepas (PMEG); en enstaka handling tar det enkla verbet. Se suffix. |
Pronomen och tabellord
Se pronomen, relativsatser och frågor och negation. Här har svenskan ett försprång: ”sin, sitt, sina” fungerar som sia, och regeln om vad som är subjekt är densamma.
| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| Petro amas lian edzinon. | Petro amas sian edzinon. – ”Petter älskar sin fru.” | Sia syftar tillbaka på subjektet. Lian betyder en annan mans fru, precis som ”hans fru” i svenskan. |
| Petro kaj sia edzino venis. | Petro kaj lia edzino venis. eller Petro kun sia edzino venis. – ”Petter och hans fru kom.” | Sia kan inte ingå i subjektet, och det finns bara i tredje person: Mi venis kun mia frato, inte kun sia frato. Svenskan följer samma regel (”Petter och hans fru”), men svenskans ”sin” böjs efter genus, sia gör det inte. |
| La libro, ke mi legis | La libro, kiun mi legis – ”boken som jag läste” | För att beskriva ett substantiv används kiu, med -n när det är objekt. Svenskans ”som” motsvaras av kiu; ke är ”att” och inleder bara ett påstående. |
| Mi pensas vi pravas. | Mi pensas, ke vi pravas. – ”Jag tror att du har rätt.” | Ett påstående efter ett verb för tänkande eller sägande behöver ke. Svenskan kan utelämna ”att” (”Jag tror du har rätt”), esperanto nästan aldrig. |
| Mi estas dudek jaroj. | Mi havas dudek jarojn. eller Mi estas dudekjara. – ”Jag är tjugo år.” | Ålder är något man har (havi … jarojn) eller ett adjektiv på -jara; man ”är” inte år. Svenskans ”Jag är tjugo år” går alltså inte att översätta ord för ord. Se tid och datum. |
| Mi ne vidis neniun. | Mi vidis neniun. – ”Jag såg ingen.” | En negation per sats. Två tar ut varandra, så den felaktiga meningen betyder ”Jag såg faktiskt någon”. |
| Mi ne scias, se li venos. | Mi ne scias, ĉu li venos. – ”Jag vet inte om han kommer.” | Ja/nej-frågor inne i en mening inleds med ĉu; se är ”om” i betydelsen ”ifall”. Svenskans ”om” täcker båda, så här måste du välja. Esperanto behåller påståendets ordföljd. |
Ordval
Se komparation, prepositioner och artikeln.
| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| Li estas pli alta kiel mi. | Li estas pli alta ol mi. – ”Han är längre än jag.” | ”Än” är ol. Kiel betyder ”som” (jämförelse av lika). |
| Mi volas glason de akvo. | Mi volas glason da akvo. – ”Jag vill ha ett glas vatten.” | Da anger en mängd. Svenskan klarar sig utan preposition här. Glaso de akvo är ett glas som hör ihop med vatten, till exempel ett som har innehållit vatten (PMEG). |
| multe de homoj | multe da homoj – ”många människor” | Mängdord kopplas till det de räknar med da, och inget -n följer efter det: Mi vidis multe da homoj. |
| Mi venos en la oka. | Mi venos je la oka. – ”Jag kommer klockan åtta.” | Klockslag tar je. Dagar tar -n: lundon – ”på måndag”. |
| Tiu ŝtofo kostas dek eŭrojn po metro. | Tiu ŝtofo kostas po dek eŭrojn por metro. – ”Det tyget kostar tio euro per meter.” | Po står före den mängd som upprepas, och ”per” är por (PMEG). |
| Mi parolas anglan. | Mi parolas la anglan. – ”Jag talar engelska.” | Ett språk som namnges med ett adjektiv tar la: la angla. Svenskan har ingen artikel här, så den är lätt att glömma. |
| Mi lernas la Esperanton. | Mi lernas Esperanton. – ”Jag lär mig esperanto.” | Språknamn på -o (Esperanto, Ido, Volapuko) är egennamn och tar ingen la. |
Falska vänner
Ord som ser svenska ut men betyder något annat:
| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| Mi estas tri laca. | Mi estas tre laca. – ”Jag är mycket trött.” | Tre betyder ”mycket”. Siffran tre är tri. |
| Tio estas dum ideo. | Tio estas stulta ideo. – ”Det är en dum idé.” | Dum betyder ”medan, under”. ”Dum” är stulta. |
| Ni vidiĝos sen. | Ni vidiĝos poste. – ”Vi ses senare.” | Sen betyder ”utan”. ”Sen” i betydelsen ”sedan, senare” är poste (och tiam ”då”); malfrue betyder ”sent”. |
| Mi ricevis multe da posto. | Mi ricevis multe da poŝto. – ”Jag fick mycket post.” | Post betyder ”efter”. Post som skickas är poŝto. |
| Tio estas fina vino. | Tio estas bonega vino. – ”Det är ett fint vin.” | Fina betyder ”slutlig, sista”. Svenskans ”fin” motsvaras av bela, bonega eller agrabla, beroende på sammanhanget. |
Uttal och stavning
Dessa felsteg kommer från svenska uttalsvanor. Se alfabetssidan.
| Fel | Rätt | Varför |
|---|---|---|
| FA-mi-li-o, TE-le-fo-no | fa-mi-LI-o, te-le-FO-no | Betoningen ligger på näst sista vokalen, som i es-pe-RAN-to. Svenskan betonar ofta första stavelsen (”familj”). i före o räknas som vokal. |
| centro uttalat ”SEN-tro” | centro uttalat ”TSEN-tro” | c är alltid ”ts” (PMEG). Svenskans c före e och i är ett s-ljud. |
| geografio uttalat ”jeo-gra-FI-o” | ge-o-gra-FI-o med hårt g | g och k är alltid hårda, som i ”gå” och ”ko”. Svenskan mjuknar g till j-ljud och k till tj-ljud före e, i, y, ä och ö (”geografi”, ”kemi”), så säg också kilometro med hårt k. |
| ĉambro uttalat med svenskt tj-ljud | ĉambro uttalat med [tʃ], som ch i engelskans ”church” | ĉ är [tʃ]; svenskans tj-ljud är ett annat ljud. |
| Mi scias, ke si venos. | Mi scias, ke ŝi venos. – ”Jag vet att hon kommer.” | Si utan hatt är det reflexiva pronomenet, ett annat ord. Kan du inte skriva ŝ? Använd x-systemet. |
| Ŝi parolas la Francan. | Ŝi parolas la francan. – ”Hon talar franska.” | Adjektivformer av språk- och nationalitetsnamn skrivs normalt med liten bokstav. Bara namn på -o, som Esperanto, får versal (PMEG). |
| Mi lernas esperanton. | Mi lernas Esperanton. – ”Jag lär mig esperanto.” | På svenska skrivs språknamn med liten bokstav, men på esperanto är Esperanto ett egennamn på -o och får versal (PMEG). |
Vanliga frågor
Vilka esperantofel ändrar meningens betydelse?
Flera: lian i stället för sian (en annan mans fru, inte den egna), -ata i stället för -ita (”stängs” i stället för ”är stängd”), ett saknat riktnings-n (inne i rummet i stället för in i det) och dubbel negation (meningen blir positiv).
Varför blandar svensktalande ihop -ig- och -iĝ-?
Svenskan använder ofta samma verb för båda uppgifterna: ”dörren öppnades” och ”jag öppnade dörren”, ”filmen börjar” och ”jag börjar filmen”. Esperanto har La pordo malfermiĝis och Mi malfermis la pordon. Paren finns listade under -ig- och -iĝ-.
Skriver man språknamn med versal i esperanto?
Bara namn som slutar på -o, som Esperanto, Ido och Latino. Adjektivformer som angla och franca och de flesta nationalitetsord (anglo, usonano) skrivs normalt med liten bokstav.
Hur kan jag kontrollera min egen esperanto?
Kontrollera varje mening: -n på varje objekt, -j och -n på varje adjektiv, rätt form av -ig-/-iĝ-, sia bara för subjektet, och ol, ke, ĉu på rätt plats. Läs sedan högt för att höra betoningen.
Källor
- PMEG: N – grundregler, N för objekt, N för riktning, A-ord, Singular och plural
- PMEG: Verb med -iĝ-, Neutral form (infinitiv), Tempus i indirekt tal, E-ord, Particip som A-ord, Suffixet -ad-
- PMEG: Si i enkla satser, Kiu, Frågor som bisatser, Negation, Utrop
- PMEG: Kiel och ol, Da, Je, Po, La före språknamn, Stor bokstav, Pronunciation
- Reta Vortaro (ReVo): dum, tre, sen, post, poŝto, fino
- Reflexivt pronomen – Wikipedia
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.