Pronomen i esperanto: mi, vi, li, ŝi, si med flera

Personliga pronomen i esperanto är mi – ”jag”, vi – ”du, ni”, li – ”han”, ŝi – ”hon”, ĝi – ”den, det”, ni – ”vi”, ili – ”de”, oni – ”man” och det reflexiva si. Lägg till -n för objekt (min – ”mig”) och -a för possessiv (mia – ”min, mitt, mina”). Det finns inga andra former att lära sig.

Dessa nio pronomen står i regel 5 bland de 16 reglerna. Ett tionde, ci, finns bara i Fundamentos ordbok och används nästan aldrig.

#Alla personliga pronomen

mi + -n = min

Pronomen	Svenska	Objekt (-n)	Possessiv (-a)
mi	jag	min – mig	mia – min, mitt, mina
vi	du, ni (en eller flera)	vin – dig, er	via – din, ditt, dina; er, ert, era
li	han	lin – honom	lia – hans
ŝi	hon	ŝin – henne	ŝia – hennes
ĝi	den, det	ĝin – den, det	ĝia – dess
ni	vi	nin – oss	nia – vår, vårt, våra
ili	de	ilin – dem	ilia – deras
oni	man	onin – en (sällsynt)	onia – ens (sällsynt)
si	(reflexivt)	sin – sig	sia – sin, sitt, sina

• vi är både singular och plural, både formellt och informellt. Ett ord täcker ”du”, ”ni” och det artiga tilltalet.
• ĝi används för saker, djur och små bebisar.
• ili gäller varje grupp av personer eller saker, utan kön.
• oni betyder människor i allmänhet, ungefär som svenskans ”man”: Oni diras, ke… – ”Man säger att …”. Det motsvarar ofta en svensk passiv: Oni parolas Esperanton tie. – ”Esperanto talas där.” Onin och onia är regelbundna men behövs sällan.

Objektsformen följer reglerna för ackusativ: Ŝi amas lin. – ”Hon älskar honom.” Ĉu vi vidis min? – ”Såg du mig?”

#Possessiva pronomen böjs som adjektiv

Possessiva pronomen är adjektiv, så de får -j och -n av sitt substantiv:

Ett possessivt pronomen gör redan substantivet bestämt, så det kombineras aldrig med la framför ett substantiv: mia libro, inte la mia libro. Ensamt, utan substantiv, betyder la mia ”min”, ”mitt” eller ”mina”: Tiu ĉambro estas la mia. – ”Det rummet är mitt.” Se artikeln.

#Si, sin, sia: det reflexiva

Si pekar tillbaka på subjektet i sin egen sats, och bara när subjektet är tredje person: li, ŝi, ĝi, ili, oni eller ett substantiv.

Två regler förebygger de flesta misstag:

1. Bara tredje person. För mi, vi, ni används deras egna former: Mi lavas min. – ”Jag tvättar mig.” Ni amas nian urbon. – ”Vi älskar vår stad.”
2. Aldrig i subjektet. Anna kaj ŝia fratino venis. – ”Anna och hennes syster kom.” Sia är fel här, eftersom frasen själv är subjektet. Med kun blir det rätt: Anna kun sia fratino venis.

#Svenskan har samma system

Här har du en riktigt bra hjälp. Esperantos si fungerar nästan som svenskans reflexiva ”sig”, ”sin”, ”sitt” och ”sina”, och skillnaden mellan sia och lia/ŝia är densamma som mellan ”sin” och ”hans/hennes”:

• Ŝi vizitis sian patrinon. – ”Hon besökte sin mor.” (hennes egen mor)
• Ŝi vizitis ŝian patrinon. – ”Hon besökte hennes mor.” (en annan kvinnas mor)

Båda språken använder det reflexiva bara för tredje person och använder vanliga former för första och andra person (”jag tvättar mig”, mi lavas min). Båda säger också ”Anna och hennes syster” i stället för ett reflexivt pronomen i subjektet. En skillnad: svenskans ”sin/sitt/sina” rättar sig efter det ägda ordets genus och numerus (”sin bok”, ”sitt hus”, ”sina böcker”), medan sia bara får -j och -n som ett vanligt adjektiv: sia libro, siaj libroj.

#Ci: det gamla ”du”

Fundamentos ordbok innehåller ci, ett intimt tilltal i singular, men de 16 reglerna nämner det inte. PMEG slår fast att ci aldrig har använts på riktigt och att många talare inte skulle förstå det. Normal esperanto använder alltid vi. Du slipper alltså välja mellan ”du” och ”ni”.

#Ri och könsneutrala pronomen

Esperanto har inget officiellt pronomen för en person vars kön är okänt eller ospecificerat. Traditionellt användes li, vilket nu allt oftare kritiseras som sexistiskt. Zamenhof tillät också ĝi för personer av okänt kön, men PMEG varnar för att det kan låta objektifierande om vuxna.

Det inofficiella pronomenet ri (rin, ria) betyder ”han eller hon” om en person, oavsett kön. PMEG markerar det som inofficiellt och påpekar att det har spridit sig ganska brett, särskilt bland unga talare. Enligt engelska Wikipedia var det det populäraste könsneutrala förslaget 2019; Akademio de Esperanto har inte antagit det.

• Mia amiko diris, ke ri venos. – ”Min vän sa att han eller hon kommer.”

#Pronomen efter prepositioner

Efter en preposition behåller pronomenen sin grundform: kun mi – ”med mig”, por vi – ”för dig”, al ŝi – ”till henne”. Den som tar emot en handling får al: Donu al mi la libron. – ”Ge mig boken.” Se prepositioner.

#Exempel i meningar

• Mi amas vin. – ”Jag älskar dig.”
• Ni parolis pri vi hieraŭ. – ”Vi pratade om dig i går.”
• Ŝi donis al li sian libron. – ”Hon gav honom sin (egen) bok.”
• Ŝi donis al li lian libron. – ”Hon gav honom hans bok.”
• Ili vizitis siajn gepatrojn. – ”De besökte sina (egna) föräldrar.”
• Li lavas sin ĉiumatene. – ”Han tvättar sig varje morgon.”
• La hundo ludas kun sia pilko. – ”Hunden leker med sin boll.”
• Ĉu tiu ombrelo estas via aŭ mia? – ”Är det där paraplyet ditt eller mitt?”
• Oni diras, ke la vintro estos malvarma. – ”Man säger att vintern blir kall.”

#Vanliga frågor

#Hur tilltalar man någon artigt på esperanto?

Använd vi, för en eller flera personer, formellt eller informellt. För extra artighet kan du lägga till en titel som sinjoro – ”herr” eller sinjorino – ”fru”.

#Vad är skillnaden mellan sia och lia?

Sia syftar tillbaka på satsens subjekt: Li legas sian libron – ”Han läser sin (egen) bok”. Lia betyder någon annans: Li legas lian libron – ”Han läser hans (en annan mans) bok”.

#Har esperanto ett könsneutralt pronomen?

Inte officiellt. Det inofficiella ri är det mest använda alternativet; li och ĝi användes traditionellt för personer av okänt kön.

#Används ci fortfarande i esperanto?

Nästan aldrig. Det förekommer bara i Fundamentos ordbok, och PMEG rekommenderar att alltid använda vi.

#Hur säger man ”min” eller ”din” som självständigt ord?

Använd det possessiva pronomenet med la: la mia – ”min, mitt”, la via – ”din, ditt”. Det böjs som ett adjektiv: Viaj ŝuoj estas novaj, la miaj estas malnovaj. – ”Dina skor är nya, mina är gamla.”

#Källor

• Fundamento de Esperanto, regel 5 (på engelska) – Akademio de Esperanto
• PMEG: Personaj pronomoj, Posedaj pronomoj, Dua persono (vi, ci), Tria persono (li, ŝi, ĝi, ri), Si en simplaj frazoj
• Esperanto grammar och Gender reform in Esperanto – Wikipedia
• Reflexiva pronomen – Wikipedia (svenska)