Grammatik
Prefix i esperanto: alla 10 officiella med exempel
Tio officiella prefix med varsin fast betydelse – och mal- gör ett ord till sin exakta motsats.
Esperanto har 10 officiella prefix: bo-, ĉef-, dis-, ek-, eks-, ge-, mal-, mis-, pra- och re-. Nio av dem kommer från Fundamento de Esperanto (1905); mis- blev officiellt 1929. Ett prefix tillför en fast betydelse och ändrar aldrig ordklass: fermi ”stänga” → malfermi ”öppna”.
Prefixen är en del av ordbildningen i esperanto. Den andra delen, de 31 suffixen, sätts efter ordstammen.
De 10 officiella prefixen
| Prefix | Betydelse | Exempel | Översättning |
|---|---|---|---|
| bo- | släktskap genom giftermål (svär-) | bopatro, bofrato, bofilino | ”svärfar, svåger, svärdotter” |
| ĉef- | huvud-, främst | ĉefurbo, ĉefministro | ”huvudstad, statsminister” |
| dis- | isär, åt alla håll | disĵeti, disdoni | ”strö omkring, dela ut” |
| ek- | plötslig eller begynnande handling | ekdormi, ekridi, ekvidi | ”somna, brista ut i skratt, få syn på” |
| eks- | före detta, ex- | eksedzo, eksreĝo | ”exmake, förre kungen” |
| ge- | båda könen tillsammans | gepatroj, gefratoj, geedzoj | ”föräldrar, syskon, äkta par” |
| mal- | exakt motsats | malbona, malgranda, malfermi | ”dålig, liten, öppna” |
| mis- | felaktigt | miskompreni, misuzi, miskalkuli | ”missförstå, missbruka, räkna fel” |
| pra- | urtida; en generation längre bort | praavo, praarbaro | ”farfars far eller morfars far, urskog” |
| re- | på nytt; tillbaka | relegi, reveni, redoni | ”läsa om, komma tillbaka, ge tillbaka” |
Källorna räknar något olika. PMEG och lernu listar de tio ovan. Den engelska Wikipedia listar fi- i stället för ĉef-, och ReVo-redaktörernas översikt över affix kommer upp i 12 genom att lägga till både fi- och prepositionen trans-. PMEG behandlar fi som ett officiellt interjektionsord som också används som ett prefix (fihomo ”en avskyvärd människa”), och trans- som en preposition. Den här sidan följer PMEG: tio.
malbonadålig
ekdormisomna
bopatrinosvärmor
Välj en ordstam och lägg sedan till prefix, suffix och en ändelse: ordet och dess betydelse ändras allteftersom.
= malbonadålig
Exempel
Mal-: motsatsen
Mal- ger exakt motsatsen till ett ord (PMEG). Samma ordstam plus mal- täcker båda ändarna av en skala, så du lär dig en stam i stället för två. Det fungerar på alla slags ord:
| Ordklass | Grundord | Med mal- |
|---|---|---|
| Adjektiv | bona ”bra”, granda ”stor”, varma ”varm” | malbona ”dålig”, malgranda ”liten”, malvarma ”kall” |
| Verb | fermi ”stänga”, helpi ”hjälpa”, ami ”älska” | malfermi ”öppna”, malhelpi ”hindra”, malami ”hata” |
| Substantiv | amiko ”vän”, lumo ”ljus”, ordo ”ordning” | malamiko ”fiende”, mallumo ”mörker”, malordo ”oordning” |
| Adverb, småord | pli ”mer”, plej ”mest”, supre ”ovanför” | malpli ”mindre”, malplej ”minst”, malsupre ”nedanför” |
| Preposition | antaŭ ”framför” | malantaŭ ”bakom” |
Ensamt är mal- också en ordstam: malo ”motsatsen”, male ”tvärtom”.
Mal- jämfört med ne-
Ne betyder bara ”inte”; mal- betyder motsatsen. Malagrabla är ”obehaglig”, medan neagrabla är ”inte behaglig” – varken trevlig eller otrevlig. PMEG ställer mallaŭdi ”kritisera” mot ne laŭdi ”inte berömma”.
Där mal- inte fungerar
Mal- används bara där det finns en verklig motsats. Många par har två skilda ordstammar: tago – nokto ”dag – natt”, komenci – fini ”börja – sluta”, nigra – blanka ”svart – vit” (PMEG). Några talare använder skilda stammar som kurta för mallonga ”kort”, men de är fortfarande långt ovanligare än formerna med mal-. En bra ordbok visar vilka par som finns.
Anmärkningar om de andra prefixen
- ek- sätts på verb och har två betydelser: handlingens början (ekdormi ”somna”) och en plötslig, kort handling (ekkrii ”ropa till”). Ensamt: eki ”börja”.
- re- betyder ”på nytt” (relegi ”läsa om”) eller ”tillbaka” (reveni ”återvända”). Ensamt: ree ”på nytt”.
- ge- står normalt i plural: gepatroj ”föräldrar”, geedzoj ”man och hustru”. Singularen gepatro ”förälder” är ett nyare, experimentellt bruk (PMEG).
- bo- står aldrig ensamt: bopatrino ”svärmor”, bofilo ”svärson”.
- pra- går bakåt i tiden: praavo ”farfars eller morfars far”, prapraavo ”ännu en generation längre tillbaka”, praulo ”förfader”.
- eks- markerar en tidigare roll: eksedzino ”exhustru”. Ensamt: eksa ”före detta”, eksiĝi ”avgå”.
- mis- tillför idén om fel utan att vända på betydelsen: misdirekti ”vilseleda”. Jämför mal-, som vänder på betydelsen.
- ĉef- är också en vanlig ordstam: ĉefo ”chef”, ĉefa ”huvud-”, ”främst”.
- dis- sprider saker åt olika håll: disiĝi ”skiljas åt”, ”skingras”.
Prepositioner och andra ord som används som prefix
Många officiella ord fungerar som prefix utan att räknas som sådana. Prepositionerna är den största gruppen: alveni ”anlända”, eliri ”gå ut”, kunlabori ”samarbeta”, senhejma ”hemlös”. Andra är ne- (nekredebla ”otrolig”), for- (foriri ”gå bort”), mem- (memstara ”självständig”) och stammen vic- (vicprezidanto ”vicepresident”).
Inofficiella prefix
Dessa prefix är inte officiella affix. De kommer varken från Fundamento eller från något beslut av Akademien, så du kan tala språket bra utan dem. Ord som bildas med dem är ändå vanliga inom vetenskap, teknik och vardagligt tal, och många står i ordböcker som ReVo och PIV. PMEG beskriver 29 av dem och behandlar de 24 SI-prefixen för sig.
De flesta är internationella prefix. De är oproblematiska i ord som redan finns i andra språk, till exempel ultrasono ”ultraljud”. PMEG avråder från att skapa nya ord med dem när ett esperantoelement gör samma nytta: kontraŭ-, super-, sub-, antaŭ- eller ĉef-. PMEG påpekar också att sex av dem saknas i ordboken PIV: afro-, aŭdio-, aŭto-, eŭro-, stif-, video-.
| Prefix | Betydelse | Exempel | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| afro- | afrikansk | afroamerikano ”afroamerikan” | Knappt använt. |
| anti- | motsatt, fientlig | antifaŝisto ”antifascist”, antimaterio ”antimateria” | Kontraŭ- är oftast bättre, men tekniska termer som antimaterio accepteras. |
| arĥi-, arki- | främst, högst | arĥiduko ”ärkehertig” | Använd det bara där det finns ett internationellt ord med arĥi-. Annars ĉef-. ”Ärkebiskop” är ĉefepiskopo: ReVo markerar arĥiepiskopo som något man bör undvika. |
| aŭdio- | ljudteknik | aŭdiodisko ”ljudskiva” | PMEG föredrar stammen aŭdi-. |
| aŭto- | själv, egen | aŭtodidakto ”autodidakt” | Undvik det för ”automatisk”: det krockar med aŭto ”bil”. Säg aŭtomata. |
| bio- | liv, levande varelse | biografio ”biografi”, biodiverseco ”biologisk mångfald” | Känns allt oftare som ett riktigt prefix. Många *bio-*ord är också enskilda stammar. |
| des- | borttagande, ogörande | desinfekti ”desinficera”, desherbi ”rensa ogräs” | Föreslaget men lite använt. PMEG föredrar mal- eller sen-…-ig-. Inte småordet des i ju pli … des pli … ”ju mer … desto mer …”. |
| eko- | ekologisk | ekosistemo ”ekosystem”, ekoturismo ”ekoturism” | I bruk. Det är en kortform av ekologia. |
| eŭro- | europeisk | Eŭrovizio ”Eurovision” | Avråds: det krockar med eŭro ”euro”. Använd Eŭrop-. |
| hiper- | överdriven, över- | hiperacideco ”hyperaciditet” | Vetenskap. Super- eller tro är oftast tydligare. |
| infra- | under | infrasono ”infraljud” | Normalt sub-. Säg transruĝa, inte infraruĝa, för ”infraröd”. |
| ko- | komplement (matematik) | kosinuso ”cosinus” | Ett riktigt prefix bara inom matematiken. Kooperativo ”kooperativ” och liknande ord är enskilda stammar. |
| kver- | tvärgående | kversekco ”tvärsnitt” | Tekniskt. Det vanliga ordet är transversa. |
| makro- | storskalig, jättestor | makromolekulo ”makromolekyl” | Vetenskap. Jämför mikro-. |
| meta- | om sig självt, en nivå högre | metalingvo ”metaspråk”, metapoezio ”poesi om poesi” | Vetenskap och konst. Metafiziko ”metafysik” är ett eget ord, inte ”fysik om fysik”. |
| mikro- | mycket liten | mikrofilmo ”mikrofilm”, mikroorganismo ”mikroorganism” | Också ett SI-prefix (se tabellen nedan). |
| mini- | mycket liten, mycket kort | minijupo ”minikjol”, minigolfo ”minigolf” | Används när ett internationellt ord finns. Esperantosättet är -et-. |
| mono- | en, enda | monorelo ”monorail” | Krockar med mono ”pengar”. PMEG föredrar unu-: unurelo. |
| pre- | före | prefaco ”förord”, prelego ”föreläsning” | Det är etablerade enskilda stammar. För nya ord använd antaŭ-. |
| proto- | först, ursprunglig | prototipo ”prototyp” | Vetenskap och teknik. |
| pseŭdo- | falsk, skenbar | pseŭdonimo ”pseudonym” | Zamenhof använde det ofta som ett riktigt prefix. PMEG föredrar ŝajn-, kvazaŭ- eller kaŝ-. |
| retro- | bakåt | retroiri ”gå bakåt”, retroaktiva ”retroaktiv” | Ganska vanligt. Det är tydligare än re-, som har två betydelser. |
| san- | helgon | Sanfrancisko ”San Francisco” | Bara i ortnamn. PMEG rekommenderar Sankta eller originalformen, inte blandningar som Sandomingo. |
| semi-, hemi- | halv | semicirklo ”halvcirkel”, hemisfero ”halvklot” | Ganska vanligt där ett internationellt ord finns. PMEG föredrar duon-. |
| stif- | styv- (släktskap) | – | Föreslaget i stället för duon- eller vic- i vissa släktskapsord. Knappt använt. |
| tele- | långt bort, på avstånd | televidi ”titta på tv”, telekomuniki ”kommunicera på avstånd” | PMEG: mycket behövligt i dagens värld, så använd det fritt. |
| termo- | värme | termometro ”termometer”, termostato ”termostat” | För nya ord rekommenderar PMEG varm-, för att undvika krock med termo ”term”. |
| ultra- | extrem, bortom | ultrasono ”ultraljud”, ultraviola ”ultraviolett” | Tekniskt. För nya ord rekommenderar PMEG trans- eller ekstrem-. |
| video- | videoteknik | videofilmo ”videofilm” | PMEG föredrar stammen vide-. |
SI-prefix för måttenheter
PMEG listar 24 prefix för måttenheter. De följer det internationella SI-systemet och står bara framför enhetsnamn: kilo- + metro → kilometro ”kilometer”. Flera av orden som uppstår är redan officiella stammar, och PMEG avråder från att göra ord med dessa prefix som bara finns i esperanto.
| Prefix | Faktor | Internationellt namn | Exempel |
|---|---|---|---|
| kveta- | 10³⁰ | quetta- | kvetagramo ”quettagram” |
| rona- | 10²⁷ | ronna- | ronagramo ”ronnagram” |
| jota- | 10²⁴ | yotta- | jotagramo ”yottagram” |
| zeta- | 10²¹ | zetta- | zetagramo ”zettagram” |
| eksa- | 10¹⁸ | exa- | eksagramo ”exagram” |
| peta- | 10¹⁵ | peta- | petagramo ”petagram” |
| tera- | 10¹² | tera- | teragramo ”teragram” |
| giga- | 10⁹ | giga- | gigaherco ”gigahertz” |
| mega- | 10⁶ | mega- | megavato ”megawatt” |
| kilo- | 10³ | kilo- | kilogramo ”kilogram” |
| hekto- | 10² | hekto- | hektolitro ”hektoliter” |
| deka- | 10¹ | deka- | dekametro ”dekameter” |
| deci- | 10⁻¹ | deci- | decilitro ”deciliter” |
| centi- | 10⁻² | centi- | centimetro ”centimeter” |
| mili- | 10⁻³ | milli- | milimetro ”millimeter” |
| mikro- | 10⁻⁶ | mikro- | mikrometro ”mikrometer” |
| nano- | 10⁻⁹ | nano- | nanosekundo ”nanosekund” |
| piko- | 10⁻¹² | piko- | pikosekundo ”pikosekund” |
| femto- | 10⁻¹⁵ | femto- | femtosekundo ”femtosekund” |
| ato- | 10⁻¹⁸ | atto- | atosekundo ”attosekund” |
| zepto- | 10⁻²¹ | zepto- | zeptosekundo ”zeptosekund” |
| jokto- | 10⁻²⁴ | yocto- | joktosekundo ”yoctosekund” |
| ronto- | 10⁻²⁷ | ronto- | rontosekundo ”rontosekund” |
| kvekto- | 10⁻³⁰ | quecto- | kvektosekundo ”quectosekund” |
Exemplen är regelbundna kombinationer av ett prefix och ett enhetsnamn. PMEG nämner kilo-, hekto-, deci-, centi- och mili- som de vanligaste. De fyra nyaste prefixen (kveta-, rona-, ronto-, kvekto-, som lades till i SI 2022) används knappt ännu.
Två liknande former kräver försiktighet. Eksa- (10¹⁸) är inte eks- ”före detta”, och mikro- är också det allmänna prefixet för ”mycket liten” i listan ovan.
För dig som talar svenska
Svenskan har många prefix som du känner igen, men de ligger inte alltid på samma plats. Mis- motsvarar svenskans ”miss-” (”missförstå” = miskompreni), pra- ligger nära ”ur-” (”urskog” = praarbaro), ĉef- motsvarar ofta ”huvud-” (”huvudstad” = ĉefurbo) och re- motsvarar ”åter-” (”återvända” = reveni). Släktskap genom giftermål uttrycks ofta med ”svär-” i svenskan (”svärfar”, ”svärmor”), där esperanto använder bo-.
Se upp med mal- och svenskans ”o-”: ”olycklig” och ”osäker” liknar malfeliĉa och malcerta, men svenskans ”o-” betyder ofta bara ”inte” (”otydlig”), och många svenska motsatser är helt skilda ord (”stor” – ”liten”, ”gammal” – ”ung”). På esperanto bildar du motsatsen med mal- så ofta det går: granda – malgranda, nova – malnova, juna – maljuna.
Exempel i meningar
- La butiko malfermiĝas je la naŭa. – ”Affären öppnar klockan nio.”
- Bonvolu ne miskompreni min. – ”Missförstå mig inte, tack.”
- Miaj gepatroj loĝas en Varsovio. – ”Mina föräldrar bor i Warszawa.”
- Post la koncerto la homoj disiris. – ”Efter konserten skingrades människorna.”
- Subite la bebo ekploris. – ”Plötsligt brast bebisen i gråt.”
- Mi relegis la leteron antaŭ ol respondi. – ”Jag läste om brevet innan jag svarade.”
- Mia bopatrino kuiras tre bone. – ”Min svärmor lagar mycket god mat.”
- Ŝi estas la ĉefkuiristo de la restoracio. – ”Hon är restaurangens kökschef.”
- Niaj prapatroj vivis tute alie. – ”Våra förfäder levde helt annorlunda.”
Vanliga frågor
Hur många prefix har esperanto?
Tio officiella: bo-, ĉef-, dis-, ek-, eks-, ge-, mal-, mis-, pra-, re-. Vissa källor listar fi- i stället för ĉef-, och många prepositioner fungerar också som prefix. PMEG beskriver dessutom 29 inofficiella prefix och 24 SI-prefix.
Vad betyder mal- på esperanto?
Mal- gör ett ord till sin exakta motsats: bona ”bra” → malbona ”dålig”, fermi ”stänga” → malfermi ”öppna”.
Vad är skillnaden mellan mal- och ne-?
Ne förnekar bara: neagrabla är ”inte behaglig”. Mal- anger motsatsen: malagrabla är ”obehaglig”.
Kan ett prefix användas som ett eget ord?
Ja. De flesta prefix tar ändelser som vilken stam som helst: eksa ”före detta”, ree ”på nytt”, malo ”motsatsen”, eki ”börja”.
Vilket prefix tillkom efter 1905?
Bara mis-, som blev officiellt 1929. Alla de andra kommer från Fundamento.
Är kilo-, mega- och mili- officiella prefix i esperanto?
Nej, men de är det vedertagna sättet att ange multipler av enheter. De står bara framför enhetsnamn (kilometro ”kilometer”, megavato ”megawatt”, milimetro ”millimeter”) enligt det internationella SI-systemet.
Vilka inofficiella prefix används mest?
Bland de allmänna kallar PMEG tele- (televidi ”titta på tv”) mycket behövligt. Eko-, bio-, retro- och mini- är också vanliga. För mått är de vanligaste kilo-, hekto-, deci-, centi- och mili-.
Källor
- PMEG – prefix (lista med tio)
- PMEG – MAL
- PMEG – MIS (officiellt sedan 1929)
- PMEG – Afiksecaj elementoj (ord som används som affix)
- PMEG – inofficiella affix
- PMEG – inofficiella prefix (lista med 29)
- PMEG – internationella affix (SI-prefix)
- PMEG – andra affixliknande ord (fi)
- ReVo-teamet – officiella och inofficiella affix
- ReVo – kilo-
- Akademio de Esperanto – Akademia Vortaro, explanations (MIS 1929)
- Universala Vortaro (Fundamento)
- lernu – Prefiksoj
- Wikipedia – Esperanto vocabulary
- Wikipedia – Prefix (svenska)
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.