Esperanto -ig- och -iĝ-: transitiva och intransitiva verb

Varje verb i esperanto tar antingen ett direkt objekt (transitivt) eller inte (intransitivt), och suffixen -ig- och -iĝ- växlar mellan de två. -Ig- lägger till en aktör och ett objekt: sidi – ”sitta” → sidigi – ”sätta (någon)”. -Iĝ- tar bort objektet: fermi – ”stänga (något)” → fermiĝi – ”stängas (av sig själv)”. Båda är officiella suffix från Fundamento 1905.

Engelskan döljer skillnaden, eftersom ”open”, ”start”, ”change” och ”break” fungerar åt båda hållen: ”I opened the door” och ”the door opened”. Esperanto behöver två former: Mi malfermis la pordon. och La pordo malfermiĝis. Ett enkelt La pordo malfermis är ett fel.

Med -iĝ- blir objektet subjekt; med -ig- blir subjektet objekt:

Mi subjekt malfermis verb la pordon objekt

Jag öppnade dörren.

La pordo subjekt malfermiĝis verb

Dörren öppnades.

La infano subjekt dormas verb

Barnet sover.

Ŝi subjekt dormigas verb la infanon objekt

Hon söver barnet.

#Transitivt eller intransitivt?

Ett transitivt verb kan ha ett direkt objekt, som får -n (se ackusativ). Fråga ”vem?” eller ”vad?” efter verbet. Mi fermas la pordon – ”Jag stänger dörren”: svaret är la pordon, så fermi är transitivt. Mi dormas – ”Jag sover” har inget svar, så dormi är intransitivt.

En ren verbstam visar inte vilken sort den är; det beror på betydelsen, och ordböcker anger det. ReVo, den fria ordboken för esperanto, markerar de flesta verb tr (transitivt), ntr (intransitivt) eller x (båda). Varje stamverb i tabellerna nedan har kontrollerats där, och dess beteckning visas.

Vissa verb går åt båda hållen. ReVo markerar paroli med x: Ŝi parolas. – ”Hon talar.” och Ŝi parolas Esperanton. – ”Hon talar esperanto.” Några intransitiva verb godtar ett objekt som bara upprepar handlingen: Mi dancis valson. – ”Jag dansade vals.”

#Transitiva stammar: -iĝ- tar bort objektet

Lägg till -iĝ- när objektet blir subjekt och handlingen sker av sig själv, eller ingen bryr sig om vem som gjorde den. Jämför:

• La infano rompis la glason. – ”Barnet slog sönder glaset.”
• La glaso rompiĝis. – ”Glaset gick sönder.”

#Intransitiva stammar: -ig- lägger till ett objekt

Lägg till -ig- för att säga att någon eller något får handlingen att ske. Det gamla subjektet blir objekt: La infano dormas. → Ŝi dormigas la infanon. – ”Hon söver barnet.” Varje -ig--verb tar ett objekt (PMEG).

Stammar som redan tar ett objekt kan också få -ig-, med betydelsen ”få någon att göra det”: kompreni – ”förstå” → komprenigi – ”få att förstå”; manĝi – ”äta” → manĝigi – ”mata”; scii – ”veta” → sciigi – ”underrätta”. Objektet är antingen personen eller saken, aldrig båda: Mi sciigis lin pri la afero. – ”Jag underrättade honom om saken.”

#Sidi, sidiĝi, sidigi: tre verb av en stam

Med en intransitiv stam kan båda suffixen läggas till.

Efter en intransitiv stam markerar -iĝ- handlingens början, nästan som prefixet ek- (se prefix): sidiĝi ≈ eksidi. Sidiĝi anger rörelsen ner i sätet, sidi positionen: Bonvolu sidiĝi. – ”Var så god och sitt.”

#Adjektiv- och substantivstammar: båda suffixen

Av ett adjektiv betyder -ig- ”göra så” och -iĝ- ”bli så”: pura – ”ren” → purigi – ”göra ren”, puriĝi – ”bli ren”. Substantiv följer samma mönster; logiken finns under ordbildning.

För ett par använder man geedziĝi: Ili geedziĝis en Majo. – ”De gifte sig i maj.” Med amiko – ”vän” är det användbara verbet amikiĝi: Mi amikiĝis kun ŝi. – ”Jag blev vän med henne.”

#För dig som talar svenska

Svenskan har samma slags par, men som skilda verb, ofta med olika stamvokal: ”sitta – sätta”, ”ligga – lägga”, ”dö – döda”, ”brinna – bränna”, ”falla – fälla”, ”vakna – väcka”. Ofta motsvarar den intransitiva formen esperantos grundverb och den transitiva -ig-: ”brinna – bränna” ≈ bruli – bruligi, ”falla – fälla” ≈ fali – faligi, ”dö – döda” ≈ morti – mortigi. Ibland är det tvärtom: ”vakna – väcka” ≈ vekiĝi – veki. Svenskan har dessutom många verb på ”-na” som betyder ”bli”: ”tystna”, ”blekna” och ”vakna” ≈ -iĝ-. Esperanto gör detta regelbundet med två suffix i stället för många oregelbundna par.

Svenskan klarar sig ofta med s-form eller reflexiv: ”dörren öppnades”, ”dörren öppnade sig”. På esperanto säger man La pordo malfermiĝis. Och liksom engelskan har svenskan en del verb som går åt båda hållen (”börja”: ”filmen börjar” och ”jag börjar jobbet”). På esperanto kräver komenci ett objekt, och komenciĝi används när något börjar av sig självt.

#Misstag som engelsk- och svensktalande gör

Det vanliga felet är att använda ett transitivt verb utan objekt. Saknas objektet och något bara händer behöver du förmodligen -iĝ-.

Komenci med en infinitiv är riktigt, eftersom infinitiven är objektet: Komencis pluvi. – ”Det började regna.”

#Esti fermita eller fermiĝi?

Båda kan beskriva en stängd dörr, men de säger olika saker.

En passiv har alltid en aktör bakom sig, som kan läggas till med de: La pordo estis fermita de la gardisto. Ett -iĝ--verb säger att handlingen sker mer eller mindre av sig själv, så en aktör nämns normalt inte. PMEG ställer Li estis naskita en Januaro, som betonar själva födelsen, mot Li naskiĝis en Januaro, som betonar den nyfödde. På samma sätt betyder Li estas nomata Petro att folk kallar honom så, medan Li nomiĝas Petro bara anger hans namn. Mer om passiv: particip.

#När inget suffix behövs

• Ett verb som redan betyder en förändring behöver oftast inget -iĝ-. Morti betyder redan ”att gå från liv till död”; mortiĝi är sällsynt och antyder en olycka (PMEG).
• PMEG föredrar ĉesi eller ekĉesi framför ĉesiĝi och ektimi framför timiĝi; för ”få veta” påpekar den att ekscii nu är vanligare än sciiĝi.
• För att säga att någon får något att hända som redan är ett -iĝ--verb används igi med en infinitiv i stället för staplade suffix: La bruo igis ŝin vekiĝi. – ”Oljudet fick henne att vakna.” Igi – ”orsaka” och iĝi – ”bli” är också egna verb.

#Exempel i meningar

• Mi fermis la pordon. – ”Jag stängde dörren.”
• La pordo fermiĝis pro la vento. – ”Dörren slog igen på grund av vinden.”
• La orkestro komencis la koncerton akurate. – ”Orkestern började konserten i tid.”
• La koncerto komenciĝis je la oka. – ”Konserten började klockan åtta.”
• La infano sidiĝis apud la fenestro. – ”Barnet satte sig vid fönstret.”
• La patro sidigis la bebon sur la seĝon. – ”Pappan satte bebisen på stolen.”
• La akvo jam bolas. – ”Vattnet kokar redan.”
• Mi boligas akvon por teo. – ”Jag kokar vatten till te.”
• Liaj vortoj ĝojigis ĉiujn. – ”Hans ord gladde alla.”
• La prezoj altiĝis dum la jaro. – ”Priserna steg under året.”

#Vanliga frågor

#Vad är skillnaden mellan -ig- och -iĝ-?

-Ig- betyder ”orsaka”: det lägger till en aktör och ett objekt (bruli → bruligi). -Iĝ- betyder ”bli” eller ”ske av sig självt”: det tar aldrig objekt (fermi → fermiĝi). Alla suffix finns listade under suffix.

#Är komenci transitivt i esperanto?

Ja, ReVo markerar det tr. Det tar det som påbörjas (Mi komencis la laboron) eller en infinitiv (Li komencis paroli). För en händelse som börjar av sig själv används komenciĝi: La koncerto komenciĝis.

#Hur säger man ”affären öppnar klockan nio”?

La butiko malfermiĝas je la naŭa. Om en person gör öppnandet används det vanliga verbet: La vendisto malfermas la butikon je la naŭa.

#Hur ser jag om ett verb i esperanto är transitivt?

Kolla ReVo, som markerar verb tr, ntr eller x (båda), eller fråga ”vem?” eller ”vad?” efter verbet. Verb på -ig- är alltid transitiva och verb på -iĝ- är det aldrig.

#Hur skriver jag -iĝ- utan hatt-bokstäver?

I x-systemet skriver du igx: komencigxi blir komenciĝi.

#Ska det vara sidi eller sidiĝi för ”att sätta sig”?

Sidiĝi anger handlingen att sätta sig: Ŝi sidiĝis apud mi. – ”Hon satte sig bredvid mig.” Sidi är tillståndet att sitta: Mi sidas. – ”Jag sitter.” Sidigi betyder att sätta någon annan.

#Källor

• PMEG: IG-verboj, IĜ-verboj, Objektaj verboj, Senobjektaj verboj
• PMEG: IG och IĜ (inklusive jämförelsen mellan IĜ-verb och passiva verb)
• PMEG: Pasivo – bazaj reguloj, Pasivigeblaj frazoj
• Reta Vortaro (ReVo): förkortningarna tr, ntr, x; artiklar som komenci, fini, fermi, sidi, morti, veki, bruli
• Fundamento de Esperanto – Akademio de Esperanto