Ordbildning i esperanto: stammar, affix och sammansättningar

Orden i esperanto byggs av delar som aldrig ändrar form: en stam, valfria prefix och suffix, och en grammatisk ändelse. Mal·san·ul·ej·o är ”motsats + frisk + person + plats + substantiv”, vilket betyder ”sjukhus”. När du kan delarna kan du plocka isär ett ord – och bygga nya.

malprefixmotsats

sanordstamfrisk

ulsuffixperson

ejsuffixplats

oändelsesubstantiv

malsanulejosjukhus

Därför behöver esperanto färre stammar än andra språk. Zamenhofs första lärobok, Unua Libro (1887), hade bara 917 stammar. Med ändelser, affix och sammansättning ger varje stam en familj av besläktade ord.

san-hälsalern-lära sigparol-tala, pratalabor-arbete, jobbvid-seskrib-skrivabon-bra, godam-älska

malsanulejo

sjukhus

1. malprefixmotsats
2. sanordstamhälsa
3. ulsuffixperson
4. ejsuffixplats
5. oändelsesubstantiv

I ordboken →

Peka på eller tryck på ett ord för att se hur det är byggt och vad det betyder.

Ordfamiljer: Reta Vortaro (GPL); struktur: Esperantopedias analysverktyg; betydelser: Esperantopedia, Wiktionary, ReVo.

lernordstamlära

ejsuffixplats

estrsuffixledare, chef

oändelsesubstantiv

lernejestrorektor

reprefixigen, tillbaka

sanordstamfrisk

iĝsuffixbli

iändelseinfinitiv

resaniĝitillfriskna

geprefixbåda könen

patrordstamfar

oändelsesubstantiv

jändelseplural

gepatrojföräldrar

Välj en ordstam och lägg sedan till prefix, suffix och en ändelse: ordet och dess betydelse ändras allteftersom.

lernläraejplatsestrledare, chefosubstantiv

= lernejestrorektor

Exempel lernejestro resaniĝi gepatroj

prefix

ingetmal- motsatsre- igenek- börjandis- isärge- båda könenĉef- huvud-mis- felpra- urtidaeks- före dettabo- släktskap genom giftermål

ordstam

lern- lärasan- friskbel- vackerpatr- fardom- hus

suffix (upp till 2)

-ul- person-in- honkön-ist- yrke-ej- plats-il- verktyg-ar- grupp-aĵ- konkret sak-ec- egenskap-ad- pågående handling-ig- göra-iĝ- bli-et- liten-eg- stor-ebl- som kan göras-id- avkomma-an- medlem-estr- ledare-uj- behållare-er- en enhet av en massa-ism- lära-aĉ- dålig kvalitet-ind- värd att-em- benägenhet

ändelse

-o substantiv-a adjektiv-e adverb-i infinitiv-as presens-is preteritum-os futurum-us konditionalis-u volitiv-oj substantiv · plural-on substantiv · ackusativ-ojn substantiv · plural · ackusativ

#Fyra sorters byggstenar

Akademiens ordbok (Akademia Vortaro) räknar 4 953 officiella element. Siffran omfattar de 11 ändelserna och de 184 småorden; resten behöver en ändelse. Det tionde officiella tillägget 2023 lade till 420 nya stammar.

#Ändelserna avgör ordklassen

Samma stam blir substantiv, adjektiv, adverb eller verb bara genom att man byter ändelse. Se substantiv och adjektiv och verb.

Varje stam har en egen grundbetydelse: en handling, en egenskap eller en sak. -o-formen visar den (PMEG). Kombi ”kamma” är en handling, så kammen är kombilo ”redskap för att kamma”. Broso ”borste” är en sak, så att borsta är helt enkelt brosi.

#Affix tillför betydelse

Prefix står före stammen, suffix efter. Varje tillför en betydelse: mal- ”motsats”, -ej- ”plats”, -ul- ”person”, -in- ”kvinnlig”, -et- ”liten”, -eg- ”stor”, -ig- ”få att”, -iĝ- ”bli”.

Affix är också vanliga stammar. Ejo betyder ”plats”, ilo ”redskap”, eta ”pytteliten”, ege ”mycket”, ree ”på nytt”.

#En ordfamilj: lern- ”lära sig”

En andra familj, av san- ”frisk”: sana ”frisk”, malsana ”sjuk”, malsano ”sjukdom”, malsanulo ”patient”, malsanulejo ”sjukhus”, sanigi ”bota”, resaniĝi ”tillfriskna”.

#Sammansättningar: huvudordet kommer sist

Regel 11 i Fundamento: sammansatta ord bildas genom att stammar sätts ihop, med huvudordet sist. Främre delen avgränsar betydelsen av den sista (PMEG).

• vaporŝipo – ”ångfartyg” (ett fartyg som drivs av ånga); ŝipvaporo skulle vara ånga från ett fartyg
• fervojo – ”järnväg” (järn + väg)
• ĉefurbo – ”huvudstad” (huvudstaden)
• dikfingro – ”tumme” (tjockt finger)

En bindevokal, oftast -o-, kan stå mellan delarna för att uttalet eller tydligheten ska bli bättre: lern·o·libr·o, sang·o·ruĝ·a ”blodröd”. Den utelämnas oftast när den främre delen bara beskriver huvudordet som ett adjektiv: dikfingro, inte dikafingro (PMEG).

En fras med en preposition kan också bli ett ord. Här står inte huvudordet sist: sen hejmo ”utan hem” → senhejma ”hemlös”; inter nacioj → internacia ”internationell”; sub tegmento → subtegmento ”vind”. Se prepositioner.

#Från 917 stammar till tiotusentals ord

Unua Libro från 1887 hade 917 stammar, och Zamenhofs Universala Vortaro (1894) tillförde ytterligare 1 740. Den största ordboken, Plena Ilustrita Vortaro, hade 16 780 uppslagsord och 46 890 lexikala enheter i 2002 års upplaga. De flesta av dessa enheter är avledda ord och sammansättningar byggda av en mycket mindre mängd stammar.

Akademien rekommenderar principen om nödvändighet och tillräcklighet, formulerad av René de Saussure 1913. Använd alla delar som behövs för en tydlig betydelse, och inte fler. Sufiĉo betyder redan ”tillräcklighet”, så sufiĉeco tillför ingenting.

#För dig som talar svenska

Du har en stor fördel: svenskan är ett sammansättningsspråk, så grundtanken är bekant. Liksom i esperanto står huvudordet sist: ”järnväg” = fervojo, ”huvudstad” = ĉefurbo, ”sjukhus” (sjuk + hus) = malsanulejo, ”lärobok” = lernolibro. Svenskan har till och med en motsvarighet till esperantos bindevokal -o-: i ”lärobok” står ett -o- mellan ”lär” och ”bok”, som i lernolibro. Svenskan använder också bindebokstäver som -s-, -e- och -u- (”dagsljus”, ”gästebok”, ”gatulykta”), men de följer inga fasta regler, medan -o- i esperanto är valfri och alltid densamma.

Skillnaden är att svenska sammansättningar skrivs som ett ord, men esperanto bygger även med suffix och prefix: det som svenskan uttrycker med ett nytt ord (”sjukhus”, ”bageri”) bildar esperanto ofta av en stam och ett suffix (malsanulejo, bakejo).

#Fallgropar

1. Fasta betydelser. Delarna förklarar ett ord men definierar det inte. Lernejo är en skola, inte vilken plats som helst där någon lär sig. Andra exempel: vortaro ”ordbok” (samling av ord), arbaro ”skog”, vagonaro ”tåg”, pordego ”stor port”, rideti ”le”, ŝtrumpeto ”socka”. PMEG påpekar att ladskatolo är en plåtburk, inte vilken plåtlåda som helst.

2. Ord som bara ser sammansatta ut. Kolego ”kollega” är inte kol·eg·o ”jättestor hals”. Okulo ”öga” är inte ok·ul·o ”åttapersoner”, och haringo ”sill” är inte har·ing·o. PMEG räknar mer än 150 stammar i PIV som bara ser ut att innehålla suffixet -et-.

3. -ig- och -iĝ- beror på stammen. Fermi ”stänga (något)” ger fermiĝi ”stängas (av sig själv)”. Sidi ”sitta” ger sidigi ”sätta någon” och sidiĝi ”sätta sig”. Kolla i en ordbok om ett verb tar objekt.

4. -um- har ingen fast betydelse. Kolumo ”krage”, aerumi ”vädra” och plenumi ”uppfylla” måste läras in ett och ett.

#Exempel i meningar

• Mia fratino lernas en granda lernejo. – ”Min syster studerar på en stor skola.”
• La lernantoj demandis la instruiston pri la lernolibro. – ”Eleverna frågade läraren om läroboken.”
• Esperanto estas facile lernebla lingvo. – ”Esperanto är ett språk som är lätt att lära sig.”
• Mia avo laboris kiel fervojisto. – ”Min farfar arbetade som järnvägsman.”
• Mia dormoĉambro estas malgranda sed hela. – ”Mitt sovrum är litet men ljust.”
• La vortaro helpas min kompreni novajn vortojn. – ”Ordboken hjälper mig att förstå nya ord.”
• Ĉu vi havas tranĉilon por la pano? – ”Har du en kniv till brödet?”
• Ŝia parolado estis mallonga kaj klara. – ”Hennes tal var kort och tydligt.”
• Vespere ni hejmeniris piede. – ”På kvällen gick vi hem till fots.”

#Vanliga frågor

#Hur många ord har esperanto?

Det finns inget fast antal, eftersom nya ord kan byggas när som helst. Den största ordboken, PIV (2002), har 46 890 lexikala enheter; Akademiens officiella lista har 4 953 element plus 420 stammar som lades till 2023.

#Kan jag hitta på egna ord i esperanto?

Ja. Varje korrekt kombination av delar är grammatisk och blir oftast förstådd. Kolla först en ordbok, eftersom det kan finnas ett etablerat ord med fast betydelse.

#Varför kommer huvudordet sist i sammansättningar i esperanto?

Regel 11 i Fundamento sätter huvudordet sist. Den främre delen avgränsar det bara: vaporŝipo är en sorts fartyg, inte en sorts ånga.

#Vad är bindevokalen -o- i ord som lernolibro?

Det är en valfri vokal mellan två stammar som gör ordet lättare att säga eller förstå. Det är substantivändelsen som används som fog, och den får aldrig -j eller -n.

#Varför betyder lernejo ”skola” och inte vilken plats som helst för lärande?

Som ord i alla språk får sammansättningar i esperanto en fast, konventionell betydelse. Delarna ger en stark ledtråd; ordboken ger den exakta betydelsen.

#Källor

• Fundamento de Esperanto – grammatiken på engelska (regel 11)
• Akademio de Esperanto – Akademia Vortaro, förklaringar och statistik
• Akademio de Esperanto – 10:e officiella tillägget (2023)
• PMEG – principer för ordbildning
• PMEG – sammansättningar och förled
• PMEG – frasord
• PMEG – Apparent compounds
• Reta Vortaro – lern/ (ordfamilj)
• uea.facila – La Unua Libro (917 ordstammar)
• Wikipedia – Esperanto vocabulary
• Wikipedia – Plena Ilustrita Vortaro de Esperanto
• Vikipedio – Neceso kaj sufiĉo