Prepositioner i esperanto: alla 33 med exempel

Q: Vilken form står efter en preposition i esperanto?

Grundformen: kun mia amiko. Det enda undantaget är riktning efter en platspreposition, där substantivet får -n: en la domon ”in i huset”.

Q: Vad är skillnaden mellan kun och per?

Kun betyder ”tillsammans med” en person eller sak; per betyder ”med hjälp av” ett redskap eller en metod. Mi skribas kun amiko per krajono – ”Jag skriver tillsammans med en vän med en blyertspenna.”

Q: Vad är skillnaden mellan de och da?

Da knyter en mängd till det som mäts: glaso da vino ”ett glas vin”. De anger ägare, ursprung eller utförare: la glaso de Petro ”Petters glas”.

Esperanto har 33 officiella prepositioner, och alla fanns redan i Fundamento de Esperanto (1905). De ändrar aldrig form, de står alltid framför sitt substantiv, och substantivet efter dem står i grundform (regel 8 bland de 16 reglerna).

Det finns ett undantag: efter en preposition som anger plats visar ändelsen -n rörelse mot en plats. När ingen preposition passar till betydelsen använder esperanto je, den enda prepositionen utan egen betydelse.

Prepositioner för plats och rörelse i överblick

Tolv ord säger var en sak befinner sig i förhållande till en annan, och fem beskriver rörelse: al ”till”, de ”från”, el ”ut ur”, tra ”genom” och ĝis ”ända till”. Malantaŭ ”bakom” är inte en av de 33 utan bildas av mal- + antaŭ. Alla exempelmeningar nedan är hämtade från PMEG.

en iLi kuŝis en la lito. Han låg i sängen.

Alla 33 prepositioner

Preposition	Betydelse	Exempel	Översättning
al	till, mot; till (någon)	al la urbo; doni al Petro	”till staden; ge till Petter”
anstataŭ	i stället för	teo anstataŭ kafo	”te i stället för kaffe”
antaŭ	framför; före (tid)	antaŭ la domo; antaŭ la leciono	”framför huset; före lektionen”
apud	bredvid, intill	apud la fenestro	”bredvid fönstret”
ĉe	vid; hos	ĉe la tablo; ĉe mi	”vid bordet; hos mig”
ĉirkaŭ	runt; omkring (ungefär)	ĉirkaŭ la lago; ĉirkaŭ tri horoj	”runt sjön; omkring tre timmar”
da	(mängd) av	glaso da akvo	”ett glas vatten”
de	från; (ägare); av (utförare)	de Varsovio; la libro de Petro; amata de ĉiuj	”från Warszawa; Petters bok; älskad av alla”
dum	under (tid)	dum la tago	”under dagen”
ekster	utanför	ekster la urbo	”utanför staden”
el	ut ur; av (material); en av	el la domo; el ligno; unu el ni	”ut ur huset; av trä; en av oss”
en	i; in i (med -n)	en la ĉambro; en la ĉambron	”i rummet; in i rummet”
ĝis	till, tills; ända till	ĝis morgaŭ; ĝis la stacio	”till i morgon; ända till stationen”
inter	mellan, bland	inter la arboj	”mellan träden”
je	ingen fast betydelse	je la tria horo	”klockan tre”
kontraŭ	mot; mitt emot	kontraŭ la vento	”mot vinden”
krom	utom; förutom	ĉiuj krom mi	”alla utom jag”
kun	(tillsammans) med	kun amiko	”med en vän”
laŭ	enligt; längs	laŭ mi; laŭ la rivero	”enligt mig; längs floden”
malgraŭ	trots	malgraŭ la pluvo	”trots regnet”
per	med hjälp av, med (redskap)	per krajono; per trajno	”med en blyertspenna; med tåg”
po	till en takt av, var	po tri pomoj	”tre äpplen var”
por	för; för att	por vi; por lerni	”för dig; för att lära sig”
post	efter; bakom	post la leciono; post la domo	”efter lektionen; bakom huset”
preter	förbi	preter la domo	”förbi huset”
pri	om, angående	pri la vetero	”om vädret”
pro	på grund av	pro la pluvo	”på grund av regnet”
sen	utan	sen mono	”utan pengar”
sub	under	sub la tablo	”under bordet”
super	ovanför, över	super la urbo	”ovanför staden”
sur	på	sur la tablo	”på bordet”
tra	genom	tra la arbaro	”genom skogen”
trans	över, på andra sidan om	trans la rivero	”på andra sidan floden”

Ord som malantaŭ ”bakom” (mal- + antaŭ) och ekde ”från och med” bildas av dessa 33 och räknas inte särskilt. PMEG listar också några inofficiella prepositioner, som far ”av” (om en författare). De flesta skribenter använder fare de i stället.

Par som svensktalande blandar ihop

Svenskans ”med”, ”av”, ”för” och ”i”/”på” delas upp på flera esperantoprepositioner.

Svenska	Esperanto	Exempel
med (sällskap)	kun	Mi manĝas kun amiko. – ”Jag äter med en vän.”
med (redskap)	per	Mi manĝas per forko. – ”Jag äter med gaffel.”
(mängd) av	da	kilogramo da pomoj – ”ett kilo äpplen”
av (ägare, ursprung)	de	la domo de mia patro – ”min fars hus”
av (material, grupp)	el	ringo el oro – ”en ring av guld”
för (syfte, nytta)	por	Ĝi estas por vi. – ”Det är till dig.”
för (orsak)	pro	Dankon pro la helpo. – ”Tack för hjälpen.”
i (tidslängd)	dum eller -n	dum du semajnoj / du semajnojn – ”i två veckor”
i, på (plats)	en, sur	en la ĉambro – ”i rummet”; sur la tablo – ”på bordet”

Je: prepositionen utan betydelse

Regel 14 i Fundamento säger att varje preposition har en fast betydelse. När ingen av dem passar använder man je. De vanligaste bruken (PMEG) är:

Klockslag och högtider: je la oka – ”klockan åtta”; je Pasko – ”vid påsk”.
Skillnad i mått: je unu jaro pli juna – ”ett år yngre”.
Kroppsdelar och tillstånd: kapti je la brako – ”gripa tag i armen”; malsana je la brusto – ”sjuk i bröstet”.
Känslor och tro: kredi je Dio – ”tro på Gud”.

PMEG avråder från je när en mer precis preposition finns. För klockslag, se räkneord och tid.

Riktning: preposition + -n

Prepositioner för plats (en, sur, sub, antaŭ, apud, inter, trans och fler) säger var något är. Lägg till -n på substantivet så säger de vart (regel 13). Det är ett av användningsområdena för ackusativ.

Läge (utan -n)	Rörelse (med -n)
La kato saltas sur la tablo. – ”Katten hoppar omkring på bordet.”	La kato saltas sur la tablon. – ”Katten hoppar upp på bordet.”
La birdo flugas en la ĉambro. – ”Fågeln flyger omkring i rummet.”	La birdo flugas en la ĉambron. – ”Fågeln flyger in i rummet.”

Bara prepositioner som också kan beteckna en plats tar detta -n. Al, el, de och ĝis betecknar aldrig en plats, så på dem följer aldrig -n: al la urbo, el la lernejo. Riktnings-n betyder alltid rörelse mot något, aldrig bort från något (PMEG).

Svenskan markerar inte riktning på själva substantivet. I stället använder den småord och verb (”in i rummet”, ”upp på bordet”) eller låter sammanhanget avgöra. I esperanto räcker det med -n, och då behövs inget extra ord som ”in” eller ”upp”.

Ackusativ i stället för preposition

Regel 14 tillåter också enbart -n i stället för je: Mi ridas je lia naiveco = Mi ridas lian naivecon – ”Jag skrattar åt hans naivitet”. I dag är det ovanligt med verb som ridi. Det är vanligt för tid och mått:

Mi venos lundon. – ”Jag kommer på måndag.”
Ni restis tri tagojn. – ”Vi stannade tre dagar.”
Ĝi kostas dek eŭrojn. – ”Den kostar tio euro.”

Prepositioner som prefix och stammar

De flesta prepositioner fungerar också som prefix på verb. Betydelsen ligger nära prepositionens:

Ord	Delar	Betydelse
alveni	al + veni	”anlända”
eliri	el + iri	”gå ut”
eniri	en + iri	”gå in”
kunlabori	kun + labori	”samarbeta”
subskribi	sub + skribi	”underteckna”
transiri	trans + iri	”gå över”
priskribi	pri + skribi	”beskriva”
antaŭvidi	antaŭ + vidi	”förutse”

De tar också vanliga ändelser: apuda ”angränsande”, kontraŭa ”motsatt”, antaŭe ”tidigare”, poste ”efteråt”, kune ”tillsammans”, ĉirkaŭi ”omge”. En hel fras kan bli ett ord: sen hejmo → senhejma ”hemlös”, inter nacioj → internacia ”internationell”. Se ordbildning och prefix.

Exempel i meningar

La kato dormas sub la tablo. – ”Katten sover under bordet.”
La kato kuris sub la tablon. – ”Katten sprang in under bordet.”
Mi atendos vin antaŭ la kinejo. – ”Jag väntar på dig framför biografen.”
Post la leciono ni iris al kafejo. – ”Efter lektionen gick vi till ett kafé.”
Ŝi venas el Brazilo. – ”Hon kommer från Brasilien.”
Mi ricevis leteron de mia avino. – ”Jag fick ett brev från min mormor.”
Ni promenis tra la arbaro. – ”Vi promenerade genom skogen.”
Mi laboras ĉe granda firmao. – ”Jag arbetar på ett stort företag.”
Li parolis pri sia vojaĝo dum la tuta vespero. – ”Han pratade om sin resa hela kvällen.”

Vanliga frågor

Hur många prepositioner har esperanto?

Esperanto har 33 officiella prepositioner, alla från Fundamento 1905. Avledda former som malantaŭ och inofficiella ord som far räknas inte.

Vilken form står efter en preposition i esperanto?

Grundformen: kun mia amiko. Det enda undantaget är riktning efter en platspreposition, där substantivet får -n: en la domon ”in i huset”.

Vad är skillnaden mellan kun och per?

Kun betyder ”tillsammans med” en person eller sak; per betyder ”med hjälp av” ett redskap eller en metod. Mi skribas kun amiko per krajono – ”Jag skriver tillsammans med en vän med en blyertspenna.”

När ska jag använda je?

Använd je bara när ingen annan preposition passar. Vanligast är det vid klockslag: je la tria – ”klockan tre”.

Vad är skillnaden mellan de och da?

Da knyter en mängd till det som mäts: glaso da vino ”ett glas vin”. De anger ägare, ursprung eller utförare: la glaso de Petro ”Petters glas”.

#Prepositioner för plats och rörelse i överblick

#Alla 33 prepositioner

#Par som svensktalande blandar ihop

#Je: prepositionen utan betydelse

#Riktning: preposition + -n

#Ackusativ i stället för preposition

#Prepositioner som prefix och stammar

#Exempel i meningar

#Vanliga frågor

#Hur många prepositioner har esperanto?

#Vilken form står efter en preposition i esperanto?

#Vad är skillnaden mellan kun och per?

#När ska jag använda je?

#Vad är skillnaden mellan de och da?

#Källor