Ackusativ i esperanto (-n): den kompletta guiden

Ackusativen i esperanto är ändelsen -n. Dess huvuduppgift är att markera det direkta objektet, alltså den person eller sak som verbet verkar på: Mi vidas la katon – ”Jag ser katten”. Den visar också riktning (en la domon – ”in i huset”), datum (lundon – ”på måndag”) och mått (du horojn – ”i två timmar”).

Esperanto har bara två kasus, grundformen och ackusativen; alla andra förhållanden uttrycks med prepositioner (regel 2).

PMEG formulerar det så här: i en esperantomening visar en preposition eller ändelsen -n ordets roll, och ett substantiv med ingetdera är oftast subjekt (eller, efter esti, beskriver subjektet). -n säger alltså ”det här är inte subjektet” överallt där ingen preposition redan gör det: i La katon vidas la hundo – ”Hunden ser katten” kan la katon inte vara subjekt, oavsett var det står.

#De fem uppgifterna för -n

#Vilka ord får -n

Ändelsen sätts på ord som benämner eller beskriver en sak, alltid efter -j:

Dessa får aldrig -n: verb, artikeln la, prepositioner, konjunktioner, räkneord som du eller tri, och tabellorden på -el, -am, -om, -al, -es (kiel, kiam, kiom, kial, kies). Alltså Mi havas du katojn – ”Jag har två katter”, aldrig dun katojn.

#Ackusativ för svensktalande

Svenskan har inga kasus på substantiven (bortsett från genitiv-s). Objektet känns igen på sin plats i satsen, och bara pronomenen har en särskild objektsform: ”jag – mig”, ”han – honom”, ”vi – oss”. Esperanto gör tvärtom: -n sitter på objektet, vilket substantiv det än är, och på alla ord som hör till det. Därför kan ordföljden ändras fritt (se längre ned), vilket svenskan inte klarar lika lätt: ”Katten bet hunden” betyder något annat än ”Hunden bet katten”.

Två fällor för svensktalande:

• Indirekt objekt. Svenskan, liksom engelskan, kan sätta mottagaren direkt efter verbet: ”Jag gav henne en bok.” I esperanto får mottagaren al: Mi donis libron al ŝi. Skriver du Mi donis ŝin libron blir ”hon” det som ges bort.
• Tid och mått utan preposition. Svenskan använder ofta en bar substantivfras för mått och varaktighet (”Jag sov åtta timmar”, ”Boken kostar tio euro”, ”Vi gick tio kilometer”, ”varje dag”). Esperanto gör likadant men markerar frasen med -n: ok horojn, dek eŭrojn, ĉiun tagon.

#1. Det direkta objektet

Objektet svarar på frågan ”vem?” eller ”vad?” efter verbet. Eftersom -n markerar det kan ordföljden ändras utan att betydelsen ändras; att sätta la katon först flyttar bara betoningen. Flyttar du -n till la hundon ändras vem som bet vem:

La hundo subjekt mordis verb la katon objekt

La katon objekt mordis verb la hundo subjekt

Hunden bet katten.

La kato subjekt mordis verb la hundon objekt

Katten bet hunden.

Allt som beskriver objektet får också -n: Mi aĉetis tiun belan ruĝan aŭton. – ”Jag köpte den där vackra röda bilen.” Se substantiv och adjektiv och pronomen.

#Objekt som inte kan få -n

Infinitiv, satser med ke – ”att” och citat har ingen plats för en ändelse. Deras roll är ändå tydlig:

• Mi volas dormi. – ”Jag vill sova.”
• Mi scias, ke vi venos. – ”Jag vet att du kommer.”

#Hälsningar och tack

Många vardagsfraser slutar på -n: Saluton! – ”Hej!”, Dankon! – ”Tack!”, Bonan tagon! – ”God dag!”, Bonvenon! – ”Välkommen!”. De är objekt till ett osagt verb: (Mi deziras al vi) bonan tagon – ”(Jag önskar dig) en god dag”. Mer i hälsningar.

#2. Riktning: vart

Efter en platspreposition gör -n om ”var” till ”vart”:

Skillnaden är viktig: La kato saltas sur la tablo – ”Katten hoppar (upp och ner) på bordet”, men La kato saltas sur la tablon – ”Katten hoppar upp på bordet”.

plats (var?)

La kato saltas sur la tablo.

Katten hoppar (upp och ner) på bordet.

riktning (vart?)

La kato saltas sur la tablon.

Katten hoppar upp på bordet.

Bara prepositioner som också kan betyda en plats tar detta -n: en, sur, sub, antaŭ, apud, inter, trans med flera. Al ”till”, el ”ur”, de ”från” och ĝis ”ända till” betyder aldrig en plats och får därför aldrig -n: Mi iras al la urbo – ”Jag går till stan”, inte al la urbon. Riktnings-n betyder alltid rörelse mot en plats, aldrig bort från den (PMEG). Hela listan finns under prepositioner.

Platsadverb och platsord bland tabellorden tar -n för riktning utan någon preposition: hejmen – ”hem”, supren – ”upp”, tien – ”dit”, Kien vi iras? – ”Vart går du?”. Svenskan har ett liknande par: ”hemma – hem”, ”uppe – upp”, ”här – hit”, ”där – dit”, ”var – vart”. Esperanto behöver ingen särskild form för varje par, bara -n.

Ett ortnamn kan fungera likadant (Mi veturos Parizon – ”Jag reser till Paris”, ur Fundamentos Ekzercaro), men PMEG påpekar att detta -n utan preposition i praktiken används nästan enbart med stads- och landsnamn, för att komma in i platsen, och att det i dag är mycket sällsynt, nästan arkaiskt; al Parizo är den vanliga formen.

Riktningen kan också vara bildlig, för en övergång till nytt tillstånd: La sorĉisto ŝanĝis la princon en ranon. – ”Trollkarlen förvandlade prinsen till en groda.”

#3. Tid: när

Ett tidsuttryck med -n och utan preposition säger när något händer:

• lundon – ”på måndag”
• la 5-an de Majo – ”den 5 maj”
• ĉiun tagon – ”varje dag”
• unu tagon – ”en dag”

Samma betydelse går att uttrycka med preposition: en la sama tago = la saman tagon – ”samma dag”. För klockslag används je: je la deka – ”klockan tio”, medan la dekan betyder ”den tionde” (i månaden).

#4. Mått: hur länge, hur långt, hur mycket

-n anger också varaktighet, avstånd, pris, vikt och ålder:

• Mi dormis ok horojn. – ”Jag sov i åtta timmar.”
• Ni marŝis dek kilometrojn. – ”Vi gick tio kilometer.”
• La libro kostas dek eŭrojn. – ”Boken kostar tio euro.”
• Li estas dudek jarojn aĝa. – ”Han är tjugo år gammal.”

För varaktighet fungerar också dum – ”under”: dum ok horoj.

#5. I stället för je

Regel 14 tillåter -n i stället för den betydelselösa prepositionen je: Mi ridas je lia naiveco = Mi ridas lian naivecon. PMEG anger att detta är ganska sällsynt i dag, och att man föredrar en tydlig preposition.

#När man inte använder -n

De flesta fel uppstår här. Utelämna -n i dessa fall:

1. Efter esti, iĝi och ŝajni. Ordet efter dem beskriver subjektet och är inget objekt. Mi estas instruisto. – ”Jag är lärare.” Ŝi iĝis kuracisto. – ”Hon blev läkare.”
2. När subjektet står efter verbet. Hieraŭ okazis grava afero. – ”I går hände något viktigt.” Efter okazi – ”hända”, manki – ”saknas”, resti – ”återstå” och aperi – ”dyka upp” står subjektet ofta sist. Svenskan använder här ofta ett formellt subjekt (”det hände något”), men esperanto har inget motsvarande.
3. Efter de flesta prepositioner. kun mia amiko – ”med min vän”, pri la libro – ”om boken”. Bara riktning efter en platspreposition får -n.
4. Vid resultat eller beskrivning av objektet. Mi farbis la pordon verda. – ”Jag målade dörren grön.” Jämför Mi farbis la verdan pordon. – ”Jag målade den gröna dörren.”
5. För indirekt objekt. Använd al: Mi donis libron al ŝi. – ”Jag gav henne en bok.”

#Vanliga fel

#Ackusativ och ordföljd

Eftersom objektet bär -n är alla sex ordningar av subjekt, verb och objekt grammatiska: Petro amas Marian, Marian amas Petro, Amas Petro Marian och så vidare. Den neutrala ordningen är subjekt–verb–objekt, som i svenskan.

Att sätta objektet först ger eftertryck: Kafon mi ne trinkas, sed teon mi ŝatas. – ”Kaffe dricker jag inte, men te gillar jag.” Skillnaden mot svenskan är att verbet i esperanto inte behöver stå på andra plats: svenskan måste vända på ordningen (”Kaffe dricker jag”, ”I går såg jag honom”), medan esperanto behåller subjektet före verbet (Hieraŭ mi vidis lin). Om ett objekt inte kan ta -n, till exempel ett främmande namn, behåll den neutrala ordningen. Mer om ordföljd.

#Snabbkontroll: -n eller inte

1. Rörelse mot en plats efter en, sur, sub och liknande? Sätt -n.
2. Verbets objekt (inte efter esti, iĝi, ŝajni)? Sätt -n på det och på varje ord som beskriver det.
3. Ett datum eller ett mått utan preposition? Sätt -n.
4. Allt annat efter en preposition? Inget -n.

#Exempel i meningar

• Mi havas bonan amikon. – ”Jag har en god vän.”
• Li estas bona amiko. – ”Han är en god vän.”
• Ni lavis la malpurajn telerojn. – ”Vi diskade de smutsiga tallrikarna.”
• Tiun filmon mi jam vidis. – ”Den där filmen har jag redan sett.”
• Mi metis la lakton en la fridujon. – ”Jag ställde mjölken i kylskåpet.”
• La lakto estas en la fridujo. – ”Mjölken står i kylskåpet.”
• Post la koncerto ni piediris hejmen. – ”Efter konserten gick vi hem.”
• Lundon mi komencos novan laboron. – ”På måndag börjar jag ett nytt jobb.”
• Mi atendis vin tutan horon! – ”Jag väntade på dig i en hel timme!”
• Nia ĝardeno estas dudek metrojn longa. – ”Vår trädgård är tjugo meter lång.”
• Hodiaŭ venis letero de mia avino. – ”I dag kom ett brev från min mormor.”
• Bonan apetiton! – ”Smaklig måltid!”

#Vanliga frågor

#Vad är ackusativ i esperanto?

Det är ändelsen -n, som läggs till substantiv, adjektiv, pronomen och vissa tabellord. Den markerar det direkta objektet och visar även riktning, datum och mått.

#Varför slutar hälsningar i esperanto på -n?

De är förkortade meningar. Bonan tagon! står för (Mi deziras al vi) bonan tagon – ”(Jag önskar dig) en god dag”, så hälsningen är objekt till ett osagt verb.

#Används -n efter prepositioner?

Normalt inte: kun mi – ”med mig”, al la urbo – ”till stan”. Undantaget är riktning efter en platspreposition som en, sur eller sub: en la domon – ”in i huset”.

#Finns det dativ i esperanto?

Nej. Mottagaren markeras med prepositionen al, inte med någon ändelse: Mi donis libron al ŝi. Esperanto har bara grundformen och ackusativen.

#Får adjektivet också -n?

Ja. Varje adjektiv, possessivt pronomen och tabellord som beskriver objektet får -n: Mi perdis mian novan telefonon. – ”Jag tappade min nya telefon.”

#Källor

• Fundamento de Esperanto, regel 2, 8, 13 och 14 (engelska) – Akademio de Esperanto
• PMEG, kapitlet om N-ändelsen: översikt, grundregler, objekt, riktning, tidpunkt, mått, i stället för je
• Esperanto grammar – Wikipedia
• Ackusativ – Wikipedia
• ”Bonan matenon” and the unspoken verb – Usona Esperantisto, 2022