Fraser
Hej på esperanto är Saluton – hälsningar och farväl
Saluton! fungerar när som helst och med vem som helst; Ĝis! är det vanligaste sättet att säga hej då.
”Hej” på esperanto är Saluton! (sa-LU-ton) och ”hej då” är Ĝis revido! (ĝis re-VI-do) eller bara Ĝis! (ĝis). Båda fungerar vid alla tider på dygnet och med alla, från en vän till en främling. Uttalsguiderna på den här sidan delar upp orden i stavelser och visar den betonade stavelsen med versaler.
Att säga hej
| Esperanto | Uttal | Svenska | När |
|---|---|---|---|
| Saluton! | sa-LU-ton | Hej! | När som helst, i alla sammanhang |
| Sal! | sal | Hej! (kort) | Mycket informellt, kortform av Saluton |
| Bonan matenon! | BO-nan ma-TE-non | God morgon! | På morgonen |
| Bonan tagon! | BO-nan TA-gon | God dag! / Hej! | Under dagen |
| Bonan vesperon! | BO-nan ves-PE-ron | God kväll! | På kvällen |
| Bonvenon! | bon-VE-non | Välkommen! | När man tar emot gäster |
| Saluton al ĉiuj! | sa-LU-ton al ĈI-uj | Hej allihop! | När man hälsar på en grupp |
| Karaj geamikoj! | KA-raj ge-a-MI-koj | Kära vänner! | I början av ett tal eller brev |
Hälsningar som Bonan matenon! slutar på ackusativändelsen -n eftersom de är förkortade meningar: Bonan matenon! betyder (Mi deziras al vi) bonan matenon! – ”(Jag önskar dig) en god morgon!”. Esperantogrammatiken PMEG förklarar att -n blev den vanliga formen i sådana traditionella uttryck. Bonan matenon och liknande önskningar finns redan i Fundamento från 1905.
Att säga hej då
| Esperanto | Uttal | Svenska | När |
|---|---|---|---|
| Ĝis! | ĝis | Hej då! | Vardagligt, mycket vanligt |
| Ĝis revido! / Ĝis la revido! | ĝis (la) re-VI-do | På återseende! (ordagrant ”tills återseende”) | Neutralt |
| Ĝis baldaŭ! | ĝis BAL-daŭ | Vi ses snart! | När ni snart ses igen |
| Ĝis poste! | ĝis POS-te | Vi ses senare! | Senare samma dag |
| Ĝis morgaŭ! | ĝis MOR-gaŭ | Vi ses i morgon! | Nästa dag |
| Ĝis la venonta fojo! | ĝis la ve-NON-ta FO-jo | Till nästa gång! | Nästa möte |
| Bonan nokton! | BO-nan NOK-ton | God natt! | När man går och lägger sig eller går hem sent |
| Fartu bone! | FAR-tu BO-ne | Ha det bra! (ordagrant ”må väl”) | Varmt farväl |
| Bonan vojaĝon! | BO-nan vo-JA-ĝon | Trevlig resa! | Någon ska resa |
| Adiaŭ! | a-DI-aŭ | Farväl! | Vid avsked för lång tid eller för alltid |
Ĝis är en preposition som betyder ”tills”, så Ĝis! är ordagrant ”Tills …!” – resten av meningen förstås av sig själv. Enligt PMEG används Adiaŭ! mycket lite i vardagligt tal; man föredrar Ĝis revido! eller Ĝis!, som antyder att man ses igen. Säg Adiaŭ! bara när du verkligen inte räknar med att träffa personen på länge.
”Hur mår du?” och hur man svarar
| Esperanto | Uttal | Svenska |
|---|---|---|
| Kiel vi fartas? | KI-el vi FAR-tas | Hur mår du? |
| Kiel vi? | KI-el vi | Hur är det? (informellt) |
| Kio nova? | KI-o NO-va | Vad är nytt? |
| Bone, dankon. Kaj vi? | BO-ne, DAN-kon. kaj vi | Bra, tack. Och du? |
| Tre bone! | tre BO-ne | Mycket bra! |
| Bonege! | bo-NE-ge | Jättebra! |
| Ne malbone. | ne mal-BO-ne | Inte illa. |
| Tiel-tiel. | TI-el TI-el | Så där. (talspråk) |
| Malbone. | mal-BO-ne | Dåligt. / Inte bra. |
| Nenio speciala. | ne-NI-o spe-ci-A-la | Inget särskilt. |
Farti betyder ”ha ett visst hälsotillstånd eller välbefinnande”: Mi fartas bone – ”Jag mår bra”. I svaret används ett adverb på -e (bone, inte bona) eftersom det beskriver hur du mår.
Formellt eller informellt?
Esperanto använder vi till alla – en person eller flera, ett barn eller en minister (se pronomen). Ett singular ”du”, ci, finns i teorin, men enligt PMEG används det normalt inte. Det finns alltså ingen skillnad mellan du och ni som i äldre svenska; graden av formalitet kommer från andra ord:
- Titlar: sinjoro ”herr”, sinjorino ”fru”, gesinjoroj ”mina damer och herrar”.
- Brev: Estimata sinjoro Novak – ”Bäste herr Novak”, ordagrant ”aktade” (formellt); Kara Maria – ”Kära Maria” (vänligt).
- Avslutning: Amike – ”vänliga hälsningar” eller Kore – ”hjärtliga hälsningar” i vänskapliga brev; Ĝis! i ett snabbt meddelande.
Hälsningsbruk på esperanto
- ”Ĝis!” överallt. Enligt PMEG är ĝis och ĝis revido de vanliga avskedsorden; du ser Ĝis! i samtal, chatt och e-post.
- Samideano. Vissa esperantister tilltalar varandra som samideano – ordagrant ”person med samma idé”, alltså en medesperantist.
- Ingen krokodil. På esperantoträffar kallas det krokodili – ordagrant ”att vara en krokodil” – när man byter till sitt modersmål med landsmän, och det ogillas oftast.
- Korta informella former. På nätet ser du Sal! för Saluton! och Ĉaŭ! (från italienskans ciao).
Fler vardagsfraser finns i grundfraser på esperanto. Om du vill uttrycka tid på dygnet, se veckodagar, månader och tid.
Vanliga frågor
Hur säger man hej på esperanto?
Saluton! (sa-LU-ton). Det fungerar när som helst och i alla situationer. På morgonen kan du också säga Bonan matenon! och under dagen Bonan tagon!
Hur säger man hej då på esperanto?
Ĝis revido! eller bara Ĝis! – ordagrant ”tills återseende” och ”tills”. Ĝis morgaŭ! betyder ”Vi ses i morgon!” och Ĝis baldaŭ! ”Vi ses snart!”
Varför slutar hälsningar på esperanto på -n?
De är förkortade meningar: Bonan tagon! står för ”jag önskar dig en god dag”, där tagon är objekt till ”önska”. Ackusativändelsen -n blev kvar när verbet föll bort.
Vad är skillnaden mellan Ĝis och Adiaŭ?
Ĝis väntar sig ett nytt möte; Adiaŭ är för ett långt eller slutgiltigt avsked. I vardagen använder nästan alla Ĝis!
Hur svarar man på ”Kiel vi fartas?”
Bone, dankon. Kaj vi? – ”Bra, tack. Och du?” Andra svar är Tre bone! ”Mycket bra!”, Ne malbone ”Inte illa” och Tiel-tiel ”Så där”.
Källor
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.