Esperantopedia

Fraser

Veckodagar och månader på esperanto

Sju dagar, tolv månader, fyra årstider – och de två små reglerna för datum och klockslag.

Uppdaterad: 3 min läsning

Veckodagarna på esperanto är lundo, mardo, merkredo, ĵaŭdo, vendredo, sabato, dimanĉo – måndag till söndag. Månaderna är Januaro, Februaro, Marto, Aprilo, Majo, Junio, Julio, Aŭgusto, Septembro, Oktobro, Novembro, Decembro. Alla är substantiv på -o, och de flesta ser bekanta ut för den som kan europeiska språk. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.

Veckodagar

SvenskaEsperantoUttal
måndaglundoLUN-do
tisdagmardoMAR-do
onsdagmerkredomer-KRE-do
torsdagĵaŭdoĴAŬ-do
fredagvendredoven-DRE-do
lördagsabatosa-BA-to
söndagdimanĉodi-MAN-ĉo

Namnen följer nära franskan (lundi, mardi, mercredi, jeudi, vendredi, dimanche); sabato ligger närmare italienskans sabato. Esperantos dagnamn bygger alltså på romanska språk, medan flera svenska dagar har germanska gudanamn (onsdag efter Oden, torsdag efter Tor). Dagar skrivs med liten bokstav, eftersom de inte är egennamn – precis som på svenska. Semajnfino betyder ”helg”. Dimanĉo uttalas med ĉ som engelskans ”ch” i ”check”, inte med svenskt tj-ljud.

”På måndag” är lundon (med -n) eller en lundo: Mi venos lundon – ”Jag kommer på måndag”. Adverbet lunde har en annan betydelse: ”på måndagar”, alltså varje måndag eller någon måndag.

Årets månader

SvenskaEsperantoUttal
januariJanuaroja-nu-A-ro
februariFebruarofe-bru-A-ro
marsMartoMAR-to
aprilApriloa-PRI-lo
majMajoMA-jo
juniJunioju-NI-o
juliJulioju-LI-o
augustiAŭgustoaŭ-GUS-to
septemberSeptembrosep-TEM-bro
oktoberOktobrook-TO-bro
novemberNovembrono-VEM-bro
decemberDecembrode-CEM-bro

Kom ihåg att j låter som svenskt ”j”: Januaro börjar som ”ja”, och Junio som ”ju”. Eftersom betoningen ligger på den näst sista vokalen har Junio och Julio betoning på i. Svenskan betonar däremot ”júni” och ”júli” på första stavelsen, så här måste du ändra vana. Observera också att c i Decembro uttalas ”ts”: de-TSEM-bro.

Stor eller liten bokstav? Fundamento och Zamenhof skrev månadsnamn med stor bokstav, och referensgrammatiken PMEG rekommenderar det, eftersom månader är egennamn. Många skriver dem nu med liten bokstav (januaro), vilket PMEG beskriver som mycket vanligt men inte rekommenderat. Till skillnad från svenskan, som alltid skriver månader med liten bokstav, är alltså stor bokstav det rekommenderade på esperanto. Oavsett val har månader aldrig artikeln la.

Årstider och tidsord

SvenskaEsperantoUttal
vårprintempoprin-TEM-po
sommarsomeroso-ME-ro
höstaŭtunoaŭ-TU-no
vintervintroVIN-tro
dag / natttago / noktoTA-go / NOK-to
morgon / kvällmateno / vesperoma-TE-no / ves-PE-ro
mitt på dagen (klockan tolv) / midnatttagmezo / noktomezotag-ME-zo / nok-to-ME-zo
eftermiddagposttagmezopost-tag-ME-zo
vecka / månad / årsemajno / monato / jarose-MAJ-no / mo-NA-to / JA-ro
i daghodiaŭho-DI-aŭ
i går / i morgonhieraŭ / morgaŭhi-E-raŭ / MOR-gaŭ
i förrgårantaŭhieraŭan-taŭ-hi-E-raŭ
i övermorgonpostmorgaŭpost-MOR-gaŭ

Lägg till -e för att bilda ”på/i…”-adverb: somere – ”på sommaren”, vintre – ”på vintern”, matene – ”på morgonen”. Med ackusativ-n betyder ett tidssubstantiv ”vid den tiden”: la pasintan semajnon – ”förra veckan”, la venontan monaton – ”nästa månad”.

Så säger man datum

Ett datum använder ett ordningstal (som slutar på -a) för dagen, sedan de och månaden:

EsperantoSvenska
Kiu dato estas hodiaŭ?Vilket datum är det i dag?
Hodiaŭ estas la sepa de Oktobro.I dag är det den 7 oktober.
Hodiaŭ estas merkredo, la 7-a de Oktobro 2026.I dag är det onsdag den 7 oktober 2026.
Mi naskiĝis la 3-an de Majo.Jag är född den 3 maj.
Esperanto aperis en 1887.Esperanto kom till 1887.

Två detaljer är viktiga. De används alltid mellan dag och månad, eftersom talet egentligen beskriver det osagda ordet tago: la unua de Majo = ”den första (dagen) av maj”. För att säga på ett datum lägger du till -n på talet: la 3-an de Majo – ”den 3 maj”. Skriftligt rekommenderar PMEG det internationella formatet 2026-10-07 eller en utskriven månad, eftersom 7.10 och 10/7 läses olika i olika länder.

Så säger man vad klockan är

EsperantoSvenska
Kioma horo estas?Hur mycket är klockan?
Estas la tria (horo).Klockan är tre.
Estas la tria kaj dek kvin.Klockan är 3.15.
Estas la tria kaj duono.Klockan är halv fyra.
Estas kvarono antaŭ la kvara.Klockan är kvart i fyra.
Je la oka.Klockan åtta.
Je la dek-kvina kaj tridek.Klockan 15.30.
Je kioma horo komenciĝas la koncerto?Hur dags börjar konserten?

Klockslag använder ordningstal, precis som datum: la tria är ordagrant ”den tredje (timmen)”. För att säga klockan använder du je, inte -n – PMEG varnar för att la trian skulle betyda ”den tredje dagen i månaden”. Både 12- och 24-timmarssystemet används; lägg till antaŭtagmeze (fm) eller posttagmeze (em) när det behövs.

Se upp med ”halv”: på svenska är ”halv fyra” 3.30, alltså en halvtimme före fyra. På esperanto är det tvärtom uppbyggt: la tria kaj duono – ordagrant ”tre och en halv” – är 3.30, och la kvara kaj duono är 4.30. Översätt alltså inte ”halv fyra” ord för ord. ”Kvart i fyra” (3.45) är kvarono antaŭ la kvara, och ”kvart över tre” (3.15) är la tria kaj kvarono eller la tria kaj dek kvin. För själva talen, se esperantos räkneord; för biljetter och bokningar, se resefraser.

Vanliga frågor

Vilka är veckodagarna på esperanto?

Lundo, mardo, merkredo, ĵaŭdo, vendredo, sabato, dimanĉo – måndag till söndag. De skrivs med liten bokstav.

Skrivs månaderna på esperanto med stor bokstav?

Traditionellt ja: Januaro, Februaro… Fundamento och PMEG använder stor bokstav, men månader med liten bokstav (januaro) är mycket vanliga i dag.

Hur säger man ”på måndag” på esperanto?

Lundon eller en lundo för en bestämd måndag. För en regelbunden vana använder du lunde – ”på måndagar”.

Hur skriver man datum på esperanto?

La 7-a de Oktobro 2026 – dagen som ordningstal, sedan de och månaden. I en mening som betyder ”på det datumet” lägger du till -n: la 7-an de Oktobro.

Källor

Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.