Fraser
Stad, vägbeskrivning och transport på esperanto
Namnge platser och fordon, välj mellan iri och veturi, och lägg till -n för att göra ”var du är” till ”vart du är på väg”.
En stad är urbo, en gata är strato, och man tar sig fram med iri – ”gå, åka” eller veturi – ”färdas i ett fordon”. Riktningar är adverb: dekstre betyder ”till höger” (var något är) och dekstren ”åt höger” (vart man går), eftersom ändelsen -n markerar rörelse. Den här sidan lägger stadsord och riktningar till tabellen ”Ta sig fram” i resefraser, som tar upp biljetter, stationer och de första vägbeskrivningarna. Uttalsguiderna delar upp orden i stavelser, med den betonade stavelsen i versaler.
Platser i staden
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| stad | urbo | UR-bo | |
| småstad | urbeto | ur-BE-to | -et- – ”liten” |
| by, samhälle | vilaĝo | vi-LA-ĝo | |
| huvudstad | ĉefurbo | ĉe-FUR-bo | ĉef- – ”huvud-” |
| stadskärna, centrum | urbocentro, centro | ur-bo-CEN-tro, CEN-tro | |
| stadsdel | kvartalo | kvar-TA-lo | |
| gata | strato | STRA-to | |
| torg | placo | PLA-co | |
| bro | ponto | PON-to | |
| korsning | vojkruciĝo | voj-kru-CI-ĝo | |
| trafikljus | semaforo | se-ma-FO-ro | ReVo anger även trafiklumo |
| park | parko | PAR-ko | |
| bank | banko | BAN-ko | |
| postkontor | poŝtoficejo | poŝ-to-fi-CE-jo | |
| kyrka, bönehus | preĝejo | pre-ĜE-jo | preĝi – ”be” |
| museum | muzeo | mu-ZE-o | |
| sjukhus | hospitalo | hos-pi-TA-lo | |
| apotek | apoteko | a-po-TE-ko | |
| stormarknad | superbazaro | su-per-ba-ZA-ro | super- + bazaro – ”marknad” |
Många namn använder -ej- – ”plats”: preĝi ger preĝejo, halti – ”stanna” ger haltejo, och buso + haltejo ger bushaltejo (”busshållplats”). Flug- – ”flyg-” + haveno – ”hamn” blir flughaveno, ”flygplats”. Se ordbildning.
Fordon och kollektivtrafik
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| bil | aŭto | AŬ-to | Kort för aŭtomobilo |
| buss | buso | BU-so | Kort för aŭtobuso |
| tåg | trajno | TRAJ-no | |
| spårvagn | tramo | TRA-mo | |
| tunnelbana | metroo | me-TRO-o | |
| cykel | biciklo | bi-CI-klo | biciklisto – ”cyklist” |
| taxi | taksio | tak-SI-o | |
| flygplan | aviadilo | a-vi-a-DI-lo | aviado – ”flygning” + -il- – ”redskap” |
| fartyg, skepp | ŝipo | ŜI-po | |
| järnvägsstation | stacidomo | sta-ci-DO-mo |
Aŭtobuso, aviadilo och taksio kommer från Akademins officiella tillägg, inte från den ursprungliga ordlistan i Fundamento.
Rörelseverb
| Svenska | Esperanto | Uttal | Exempel |
|---|---|---|---|
| gå, åka | iri | I-ri | Mi iras al la parko. – Jag går till parken. |
| färdas med fordon | veturi | ve-TU-ri | Ni veturas per trajno. – Vi åker tåg. |
| gå till fots | piediri | pi-e-DI-ri | Mi iras piede. – Jag går till fots. |
| flyga | flugi | FLU-gi | Mia fratino flugas al Romo. – Min syster flyger till Rom. |
| anlända | alveni | al-VE-ni | Ni alvenos en Parizo je la deka. – Vi anländer till Paris klockan tio. |
| lämna, åka iväg | foriri | fo-RI-ri | La buso foriras de la stacidomo. – Bussen går från stationen. |
| korsa, gå över | transiri | tran-SI-ri | Ni transiras la ponton. – Vi går över bron. |
| gå in, gå ut | eniri, eliri | e-NI-ri, e-LI-ri | Ŝi eniras en la muzeon. – Hon går in på museet. |
Iri är det allmänna verbet. ReVo definierar det som att röra sig med lemmarna eller i ett fordon, och veturi som att förflytta sig utan att gå, buren av något medel. Därför är Li iros per buso – ”Han åker buss” korrekt, och veturi betonar själva åkandet. Ange fordonet med per: per buso, per trajno, per biciklo. Prefixet al- ger ankomst och for- avfärd; se prefix.
Vänster, höger och rakt fram
| Svenska | Esperanto | Uttal | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| till höger (läge) | dekstre | DEKS-tre | Läge: La banko estas dekstre. – Banken ligger till höger. |
| åt höger (riktning) | dekstren | DEKS-tren | Rörelse: Iru dekstren. – Gå åt höger. |
| till vänster (läge) | maldekstre | mal-DEKS-tre | mal- ger motsatsen |
| åt vänster (riktning) | maldekstren | mal-DEKS-tren | |
| rakt, direkt | rekte | REK-te | Inget -n: Iru rekte. – Gå rakt fram. |
| framåt, bakåt | antaŭen, malantaŭen | an-TAŬ-en, ma-lan-TAŬ-en | rekte antaŭen – ”rakt fram” |
| tillbaka (samma väg) | reen | RE-en | tien kaj reen – ”dit och tillbaka”; returne har samma betydelse |
| uppåt, nedåt | supren, malsupren | SU-pren, mal-SU-pren | |
| nära, långt borta | proksime, malproksime | prok-SI-me, mal-prok-SI-me | proksime de la parko – ”nära parken” |
Adjektiven är dekstra och maldekstra: sur la dekstra flanko – ”på högra sidan”. I reen kan -n inte strykas, eftersom ree betyder ”igen”. Samma par, en form för plats och en för riktning, fungerar för tie och tien, kie och kien, hejme och hejmen; se adverb och tabellord. Svenskan gör samma skillnad i par som ”var” och ”vart”, ”här” och ”hit”, ”hemma” och ”hem”: på esperanto är det ändelsen -n som bär den skillnaden.
Norr, söder, öster och väster
| Svenska | Substantiv | Uttal | På, i (-e) | Mot (-en) |
|---|---|---|---|---|
| norr | nordo | NOR-do | norde | norden |
| söder | sudo | SU-do | sude | suden |
| öster | oriento | o-ri-EN-to | oriente | orienten |
| väster | okcidento | ok-ci-DEN-to | okcidente | okcidenten |
Använd norde de för ”norr om”: La parko estas norde de la centro. – ”Parken ligger norr om centrum.” Använd -en för rörelse: Ni veturas norden. – ”Vi kör norrut.” Substantiven betecknar regioner: en la nordo de la lando – ”i norra delen av landet”.
Bredvid, mittemot, bakom
| Esperanto | Svenska | Uttal | Exempel |
|---|---|---|---|
| apud | bredvid | A-pud | apud la parko |
| kontraŭ | mittemot | KON-traŭ | kontraŭ la banko |
| antaŭ | framför | AN-taŭ | antaŭ la muzeo |
| malantaŭ | bakom | ma-LAN-taŭ | malantaŭ la preĝejo |
| inter | mellan | IN-ter | inter la ponto kaj la placo |
| ĉe | vid, hos | ĈE | ĉe la semaforo |
| ĝis | till, fram till | ĜIS | ĝis la ponto |
Mer om prepositioner.
Fråga efter vägen
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Pardonu, kie estas la apoteko? | Ursäkta, var ligger apoteket? |
| Kiel mi iru al la muzeo? | Hur kommer jag till museet? |
| Ĉu la banko estas proksime? | Är banken i närheten? |
| Kien iras ĉi tiu tramo? | Vart går den här spårvagnen? |
Kiel mi iru? frågar ordagrant ”Hur ska jag gå?”: ändelsen -u uttrycker vilja, och PMEG noterar att en fråga som Ĉu ni iru…? ofta fungerar som ett artigt förslag.
| Esperanto | Svenska |
|---|---|
| Iru rekte antaŭen ĝis la ponto. | Gå rakt fram till bron. |
| Turniĝu dekstren ĉe la dua strato. | Sväng höger vid andra gatan. |
| Ĉe la semaforo turniĝu maldekstren. | Sväng vänster vid trafikljuset. |
| Transiru la straton kaj iru maldekstren. | Gå över gatan och sväng vänster. |
| La muzeo estas apud la parko, kontraŭ la banko. | Museet ligger bredvid parken, mittemot banken. |
| Ĝi ne estas malproksime. Vi estos tie post kvin minutoj. | Det är inte långt. Du är där om fem minuter. |
Dua – ”andra” är ett ordningstal, bildat av du med -a; se räkneord. För att svänga ger ReVo turniĝi och sin turni – ”vända sig” för att byta riktning, medan enbart turni betyder att vrida något, till exempel en nyckel.
Varför ”en la urbon”? Riktning med -n
| Plats (utan -n) | Riktning (-n) |
|---|---|
| Mi estas en la urbo. – Jag är i staden. | Mi iras en la urbon. – Jag går in i staden. |
| La infanoj kuras en la parko. – Barnen springer omkring i parken. | La infanoj kuras en la parkon. – Barnen springer in i parken. |
| Li estas hejme. – Han är hemma. | Li iras hejmen. – Han går hem. |
| Kie vi estas? – Var är du? | Kien vi iras? – Vart går du? |
Det finns fyra sätt att säga ”Jag går till staden”:
| Esperanto | Så fungerar det |
|---|---|
| Mi iras al la urbo. | Prepositionen al betyder redan ”till”, så inget -n. Det vanliga valet. |
| Mi iras en la urbon. | In i staden: en platspreposition plus -n. |
| Mi iras urben. | Platsadverbet urbe – ”i staden” plus -n. |
| Mi veturos Parizon. | Ett namn plus -n, som i Fundamento. PMEG kallar det sällsynt och nästan arkaiskt; al Parizo är normalt. |
Lägg aldrig till -n efter al, ĝis, el eller de, som visar riktning av sig själva: ĝis la ponto, el la urbo. Med alveni godtar PMEG både alveni en Parizo och alveni en Parizon. De fullständiga reglerna finns på sidan om ackusativ.
Vanliga frågor
Hur säger man ”stad” på esperanto?
Urbo. En småstad är urbeto, huvudstaden är ĉefurbo och en by är vilaĝo.
Vad är skillnaden mellan iri och veturi?
Iri är ”gå” till fots eller i ett fordon. Veturi betyder att färdas buren av ett fordon, som en bil, ett tåg eller ett fartyg: veturi per trajno.
Hur säger man vänster och höger på esperanto?
Maldekstre och dekstre säger var något är; maldekstren och dekstren säger vart man ska gå. Adjektiven är maldekstra och dekstra.
Hur frågar man efter vägen på esperanto?
Säg Pardonu, kiel mi iru al…? – ”Ursäkta, hur kommer jag till…?” Fortsätt med Ĉu ĝi estas malproksime? – ”Är det långt?”
Hur säger man norr, söder, öster och väster på esperanto?
Nordo, sudo, oriento och okcidento. Lägg till -en för riktning (norden – ”norrut”) och -e för läge (norde de la urbo – ”norr om staden”).
Källor
- PMEG: N-finaĵo por direkto
- PMEG: Vola modo, U-finaĵo
- ReVo, platser: urbo, vilaĝo, kvartalo, strato, placo, ponto, semaforo, parko, banko, poŝto, preĝi, muzeo, hospitalo, apoteko, bazaro
- ReVo, fordon: aŭto, buso, trajno, tramo, metroo, biciklo, taksio, aviadilo, ŝipo, haveno, stacio
- ReVo, verb och riktningar: iri, veturi, flugi, alveni, turni, dekstra, rekta, nordo, sudo, oriento, okcidento
Om Esperantopedia har hjälpt dig kan du stödja oss.