Substantiv och adjektiv i esperanto: -o, -a och plural -j

Varje substantiv i esperanto slutar på -o och varje adjektiv på -a. Båda får -j i pluralis och -n som objekt, och ett adjektiv rättar sig alltid efter sitt substantiv: bona kato, bonaj katoj, bonan katon, bonajn katojn – ”god katt, goda katter”. Det finns inget grammatiskt genus och ingen oregelbunden pluralis.

#Substantiv: ändelsen -o

Ett substantiv är varje ord som slutar på -o: domo – ”hus”, amiko – ”vän”, kuro – ”ett lopp”. Ändelsen visar ordklassen, så en stam ger flera ord: bela – ”vacker”, bele – ”vackert”, belo – ”skönhet”. Det är grunden för esperantos ordbildning.

belosubstantiv

-obelosubstantiv-abelaadjektiv-ebeleadverb-ibeliinfinitiv

Substantiven har inget grammatiskt genus. De flesta ord för personer, som amiko – ”vän” eller instruisto – ”lärare”, säger ingenting om kön. Några stammar är manliga till sin betydelse, och suffixet -in- bildar den kvinnliga formen: patro – ”far”, patrino – ”mor”. Se suffix.

Här skiljer sig esperanto tydligt från svenskan, som har två genus (”en bil”, ”ett hus”) och bestämdhet som ändelse (”bilen”, ”huset”). I esperanto finns bara la, se artikeln. Svenskan har också ett genitiv-s (”pappas hatt”); esperanto uttrycker det med de: la ĉapelo de mia patro.

#Pluralis: -j

Lägg till -j efter ändelsen: domo → domoj – ”hus”, bela → belaj. Ändelsen -oj låter som svenskans ”oj”, och -aj som ”aj”.

Svenskan har fem olika pluralbildningar (”bilar”, ”flickor”, ”parker”, ”äpplen”, ”hus”) och oregelbundna ord som ”man – män” och ”barn – barn”. I esperanto finns bara -j, utan undantag.

Efter varje tal över ett står substantivet i pluralis: du katoj – ”två katter”, tri grandaj domoj – ”tre stora hus”. Efter unu – ”en, ett” förblir det singular: unu tago – ”en dag”.

#Kongruens: adjektivet kopierar sitt substantiv

Ett adjektiv får samma -j och -n som det substantiv det beskriver. Det här är hela mönstret:

• La bonaj katoj dormas. – ”De goda katterna sover.”
• Mi vidas bonajn katojn. – ”Jag ser goda katter.”

Ordningen ändras aldrig: ändelse, sedan -j, sedan -n. Alltså katojn, aldrig katonj. När -n ska sättas till förklaras under ackusativ.

Svenska adjektiv rättar sig efter genus, tal och bestämdhet (”en stor bil”, ”ett stort hus”, ”stora hus”, ”det stora huset”). Esperanto har bara tal och kasus, och därför bara en form att lära sig: granda, grandaj, grandan, grandajn.

Ord som fungerar som adjektiv rättar sig på samma sätt. Det gäller possessiva pronomen som mia – ”min, mitt, mina” och tabellord som tiu – ”den där”: miajn amikojn – ”mina vänner” (objekt), tiujn librojn – ”de där böckerna” (objekt). Se pronomen och tabellord.

#Adjektivets plats

Adjektivet står oftast före substantivet, men efter går också bra: bela domo eller domo bela – ”ett vackert hus”. Ändelserna visar vilket substantiv det hör till, även när ordföljden ändras.

#Adjektiv efter esti

Efter esti – ”vara”, iĝi – ”bli” och ŝajni – ”verka” rättar sig adjektivet efter tal men får aldrig -n:

• La katoj estas bonaj. – ”Katterna är goda.”
• La domo ŝajnas malnova. – ”Huset verkar gammalt.”

Ett adjektiv som beskriver två singulara substantiv förenade med kaj – ”och” står i pluralis: La tablo kaj la seĝo estas novaj. – ”Bordet och stolen är nya.”

#Komparation: pli, plej, ol

Esperanto har inga komparationsändelser och inga oregelbundna former som ”bra – bättre – bäst”. Korta ord gör jobbet:

Bona förblir regelbunden: pli bona – ”bättre”, la plej bona – ”den bästa”. Samma ord används för att jämföra adverb: pli rapide – ”snabbare”. Mer under komparation.

Efter ol och kiel behåller ett ord den roll det skulle ha i hela meningen:

• Mi amas vin pli ol li. – ”Jag älskar dig mer än han (gör).”
• Mi amas vin pli ol lin. – ”Jag älskar dig mer än (jag älskar) honom.”

För ”mycket” och ”för” använd tre och tro: tre granda – ”mycket stor”, tro granda – ”för stor”. Suffixen -eg- och -et- ändrar styrkan inuti ordet: granda → grandega – ”enorm”, domo → dometo – ”stuga”.

#Vanliga misstag

#Exempel i meningar

• Ŝi loĝas en malgranda blanka domo. – ”Hon bor i ett litet vitt hus.”
• Ni ne timas la malvarmon. – ”Vi är inte rädda för kylan.”
• Miaj geavoj havas grandan ĝardenon. – ”Mina far- och morföräldrar har en stor trädgård.”
• La novaj najbaroj estas tre afablaj. – ”De nya grannarna är mycket vänliga.”
• Mi legis tri interesajn librojn. – ”Jag läste tre intressanta böcker.”
• Ĉu vi vidis miajn novajn ŝuojn? – ”Har du sett mina nya skor?”
• Ni tagmanĝis en restoracio plena de turistoj. – ”Vi åt lunch på en restaurang full av turister.”
• La supo ŝajnas tro varma. – ”Soppan verkar för varm.”
• La pano kaj la fromaĝo estas freŝaj. – ”Brödet och osten är färska.”
• Mia fratino estas pli alta ol mi. – ”Min syster är längre än jag.”
• Ĉi tiu estas la plej malnova ponto en nia urbo. – ”Det här är den äldsta bron i vår stad.”
• La hundo de mia onklo estas grandega. – ”Min farbrors hund är jättestor.”

#Vanliga frågor

#Rättar sig adjektiv efter substantiv i esperanto?

Ja, i tal och kasus. Om substantivet har -j eller -n har varje adjektiv som beskriver det också det: grandajn domojn – ”stora hus” (objekt). Genuskongruens finns inte, eftersom det inte finns något grammatiskt genus.

#Hur bildar man pluralis i esperanto?

Lägg till -j på substantivet och dess adjektiv: nova libro → novaj libroj – ”nya böcker”. Det finns inga undantag.

#Hur säger man ”bättre” och ”bäst” i esperanto?

Pli bona är ”bättre” och la plej bona är ”den bästa”. För adverb: pli bone – ”bättre”, plej bone – ”bäst”.

#Kan ett adjektiv stå efter substantivet?

Ja. Domo bela och bela domo är båda korrekta; ändelserna visar vilka ord som hör ihop.

#Källor

• Fundamento de Esperanto, regel 2 och 3 (engelska) – Akademio de Esperanto
• Seksa signifo de O-vortoj – PMEG
• A-vortoj: bazaj reguloj – PMEG
• Nombro: bazaj reguloj och Nombro ĉe A-vortoj – PMEG
• N-finaĵo: bazaj reguloj – PMEG
• Kiel kaj ol: uzado och kun rolmontriloj – PMEG
• Esperanto grammar – Wikipedia
• Artikel (grammatik) – Wikipedia